Cora Sandel
| Cora Sandel | |
 Cora Sandel | |
| Pseudonym | Cora Sandel |
|---|---|
| Född | Sara Cecilia Margareta Fabricius 20 december 1880 Kristiania,  Norge |
| Död | 3 april 1974 (93 år) Uppsala,  Sverige |
| Yrke | Författare |
| Nationalitet | Norge[1] |
| Språk | Norska |
| Verksam | 1926–1973 |
| Make | Anders Jönsson (1913–1926; skild) |
Cora Sandel, pseudonym för Sara Fabricius, född 20 december 1880 i Kristiania (Oslo), Norge, död 3 april 1974 i Uppsala, Sverige,[2] var en norsk författare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Fabricius växte upp i Tromsø. Hon reste som ung till Paris för att etablera sig som konstnär men fick inte något gensvar och blev aldrig utställd under sin livstid. 1921 flyttade hon till Sverige.[2] Författardebuten kom först vid 46 års ålder i samband med skilsmässan från maken, den svenske skulptören Anders Jönsson. Alberte och Jakob (1926) blev den första i en serie på tre, förmodat delvis självbiografiska, romaner, som tar sin utgångspunkt i Albertes isolerade liv i Tromsø. Tillsammans med Alberte och friheten (1931) och Bara Alberte (1939) var detta hennes stora litterära verk.
Som kvinnliga konstnärs- och utvecklingsromaner hör Alberte-böckerna till höjdpunkterna i Norges mellankrigslitteratur, och är ett huvudverk i norsk romandiktning över huvud taget. Böckerna visar hur en kvinna kan stå emot yttre press och inre hämningar och följa sin egen väg som konstnär. Sandels prosa är scenisk, men med en delvis bitande ironi. Denna stil renodlar hon i de båda romanerna Kranes konditori (1945, dramatiserad av Helge Krog och även filmatiserad) och Kjøp ikke Dondi (1958). Sandel är också en av Norges absolut främsta novellister, och gav ut fyra rika och varierade samlingar: En blå sofa (1927), Carmen og Maja (1932), Mange takk, doktor (1935) och Figurer på mørk bunn (1949). Hennes Samlede verker 1–7 kom 1952 och Barnet som elsket veier, ett urval av tidigare opublicerade texter, 1973.[3]
Trots stora litterära framgångar gömde sig Fabricius alltjämt bakom pseudonym och levde ett ganska tillbakadraget liv. Hon är gravsatt i minneslunden på Berthåga kyrkogård i Uppsala.[4]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Alberte og Jakob (roman, 1926)
- Alberte och Jakob (översättning Ingeborg Essén, Bonniers, 1927)
- Alberte och Jakob (översättning Gun-Britt Sundström, Bonniers, 1997)
- En blå sofa og andre noveller (1927)
- En blå soffa och andra noveller (anonym översättning, Bonniers, 1929)
- En blå soffa och andra noveller (översättning Ann-Mari Lindberger, Forum, 1952)
- Alberte og friheten (roman, 1931)
- Alberte och friheten (översättning Einar och Inge Rosenborg, Bonniers, 1933)
- Alberte och friheten (översättning Gun-Britt Sundström, Bonniers, 1997)
- Carmen og Maja og andre noveller (1932)
- Carmen och Maja och andra noveller (översättning Ann-Mari Lindberger, Forum, 1951)
- Mange takk, doktor (noveller, 1935)
- Flykten till Amerika (översättning Ann-Mari Brising, Bonnier, 1937)
- Tack, doktorn och andra noveller (översättning Ann-Mari Lindberger, Forum, 1953)
- Bare Alberte (roman, 1939)
- Bara Alberte (översättning Ann-Mari Lindberger, Bonniers, 1940)
- Bara Alberte (översättning Gun-Britt Sundström, Bonniers, 1997)
- Dyr jeg har kjent (noveller, 1945)
- Djur som jag känt (översättning Ann-Mari Lindberger, Forum, 1947)
- Kranes konditori (roman, 1945)
- Kranes konditori (översättning Ann-Mari Lindberger, Forum, 1946)
- Dyr jeg har kjent (noveller, 1946)
- Djur som jag känt: historier för ung och gammal (översättning Ann-Mari Lindberger, Forum, 1947)
- Figurer på mørk bunn (noveller, 1949)
- Figurer på mörk botten (översättning Ann-Mari Lindberger, Forum, 1950)
- Kjøp ikke Dondi (roman, 1958)
- Köp inte Dondi (översättning Ingalisa Munck, Forum, 1958)
- Vårt vanskelige liv (noveller, 1960)
- Vårt krångliga liv (översättning Ann-Mari Lindberger, Forum, 1963)
- Barnet som elsket veier (Oslo, 1973) [tidigare outgivna noveller och teckningar]
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1948 – Tidningen Vi:s litteraturpris
- 1956 – Boklotteriets stipendiat
- 1994 nedslagskratern Sandel på planeten Venus uppkallas efter henne.[5]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Cora Sandel”. Norsk biografisk leksikon. http://snl.no/.nbl_biografi/Cora_Sandel/utdypning. Läst 21 december 2012.
- ^ ”Cora Sandel”. Store norske leksikon. http://snl.no/Cora_Sandel. Läst 21 december 2012.
- ^ Fabricius, Sara Cecilia Margareta på SvenskaGravar.se
- ^ ”Sandel on Venus” (på engelska). International Astronomical Union. 1 oktober 2006. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/5301. Läst 21 juni 2024.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Cora Sandel.- Cora Sandel i Libris