kol

Se även Kol, köl, kol- och KOL.

Wikipedia har en artikel om:
kol

kol

1. grundämnet med atomnummer 6 och kemisk beteckning C

   Etymologi: I grundämnets betydelse belagt sedan 1795, med ursprung i fornsvenska kul, kol

   Sammansättningar: kol-12, kol-13, kol-14, koldioxid, kolhalt, kolneutral, radiokol

2. ettdera av flera brännbara fasta material som till största delen består av grundämnet kol, antingen fossilt (stenkol, brunkol) eller framställt ur trä (träkol, grillkol)

   Sammansättningar: kolgruva, kolkraft, kolkällare, kolmila, kolsvart, stenkol, träkol

   Fraser: lägga på ett kol

3. stycke kol (2), vanligen stenkol eller brunkol

   Lägg i två kol i spisen

   Sammansättningar: grillkol

4. kolatom

   Fråga Forskare om kemi, Linköpings universitet Vårt vanliga bordssocker, sackaros, är ett kolhydrat med formeln C₁₂H₂₂O₁₁ och består av två ringar med fem kol och ett syre i vardera ringen

   Se även: karbon, karbonat, organisk kemi

Homofoner: kål