Hoppa till innehållet

Lena Nyman

Från Wikipedia
Lena Nyman
Lena Nyman 1967, vid inspelningen av Jag är nyfiken - gul.
Lena Nyman 1967, vid inspelningen av Jag är nyfiken - gul.
FöddAnna Lena Elisabet Nyman
23 maj 1944
Stockholm, Sverige
Död4 februari 2011 (66 år)
Adolf Fredriks församling, Stockholm, Sverige
Aktiva år1955–2006
MakeRune Andersson (1977–1979)
PartnerTomas Pontén (sambo en tid)
Betydande roller
Teatereleven Lena i Jag är nyfiken - gul
Prinsessan Victoria i SOPOR
Mia/Ingegerd i P&B
Malla af Tidaholm i Raskenstam
Boel Bengtsson i Morrhår och ärtor
Susanna "Sanna" Björkman i Drömkåken
Bästa kvinnliga huvudroll
1968 Jag är nyfiken - gul
IMDb SFDb

Lena Nyman, gravvård på Norra begravningsplatsen, Solna.

Anna Lena Elisabet Nyman, född 23 maj 1944 i Stockholm,[1] död 4 februari 2011[2] i Adolf Fredriks församling i Stockholm,[3] var en svensk skådespelerska. Hon var engagerad bland annat vid Dramaten och Stockholms stadsteater och medverkade i många filmer.

Lena Nyman växte upp vid Lidnersplan i KristinebergKungsholmen i Stockholm.[4] Hennes föräldrar var konstnären Lennart Nyman[5] och pälssömmerskan Margit, ogift Svensson. Lena Nyman började på teaterskola redan som sexåring.[6]

Nyman hade allt från dramatiska roller till lättsamma komediroller på sin meritlista. Hon debuterade vid elva års ålder i den barnförbjudna thrillern Farligt löfte, medverkade samma år i Luffaren och Rasmus och försörjde sig därefter själv som skådespelare. När hon kom in på Statens scenskola 1964 var det mest för att få lugn och ro ett tag; hon hade då redan hunnit medverka i flera pjäser på Dramaten och gjort ett flertal filmroller.

Bland hennes många roller på Dramaten kan nämnas Polly i Tolvskillingsoperan (1969), Hedvig i Vildanden (1972), Pernille i Den jäktade (1974) och titelrollen i Medea (1986). Hon samarbetade i ett antal produktioner med regissören Alf Sjöberg, som hon i intervjuer sa var hennes favoritregissör. Många av deras teateruppsättningar gjordes också som TV-produktioner. Dessutom arbetade hon med regissörer som Ingmar Bergman, även på film, med Liv Ullmann och Ingrid Bergman, som utvecklingsstörd dotter i Höstsonaten (1978), Bo Widerberg och inte minst i filmer av Vilgot Sjöman. Hon samarbetade ofta och gärna med skådespelare som Ernst-Hugo Järegård, Margaretha Krook, Gösta Ekman och Allan Edwall. På den sistnämndes Teater Brunnsgatan Fyra i Stockholm arbetade hon också ett flertal gånger med nära vännen Kristina Lugn.

Lena Nyman (v) och Birgitta Andersson (h) i Omaka parMaximteatern 1988.

År 1973 överraskade Lena Nyman som revyartist i Svenska Ords Glaset i öratBerns; hennes monolog Stadslollan blev något av en revyklassiker. Därefter följde många produktioner tillsammans med Hasse och Tage, bland annat scenproduktionerna Svea Hund på Göta Lejon (1976) och Fröken Fleggmans mustasch (1982), samt filmer som Släpp fångarne loss – det är vår!, Picassos äventyr, Sopor och P&B.

Nyman var en viktig del av svensk filmhistoria ända sedan genombrottet i den skandalomsusade filmen Jag är nyfiken – gul (1967). Andra filmer där hon hade framträdande roller är till exempel Ronja Rövardotter och Morrhår och ärtor. Hon medverkade också i en mängd TV-produktioner, bland annat med huvudroller i Lysistrate och Drottning Kristina, båda 1981.

Nyman hade även framgångar som vissångerska. Hon gjorde skivor tillsammans med trubaduren Rune Andersson, som hon under några år på 1970–talet var gift med, och har tolkat svenska poeter, främst Karin Boye, i Berndt Egerbladhs tonsättning, och sjungit in barnvisor.

Lena Nyman avled den 4 februari 2011 efter en längre tids sjukdom, i KOL och Guillain-Barrés syndrom. Efter begravningsgudstjänsten i Adolf Fredriks kyrka i Stockholm den 7 mars gravsattes hon samma dag på Norra begravningsplatsen.[7]

År 2020 utgavs Lena Nymans dagböcker [8], redigerade av filmaren Isabel Andersson och som även blir en film "Lena" [9]. En recensent skriver att "det är omöjligt att inte läsa dem med metoo-glasögon", och hur det gör ont att läsa om uppseendeväckande grymma omdömen från manliga filmrecensenter. Det framgår hur hon själv retar sig på kvinnor som anpassar sig och gör sig söta för män, men att hon vet att hon själv än så länge är samma skrot och korn, istället för att bli självständig, oberoende, fri och intressant.[10] Filmen Lena av Isabel Andersson hade premiär den 17 september 2021.[11]

Filmografi i urval

[redigera | redigera wikitext]
Lena Nyman och Vilgot Sjöman.

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1963 Tvåstyvers-Dolly Tiggarens opera
John Gay
Per-Axel Branner Dramaten
1964 Al-Lu-Te Tre knivar från Wei
Harry Martinson
Ingmar Bergman Dramaten[12]
1967 Hermia En midsommarnattsdröm
William Shakespeare
Donya Feuer Parkteatern[13]/
Dramaten
Jenny Dödsdansen
August Strindberg
Ulf Palme Dramaten
1969 Polly Peachum Tolvskillingsoperan
Kurt Weill och Bertolt Brecht
Alf Sjöberg Dramaten
1971 Sofia Dynge Modern
Stanislaw Ignacy Witkiewicz
Alf Sjöberg Dramaten
1972 Hedvig Vildanden
Henrik Ibsen
Ingmar Bergman Dramaten[14]
1974 Pernille Den jäktade
Ludvig Holberg
Henning Moritzen Dramaten
1975 Marie David Tribadernas natt
Per Olov Enquist
Per Verner-Carlsson Dramaten
1980 Agnes Hustruskolan
Molière
Alf Sjöberg Dramaten
1982 Frida Fleggman Fröken Fleggmans mustasch
Hans Alfredson & Tage Danielsson
Tage-Lena Ekfredson Göta Lejon
1983 Vivan Aftonstjärnan
Hjalmar Södberg
Hans Alfredson Dramaten
1986 Medea Medea
Euripides
Tomas Pontén Dramaten
1986 Nille Jeppe på berget
Ludvig Holberg
Peter Langdal Dramaten
1987 Ulla Omaka par
Neil Simon
Lars Amble Maximteatern[15]
1989 Happy End
Brian Cooke och Johnnie Mortimer
Lars Amble Maximteatern[16]
1990 Marie Arvidsson Skvaller
Neil Simon
Lars Amble Maximteatern
1993 Bea Press! Ett obehagligt stycke
Ben Elton
Lars Amble Vasateatern[17]
1994 Catrine I nöd och lust
Ivan Menchell
Lars Amble Maximteatern[18]
1996 Medverkan Tid & otid
Bodil Malmsten
Christian Tomner Uppsala stadsteater
1998 Karin Sova bland säckar
Alan Bennett
Lars Amble Maximteatern[19]
2000 Medverkan Strålande tider! Härliga tider!
revy
Lars Amble Maximteatern[20]
2001 Sara Å ena sidan
Hans Alfredson & Peter Dalle
Peter Dalle Dramaten
2003 Ameli Fritänkaren
August Strindberg
Richard Turpin Strindbergs Intima Teater[21]
2003 Medverkan Två solstrålar på nya äventyr
Kristina Lugn
Kristina Lugn Teater Brunnsgatan Fyra
2004 Agnes Helvetet är minnet utan makt att förändra
Jonas Gardell
Jonas Gardell Dramaten
2005 Julia Nära Romeo och Julia
efter William Shakespeare
Tomas Pontén Teater Brunnsgatan Fyra
2006 Katarina den stora Katarina den stora
Kristina Lugn
Kristina Lugn Teater Brunnsgatan Fyra
  • 1975Var mig nära (med Rune Andersson)
  • 1976Ja visst gör det ont - Lena Nyman sjunger Karin Boye
  • 1977En refrängsångares själsliv (med Rune Andersson)
  • 1978Älskade (med Rune Andersson)
  • 1985Så länge du har lust
  • 1997Bloss (texter av Bodil Malmsten)
  • 2000Min skattkammare

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Lena Nyman-priset

[redigera | redigera wikitext]
Detta avsnitt är en sammanfattning av Lena Nyman-priset.

Lena Nyman-sällskapet delar årligen den 23 maj ut ett pris till Lena Nymans minne. Det ska gå till en skådespelare, artist eller konstnär, som verkar i Lena Nymans anda. Priset delades ut första gången samtidigt med sällskapets bildande den 23 maj 2014, vilket skulle ha varit Lena Nymans 70-årsdag. Det består av en flaska Dom Perignon som var hennes favoritchampagne och delas ut vid hennes grav på Norra begravningsplatsen i maj.[22][23]

  1. ^ Sveriges befolkning 1990, DVD-ROM, Riksarkivet SVAR 2011
  2. ^ ”Lena Nyman har avlidit”. SvD.se. 4 februari 2011. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/lena-nyman-har-avlidit_5916587.svd. Läst 8 februari 2011. 
  3. ^ Sveriges dödbok 1901-2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  4. ^ ”Nyman på nya äventyr”. SvD.se. 4 februari 2011. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/nyman-pa-nya-aventyr_112245.svd. Läst 8 februari 2011. 
  5. ^ Hemligt vem som ska ärva. Lena Nyman dog utan några större tillgångar Aftonbladet 9 februari 2011. Åtkomst 23 mars 2013.
  6. ^ Svensk filmdatabas - Lena Nyman
  7. ^ Hittagraven.Stockholm.se
  8. ^ Nyman, Lena.. Dagböcker och brev 1962-1974.. ISBN 978-91-7247-590-8. OCLC 1151847125. https://www.worldcat.org/oclc/1151847125. Läst 22 januari 2021 
  9. ^ ”Dokumentären Lena av Isabel Andersson baserar sig på 17 papperskassar med dagböcker”. Svensk Filmdatabas. 22 januari 2021. http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=621780. Läst 22 januari 2021. 
  10. ^ Lars Linder (25 september 2020). ”Lena Nymans dagböcker gör ont att läsa”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/lena-nymans-dagbocker-gor-ont-att-lasa/. 
  11. ^ ”Lena (2021)”. https://kritiker.se/film/lena/. Läst 18 september 2021. 
  12. ^ ”Tre knivar från Wei”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tre-knivar-från-wei. Läst 21 oktober 2015. 
  13. ^ Göran O. Eriksson (13 juni 1967). ”Shakespeare på stockholmska”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1967-06-13/157/12. Läst 15 augusti 2018. 
  14. ^ ”Vildanden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vildanden. Läst 14 oktober 2015. 
  15. ^ Ingegärd Waarenperä (27 september 1987). ”'Omaka par' på Maxim: Kvinnlig komedikonst”. Dagens Nyheter: s. 24. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1987-09-27/262/24. Läst 25 januari 2016. 
  16. ^ Marcus Boldemann (4 oktober 1989). ”Komedipremiär på Maxim: Duktiga aktörer tappar taget”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/tidning/1989-10-04/269/28. Läst 29 oktober 2016. 
  17. ^ Lars-Olof Franzén (1 februari 1993). ”En obehaglig överdrift”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924004101/http://www.dn.se/arkiv/kultur/en-obehaglig-overdrift. Läst 28 juni 2015. 
  18. ^ Helena Lindblad (24 september 1994). ”Hög puls i änkornas sorgeklubb”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/teater/hog-puls-i-ankornas-sorgeklubb/. Läst 29 oktober 2016. 
  19. ^ Pia Huss (19 januari 1998). ”Orden motarbetar sig själva: Gunnel Lindblom och Lena Nyman kämpar med ett klumpigt tillyxat pjäsmaterial på Maxim”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161030000035/http://www.dn.se/arkiv/teater/orden-motarbetar-sig-sjalva-gunnel-lindblom-och-lena-nyman-kampar/. Läst 29 oktober 2016. 
  20. ^ Leif Zern (21 januari 2000). ”Inte så strålande tider. Det räcker inte att citera gamla slagnummer”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 25 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160125143836/http://www.dn.se/arkiv/kultur/revy-inte-sa-stralande-tider-det-racker-inte-att-citera. Läst 24 juni 2015. 
  21. ^ Leif Zern (14 mars 2003). ”En djärv fritänkare kliver upp ur graven. Urpremiär på Strindbergs pjäs på hans egen scen”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/en-djarv-fritankare-kliver-upp-ur-graven-urpremiar-pa-strindbergs-pjas-pa-hans-egen-scen/. Läst 7 juni 2019. 
  22. ^ ”Ett bloss för Lena Nyman”. Anna Bromme. http://www.annabromee.se/ett-bloss-for-lena-nyman/. Läst 30 maj 2016. 
  23. ^ Jan-Olov Andersson (28 maj 2016). ”Guldbaggevinnare får årets Lena Nyman-pris”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/article22900715.ab. Läst 30 maj 2016. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]