Annika Tretow

	Annika Tretow
Född	Ellen Anna Maria Tretow; 31 januari 1919; Stockholm, Sverige
Död	mellan 10 maj – 18 juli 1979 (60 år); Ramsele, Sverige
Föräldrar	Erik Tretow ; Agnes Meyer
Släktingar	Ernst Meyer (morfar)
	IMDb SFDb

Annika Tretow, egentligen Ellen Anna Maria Tretow, född 31 januari 1919 i Stockholm, död någon gång mellan 10 maj och 18 juli 1979, sannolikt i Ramsele, var en svensk skådespelare och målare.

Biografi

Tretow var dotter till provinsialläkaren och författaren Erik Tretow och Agnes, ogift Meyer, samt dotterdotter till statsrådet Ernst Meyer.

Tretow studerade konst vid Académie des Beaux-Arts i Bryssel 1937–1938 samt vid Konsthögskolan i Stockholm 1938–1941 och vid Isaac Grünewalds målarskola men övergick till teaterstudier för Axel Witzansky 1941–1943. Hon var engagerad vid Helsingborgs stadsteater 1945–1948, Göteborgs stadsteater 1948–1956, Dramaten 1956–1959 och vid Stockholms stadsteater från 1960. Hon medverkade även vid Radioteatern.

Hon fick 1951 tvillingsöner med skådespelaren Erland Josephson.^[1]^[2]

10 maj 1979 försvann hon från Ramsele hälsohem och återfanns död vid Ramsele gamla kyrka 18 juli samma år under oklara omständigheter.^[3]^[4] Tretow är begravd på Bromma kyrkogård.^[5]

Filmografi i urval

1941 – Bara en kvinna
1944 – Släkten är bäst
1953 – Gycklarnas afton
1953 – Vägen till Klockrike
1953 – Malin går hem
1955 – Flickan i regnet
1956 – Den långa julmiddagen
1962 – Nils Holgerssons underbara resa
1967 – Bränt barn
1975 – Garaget

TV-produktioner

1957 – Svarta handsken
1967 – Kvinnobilder
1969 – Friställd (TV-serie)
1971 – Leka med elden

Teater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1943	Mary	Vem är jag eller När fan ger ett anbud Carl Erik Soya	Ingmar Bergman	Stockholms studentteater^[6]
	Första kvinnan	U39 Rudolf Värnlund	Ingmar Bergman	Dramatikerstudion^[7]
	Lisa	Tivolit Ingmar Bergman	Ingmar Bergman	Stockholms studentteater^[8]
1945	Änkan	Jacobowsky och översten Franz Werfel	Ingmar Bergman	Helsingborgs stadsteater^[9], 12 september 1945
	Eivor	Rabies Olle Hedberg	Ingmar Bergman	Helsingborgs stadsteater^[10], 1 november 1945
	Gurli	Ett puzzlespel Kaj Munk	Sture Ericson	Helsingborgs stadsteater
1946	Syster Margaret	Hjärtan och njurar John Patrick	Gösta Terserus	Helsingborgs stadsteater
	Fru Mark	Rekviem Björn-Erik Höijer	Ingmar Bergman	Helsingborgs stadsteater^[11], 6 mars 1946
		Kleptomani och gröna skogar Sune Bergström och Einar Molin	Bengt Ekerot	Vasateatern^[12]
	Laura Wingfield	Glasmenageriet Tennessee Williams	Lars-Levi Læstadius	Helsingborgs stadsteater
	Första damen	Eklöv och lavendel Seán O'Casey	Lars-Levi Læstadius	Helsingborgs stadsteater
	Arbetarhustru 3	Den ljusnande tid Alf Henrikson	Lars-Levi Læstadius	Helsingborgs stadsteater
1947	Mariana	Lika för lika William Shakespeare	Lars-Levi Læstadius	Helsingborgs stadsteater
	Veronica	Peppar och salt Siegfried Geyer och Paul Frank	Lars-Levi Læstadius	Helsingborgs stadsteater
	Borghild Stordal	Kranes konditori Cora Sandel	Lars-Levi Læstadius	Helsingborgs stadsteater
	Fröken Olsson	Melodi på lergök Lars-Levi Læstadius	Lars-Levi Læstadius	Helsingborgs stadsteater
	Mildred	Ljuva ungdomstid Eugene O’Neill	Sture Ericson	Helsingborgs stadsteater
	Maria	Höst Bengt Blomgren	Lars-Levi Læstadius	Helsingborgs stadsteater
	Medverkande	Fängslande men flyktigt, revy	Gunnar Ekström Sture Ericson Lars-Levi Læstadius	Helsingborgs stadsteater
1948	Thyra Jensen	Efteråt Carl Erik Soya	Lars-Levi Læstadius	Helsingborgs stadsteater
1948	Katarina	Så tuktas en argbigga (The Taming of the Shrew) William Shakespeare	Josef Halfen	Fästningsspelen i Varberg^[13]
1949	Stella Kowalski	Spårvagn till lustgården Tennessee Williams	Ingmar Bergman	Göteborgs stadsteater^[14]
1952	Infantinnan av Navarra	Den döda drottningen Henry de Montherlant	Bengt Ekerot	Göteborgs stadsteater, 21 mars 1952
	Drottningen	I skvallerspegeln Samuel Spewack	Knut Ström	Göteborgs stadsteater, 29 augusti 1952
	Tora, den gamle bondens dotter	Den yttersta dagen Stig Dagerman	Bengt Ekerot	Göteborgs stadsteater, 11 oktober 1952
1953	Pernilla, pigan	Den jäktade Ludvig Holberg	Josef Halfen	Göteborgs stadsteater, 1 maj 1953
		I sista minuten Aldo de Benedetti	Helge Wahlgren	Göteborgs stadsteater, hösten 1953
	Bolette	Frun från havet Henrik Ibsen	Torsten Hammarén	Göteborgs stadsteater, 26 november 1953
1954		Karmelitersystrarna Georges Bernanos	Helge Wahlgren	Göteborgs stadsteater, 1 april 1954
1954	Mariana	Mariana Pineda Federico Garcia Lorca	Bengt Lagerkvist	Göteborgs stadsteater, 9 september 1954
1958	Fru Ranevskaja	Körsbärsträdgården Anton Tjechov	Sandro Malmquist	Riksteatern^[15]
1961	Ljubov Andrejevna	Körsbärsträdgården Anton Tjechov	Bengt Ekerot	Stockholms stadsteater
1963	Polly Karin Månsdotter	Lax, lax, lerbak Alf Henrikson	Carl Johan Ström	Stockholms stadsteater
1964	Drottningen	Karusellen (The Apple Cart) George Bernard Shaw	Georg Funkquist	Stockholms stadsteater
1965	Medverkande	13 quinnor Sandro Key-Åberg, Sonja Åkesson, Robban Broberg, Björn Lindroth , Lars Löfgren och Carl Anton	Christian Lund	Stockholms stadsteater
1966	Fru Pinchard	Fruar på vift Georges Feydeau	Etienne Glaser	Stockholms stadsteater
1966	Medverkande	Sedan vi gått Lars-Levi Laestadius	Lars-Levi Laestadius	Stockholms stadsteater
1968	Barbara	Jaktscener Martin Sperr	Ernst Günther	Stockholms stadsteater
1973	Damen Henriette	An der schönen blauen Donau Ödön von Horvath	Jan Håkanson	Stockholms stadsteater
1973	Gustava Sinclair m. fl.	Gösta Berlings saga Selma Lagerlöf	Johan Bergenstråhle Marie-Louise De Geer Bergenstråhle	Stockholms stadsteater
1974	Mrs Dawson	Bröllopsfesten Arnold Wesker	Gun Arvidsson	Stockholms stadsteater
1974	Sigrid	Jösses flickor, befrielsen är nära Suzanne Osten och Margareta Garpe	Suzanne Osten	Stockholms stadsteater
1975	Carolina von Hancken	Herr von Hancken Agneta Pleijel	Johan Bergenstråhle	Stockholms stadsteater

Radioteater

Roller

År	Roll	Produktion	Regi
1967		Buss på kontinenten Ove Magnusson	Olof Thunberg^[16]

Referenser

^ Strömberg, Niklas (23 juli 2007). ”"Det är svårt att tala om"”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article11144616.ab. Läst 26 februari 2012.
^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund.
^ Annika Tretow på Svensk Filmdatabas
^ Dödsruna av Gaby Wigardt i Svenska Dagbladet 21 juli 1979 sid.12
^ SvenskaGravar
^ ”Vem är jag eller När fan ger ett anbud”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vem-är-jag-eller-när-fan-ger-ett-anbud. Läst 16 oktober 2015.
^ ”U39”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/u39. Läst 16 oktober 2015.
^ ”Tivolit”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tivolit. Läst 16 oktober 2015.
^ ”Jacobowsky och översten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/jacobowsky-och-översten. Läst 16 oktober 2015.
^ ”Rabies”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rabies-0. Läst 16 oktober 2015.
^ ”Rekviem”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rekviem. Läst 16 oktober 2015.
^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 11. 29 maj 1946. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-05-29/145/11. Läst 5 maj 2016.
^ ”Teater Musik Film: Fästningsspel i Varberg”. Dagens Nyheter: s. 7. 11 juli 1948. https://arkivet.dn.se/tidning/1948-07-11/184/7. Läst 29 januari 2022.
^ ”Spårvagn till lustgården”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/spårvagn-till-lustgården. Läst 17 oktober 2015.
^ S B-l (20 september 1958). ”Två Riksteaterpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-09-20/255/14. Läst 26 maj 2018.
^ ”TV och radio”. Dagens Nyheter: s. 37. 18 april 1967. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1967-04-18/104/45. Läst 20 mars 2016.

Vidare läsning

Qvist, Per-Olov : Ellen Anna Maria (Annika) Tretow i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Externa länkar

Annika Tretow på Internet Movie Database (engelska)
Annika Tretow på Stockholms stadsteaters webbplats
Tretow, Annika i Vem är det, Svensk biografisk handbok 1969 s 967.
Tretow, Erik i Vem är det, Svensk biografisk handbok 1925 s 764.
Rollboken, Dramaten.

[1] Strömberg, Niklas (23 juli 2007). ”"Det är svårt att tala om"”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article11144616.ab. Läst 26 februari 2012.

[2] Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund.

[3] Annika Tretow på Svensk Filmdatabas

[4] Dödsruna av Gaby Wigardt i Svenska Dagbladet 21 juli 1979 sid.12

[5] SvenskaGravar

[6] ”Vem är jag eller När fan ger ett anbud”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vem-är-jag-eller-när-fan-ger-ett-anbud. Läst 16 oktober 2015.

[7] ”U39”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/u39. Läst 16 oktober 2015.

[8] ”Tivolit”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tivolit. Läst 16 oktober 2015.

[9] ”Jacobowsky och översten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/jacobowsky-och-översten. Läst 16 oktober 2015.

[10] ”Rabies”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rabies-0. Läst 16 oktober 2015.

[11] ”Rekviem”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rekviem. Läst 16 oktober 2015.

[12] ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 11. 29 maj 1946. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-05-29/145/11. Läst 5 maj 2016.

[13] ”Teater Musik Film: Fästningsspel i Varberg”. Dagens Nyheter: s. 7. 11 juli 1948. https://arkivet.dn.se/tidning/1948-07-11/184/7. Läst 29 januari 2022.

[14] ”Spårvagn till lustgården”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/spårvagn-till-lustgården. Läst 17 oktober 2015.

[15] S B-l (20 september 1958). ”Två Riksteaterpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-09-20/255/14. Läst 26 maj 2018.

[16] ”TV och radio”. Dagens Nyheter: s. 37. 18 april 1967. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1967-04-18/104/45. Läst 20 mars 2016.

[1]