1922
år
1922 (MCMXXII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Händelser
redigera
Januari
redigera- 1 januari – Det brittiska radiobolaget BBC börjar sända i London och kan höras med kristallmottagare [1].
- 9 januari – En metallarbetarstrejk i Rotterdam avblåses.
- 10 januari – Arthur Griffith blir republiken Irlands första president.
- 11 januari – första insulininjektionen gjord på en människa.
- 12 januari – Författaren Sven Lidman blir ny redaktör för den växande svenska pingströrelsens tidning Evangelii Härold [2].
- 22 januari – Sveriges första kvinnliga flygare, Elsa Andersson, omkommer vid ett fallskärmshopp [1].
- 22 januari - De fem första kvinnorna träder in i riksdagen. Liberalen Kerstin Hesselgren var ensam kvinna i första kammaren. Kvinnorna i andra kammaren var socialdemokraterna Agda Östlund och Nelly Thüring och högerns Bertha Wellin.
- 25 januari – Den svenska riksdagen antar en grundlagsändring som gör det möjligt att anordna konsultativa folkomröstningar [3].
Februari
redigera
- Februari – USA tar hem de sista av de soldater man 1917 skickade till Kuba.[4].
- 6 februari
- Sedan Benedictus XV avlidit den 22 januari väljs Ambrogio Damiano Achille Ratti till påve och tar namnet Pius XI [1].
- Vid världsmästerskapen i konståkning i Stockholm vinner Gillis Grafström, Sverige herrarnas individuella tävling [1].
- 10 februari – Chefredaktören Anders Pers på Vestmanlands Läns Tidning föreslår att man skall anordna ett nytt skidlopp till minne av Gustav Vasas flykt från Mora till Sälen. Loppet är tänkt att bli ett riktigt mandomsprov och gå under namnet Vasaloppet.
- 28 februari – Egypten blir fullt självständig stat sedan Storbritannien avstått sitt protektorat [2].
Mars
redigera- 10 mars – Carl Emmanuel Berg från Göta i Karlstad är den förste att anmäla sig till Vasaloppet.
- 18 mars – I Brittiska Indien döms Mahatma Gandhi till sex års fängelse för att ha manat indierna till civil olydnad mot britterna [1].
- 19 mars – 22-årige skogsarbetaren Ernst Alm från IFK Norsjö vinner när det första Vasaloppet genomförs [1]. 117 (av 119 startande) löpare ger sig klockan 06.04 av från Berga, på västra sidan av älven i Sälen, och segrarens tid skrivs till 7.32.49 [5].
April
redigera- April – USA börjar skicka marinsoldater till Kina för att skydda amerikaner under oroligheter [4].
- 3 april – Josef Stalin blir på Lenins förslag generalsekreterare i sovjetiska kommunistpartiets centralkommitté [6].
- 10 april – Karin Boye debuterar med diktsamlingen Moln [3].
- 12 april – 12 000 svenska sågverksarbetare lockoutas. Över 160 000 arbetare är utan jobb [7].
- 15 april – Andra Kvinnliga internationella friidrottsspelen inleds i Monte Carlo, till 23 april
- 16 april – Rapallopakten undertecknas av Tyskland och Ryssland.
- 22 april – Amerikanska marinsoldater landstiger i Kina för att skydda amerikaner under orostider i landet.
- 27 april – Den tyske regissören Fritz Lang gör succé med storstadsskildringen "Dr Mabuse, spelaren" [2].
Maj
redigera- 19 maj – Genuakonferensen, vilken handlar om att få till stånd en ekonomisk rekonstruktion av Central- och Östeuropa, avslutas.
- 20 maj – Den svenska riksdagen beslutar att införa bilskatt [1].
- 26 maj – Den svenska regeringen reglerar det civila flyget genom att införa en lufttrafikförordning och en luftfartsmyndighet [7].
Juni
redigera- 15 juni – Då den gamla kungliga slupen Vasaorden brann upp året före börjar man bygga en kopia, så exakt som möjligt utifrån bilder och minnen.
- 16 juni – Våldsvåg följer irländska parlamentsvalet, Sinn Fein vill ha ett fritt Nordirland och mördar regionens underhusrepresentant Henry Wilson, senare mördar Irländska republikanska armén Michael Collins, ledare för Irlands provisoriska regering [2].
- 26 juni – Michael Collins anfaller motståndarnas högkvarter i justitiepalatset i Dublin med hjälp av brittiskt artilleri. Detta blir inledningen till ett inbördeskrig på Irland.
Juli
redigera- 22 juli – Greta Gustafsson (sedermera känd som Greta Garbo) slutar på PUB för att börja filma. Hon debuterar snart som badflicka i filmfarsen Luffar-Petter.
Augusti
redigera
- 13 augusti – Gustav III:s Drottningholmsteater återinvigs efter att bland annat ha varit möbelmagasin [7] och har fått förfalla i över ett sekel [2].
- 20 augusti – Första ordinarie Damolympiaden hålls, 5 nationer tävlar i Paris, ett genombrott för damidrotten
- 27 augusti – Vid den första folkomröstningen i Sverige säger en knapp majoritet nej till allmänt spritförbud [1]. 51% röstar mot förbud [7] och 49% för.
September
redigera- September – Ulysses av James Joyce utkommer i Paris [2].
- September–oktober – USA skickar soldater till Osmanska riket för att skydda amerikansk egendom då turkiska nationalister intar Smyrna [4].
- 4 september – Karl Gerhard sjunger in den danska schlagern En lille rystedans som med hans svenska text blir Jazzgossen.
- 10 september – Monzabanan invigs med Italiens Grand Prix, vinner gör Pietro Bordino i en Fiat [1].
- 11 september – Palestina proklameras som brittiskt mandat.
- 12 september – Paavo Nurmi, Finland sätter med tiden 14.35.4 nytt världsrekord på 5 000 meter löpning vid tävlingar på Stockholms stadion [1].
- 23 september – Bertolt Brechts drama Trummor i natten uruppförs i München [2].
- 27 september
- Malmö frihamn invigs av kung Gustav V, och är med sin 684 meter långa kaj Sveriges största hamn av sitt slag [3].
- Resultatet av folkomröstningen om spritens vara eller ej redovisas på kvällen vid Gustav Adolfs torg i Stockholm. Nejsidan segrar med 925 097 röster mot jasidans 889 132 röster.
- 30 september – Den svenska PEN-klubben bildas på initiativ av bland andra Anders Österling [3], och skall verka för litterärt internationellt samarbete och tryckfrihetens sak, grundas.
Oktober
redigera
- 18 oktober – Stockholms polismästare förbjuder dans på kaféer och restauranger utan särskilt tillstånd [7], eftersom sådant har urartat vid ett flertal tillfällen [2].
- 28 oktober – Benito Mussolini och hans fascistiska partikamrater genomför marschen mot Rom [6].
- 29 oktober – Benito Mussolini får i uppdrag att bilda italiensk regering [6].
- 31 oktober – Benito Mussolini tar regeringsmakten i Italien efter att 40 000 "svartskjortor" marscherat mot Rom [1]. Han gör sig själv till regeringschef samt in- och utrikesminister [6].
November
redigera- 5 november – Brittiska amatörarkeologen Howard Carter upptäcker farao Tutankhamons grav med guldskatter i Konungarnas dal nära staden Luxor i Egypten [1].
- 15 november – Parlamentsval hålls i Storbritannien. Andrew Bonar Laws konservativa parti segrar.
- 19 november – USA tar hem sina marinsoldater från Ryssland [4].
- 21 november – Frankrikes president Georges Clemenceau varnar i ett tal i New York för risken av den tyska militarismens återuppvaknande genom Adolf Hitler.
- 24 november – Sveriges finansminister Fredrik Vilhelm Thorsson slaktar 17 av 20 statliga utredningar. De har överskridit sina anslag med det dubbla [7].
- 25 november
- Birger Sjöbergs Fridas bok utkommer [7].
- Benito Mussolini får diktatoriska maktbefogenheter vilket är början av fascisternas maktövertagande av Italien [6].
- 26 november – Brittiska amatörarkeologen Howard Carter öppnar Tutankhamuns nära Luxor och där hittas den första fullständigt bevarade egyptiska kungagraven [2].
- November – Agnes von Krusenstjerna hyllas av kritikerna för sin självbiografiska bok Tony växer upp [2].
December
redigera- 1 december – King Olivers jazzband inleder i Chicago en serie konserter där Louis Armstrong för första gången är andre trumpetare [1].
- 10 december – Niels Bohr, Danmark får Nobelpriset i fysik [3].
- 17 december – Britterna lämnar Irländska fristaten.
- 30 december – Under en allunionell sovjetkongress bildas Sovjetunionen, världens första kommuniststat [1].
Okänt datum
redigera- Karl Gerhard lanserar sin klassiska kuplett Jazzgossen.
- De första svenska rundradiosändningarna börjar.
- Den svenska riksdagen fastställer att konfliktinblandade arbetare inte ska få arbetslöshetsunderstöd.
- En svensk parlamentarisk kommitté för skolfrågor lämnar en rapport som utsätts för hård kritik från universiteten, varför en ny utredning tillsätts.
- AB Kreditkassan av år 1922, en föregångare till den svenska Bankstödsnämnden, bildas.
- Den syndikalistiska tidningen Arbetaren grundas som dagstidning för Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC).
- Den svenska affärstidskriften Finanstidningen grundas.
- Mölndal får stadsprivilegium.
- 12 000 personer deltar vid en kommunistisk arbetslöshetsdemonstration i Stockholm [7].
- Svensk industri har minskat driften med 30 % [7].
- NK lägger ner sina lyxavdelningar på grund av lågkonjunkturen [7].
- Lågkonjunkturen ökar antalet "gatflickor" i Sverige [7].
- I Sverige minskar inbetald inkomstskatt från 89 miljoner SEK under 1921 till 66 miljoner SEK under 1922 [7].
- I Sverige hålls uppvisning om hur Shimmy och andra moderna danser skall dansas moraliskt och konstnärligt [7].
- Svenska fartygsbefälhavares rätt att aga minderåriga upphör [8]
Födda
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 1 januari
- William O. Cowger, amerikansk republikansk politiker.
- Nelson Doi, amerikansk demokratisk politiker.
- Ernest Hollings, amerikansk demokratisk politiker, senator 1966–2005.
- Ensio Siilasvuo, finländsk general.
- 8 januari – Artemio Franchi, italiensk fotbollsspelare, ordförande i Uefa 1972–1983.
- 13 januari – Albert Lamorisse, fransk filmskapre, uppfinnare av brädspelet Risk.
- 15 januari – Franz Fühmann, tysk författare och översättare.
- 16 januari – Knut Hammarskjöld, svensk diplomat.
- 17 januari – Nicholas Katzenbach, USA:s justitieminister 1965–1966.
- 21 januari – Telly Savalas, amerikansk skådespelare.
- 24 januari – Veit Bethke, svensk dansare och skådespelare.
- 28 januari – Carl-Einar Gregmar, svensk skådespelare.
Februari
redigera- 1 februari – Renata Tebaldi, italiensk sopran.
- 3 februari – Ulf Johanson, svensk skådespelare.
- 6 februari – Hans Dahlin, svensk skådespelare och regissör.
- 9 februari
- Kathryn Grayson, amerikansk skådespelare och sångerska.
- Solveig Lagström, svensk skådespelare och sångare.
- 10 februari – Harold Hughes, amerikansk politiker, guvernör i Iowa 1963–1969, senator 1969–1975.
- 15 februari – John B. Anderson, amerikansk politiker, kongressledamot 1961–1981.
- 22 februari – Folke Olhagen, svensk radio- och TV-journalist – Novisen vid spisen.
Mars
redigera- 1 mars
- Yitzhak Rabin, israelisk politiker, nobelpristagare.
- Ali Reza Pahlavi, iransk prins.
- 2 mars – Knatten Andersson, svensk skådespelare.
- 3 mars – Nandor Hidegkuti, ungersk fotbollsspelare.
- 5 mars
- Sándor Kopácsi, ungersk polis och politisk aktivist.
- Pier Paolo Pasolini, italiensk filmregissör och författare.
- 8 mars – Mats Björne, svensk skådespelare.
- 12 mars – Jack Kerouac, amerikansk författare.
- 21 mars – Russ Meyer, amerikansk regissör, producent, fotograf och manusförfattare.
- 24 mars
- Marjo Bergman, svensk mannekäng och skådespelare.
- Miguel Gustavo, brasiliansk journalist och kompositör.
- 26 mars – William Milliken, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1969–1983.
- 27 mars
- Jules Olitski, ryskfödd amerikansk konstnär och lärare.
- Bengt Sundmark, svensk skådespelare.
- 28 mars – Olle Länsberg, svensk författare, manusförfattare och sångtextförfattare.
- 31 mars – Helle Winther, svensk skådespelare.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 4 april – Elmer Bernstein, amerikansk kompositör och arrangör av filmmusik.
- 5 april – Stig Woxther, svensk skådespelare.
- 7 april – Mongo Santamaria, kubansk sångare och trummis.
- 13 april – Julius Nyerere, tanzanisk politiker.
- 16 april – Kingsley Amis, brittisk författare.
- 17 april – Bengt Rasin, svensk konteramiral.
- 22 april
- Bengt Berger, svensk skådespelare.
- Charles Mingus, amerikansk jazzbasist och orkesterledare.
- 24 april
- Ole Blegel, svensk skådespelare.
- J. D. Cannon, amerikansk skådespelare.
- 25 april – Georges Cottier, schweizisk kardinal.
- 28 april
- Josef Halfen, svensk regissör och skådespelare.
- Alistair MacLean, brittisk författare.
- Yngve Nyquist, svensk personalintendent och riksdagsman (socialdemokrat).
- 29 april
- Tommy Noonan, amerikansk skådespelare.
- Toots Thielemans, belgisk jazzmusiker.
Maj
redigera- 2 maj – Rudolf Keijser, svensk musiker och pianostämmare.
- 8 maj – Bernardin Gantin, beninsk kardinal.
- 13 maj – Henning Sjöström, svensk advokat.
- 14 maj – Franjo Tudjman, president i Kroatien 1990–1999.
- 18 maj – Kai Winding, dansk-amerikansk jazztrombonist.
- 23 maj
- Per Grundén, svensk operasångare och skådespelare.
- Sigurd Jørgensen, svensk filmproducent och regiassistent.
- 27 maj
- Christopher Lee, brittisk skådespelare.
- John David Vanderhoof, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1973–1975.
- 29 maj – Lars Perne, svensk sångtextförfattare och sketchförfattare.
- 30 maj – Lisbeth Bodin, svensk sångerska och skådespelare.
- 31 maj – Denholm Elliott, brittisk skådespelare.
Juni
redigera- 1 juni – Povel Ramel, svensk friherre, sångare, revyförfattare, kompositör, musiker, visdiktare, komiker med mera[7].
- 2 juni – Carmen Silvera, brittisk skådespelare.
- 3 juni – Thure Jadestig, svensk socialdemokratisk politiker.
- 10 juni – Judy Garland, amerikansk skådespelare.
- 13 juni – Etienne Leroux, sydafrikansk afrikaansspråkig författare.
- 16 juni
- Lukas Bonnier, svensk förlagsman.
- Göte Lovén, svensk kompositör, gitarrist och sångare.
- 22 juni
- Rosario Bentivegna, italiensk kommunistisk motståndsman under andra världskriget och läkare.
- Gösta Theselius, svensk musikarrangör, kompositör och jazzmusiker (klarinett, tenorsaxofon och piano).
- 23 juni – Keve Hjelm, svensk skådespelare.
- 26 juni – Eleanor Parker, amerikansk skådespelare.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 1 juli – Carl-Gustaf Andrén, svensk teolog, professor och universitetskansler.
- 3 juli – Lars-Magnus Lindgren, svensk regissör och manusförfattare.
- 7 juli – Pierre Cardin, fransk modeskapare.
- 12 juli – Mark Hatfield, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Oregon 1959–1967, senator 1967-1997.
- 13 juli – Anker Jørgensen, dansk statsminister fem gånger 1972–1982.
- 18 juli – Thomas Samuel Kuhn, amerikansk filosof och professor.
- 21 juli
- Elisaveta von Gersdorff Oxenstierna, svensk skådespelare.
- Marie Hedeholm, svensk skådespelare.
- Mollie Sugden, brittisk skådespelare.
- 24 juli – Charles Mathias, amerikansk republikansk politiker.
- 26 juli – Blake Edwards, amerikansk filmregissör.
- 28 juli – Jacques Piccard, schweizisk djuphavsforskare.
Augusti
redigera- 6 augusti – Daniel Walker, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1973–1977.
- 9 augusti – Gösta Holmström, svensk skådespelare.
- 11 augusti – Gösta Prüzelius, svensk skådespelare.
- 17 augusti – Frederick B. Dent, amerikansk affärsman och republikansk politiker.
- 18 augusti – Alain Robbe-Grillet, fransk författare.
- 21 augusti – Roland Söderberg, svensk skådespelare och scenograf.
- 24 augusti – Lennart Nilsson, svensk fotograf.
- 29 augusti – Al Arndt, amerikansk militär och flygare.
September
redigera- 4 september – Per Olof Sundman, svensk författare och riksdagspolitiker (centerpartist), ledamot av Svenska Akademien 1975–1992 [7].
- 9 september – Hans G Dehmelt, tysk-amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 19 september
- Emil Zátopek, tjeckoslovakisk friidrottare.
- Dana Zátopková, tjeckoslovakisk friidrottare.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 4 oktober
- Malcolm Baldrige, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
- Gianna Beretta Molla, italiensk barnläkare, helgonförklarad 2004.
- Åke Hasselgård, svensk jazzmusiker.
- 7 oktober – Bali Ram Bhagat, indisk politiker, talman i Lok Sabha 1976–1977.
- 8 oktober – Nils Liedholm, svensk fotbollsspelare, en del av trion Gre-No-Li[7].
- 10 oktober – Big Bengt, svensk entreprenör. grundade High Chaparral.
- 17 oktober – Tom Younger, amerikansk skådespelare, producent, och regissör, verksam i Sverige.
- 18 oktober – Bengt Andersson, svensk skådespelare och TV-underhållare.
- 22 oktober – Bengt Järrel, svensk regissör, skådespelare och sångare.
- 27 oktober – Poul Bundgaard, dansk skådespelare.
- 31 oktober
- Barbara Bel Geddes, amerikansk skådespelare.
- Norodom Sihanouk, Kambodjas kung 1993–2004.
- Karin Walton, svensk skådespelare.
November
redigera- 7 november – Percy Brandt, svensk skådespelare.
- 8 november
- Christiaan Barnard, sydafrikansk hjärtkirurg, den förste att utföra en hjärttransplantation.
- Carl Magnus von Seth, svensk författare, journalist och poet.
- 9 november
- Imre Lakatos, ungersk filosof.
- Britt Mogård, svensk politiker (m).
- 11 november – Kurt Vonnegut, amerikansk författare.
- 14 november – Boutros Boutros-Ghali, egyptisk politiker, FN:s generalsekreterare 1992–1996.
- 26 november – Charles M. Schulz, amerikansk serietecknare, seriehunden Snobben.
December
redigera- 1 december – Dilip Kumar, indisk skådespelare.
- 3 december
- Sven Nykvist, svensk filmfotograf.
- Siv Thulin, svensk skådespelare.
- 15 december – Alan Freed, amerikansk discjockey och radioman.
- 20 december – George Roy Hill, amerikansk filmregissör.
- 22 december – Jim Wright, amerikansk demokratisk politiker, talman i USA:s representanthus 1987–1989.
- 24 december
- Ava Gardner, amerikansk skådespelare.
- Mille Schmidt, svensk skådespelare, revyartist och regissör.
- 28 december – Stan Lee, amerikansk författare och förläggare.
- 30 december – Nils-Eric Gustafsson, svensk lantbrukare och centerpartistisk politiker.
Avlidna
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 5 januari – Ernest Henry Shackleton, 47, brittisk polarforskare.
- 10 januari – Axel Engdahl, 58, svensk skådespelare och revyförfattare.
- 13 januari – Joseph Millard, 85, kanadensisk-amerikansk politiker, senator 1901–1907.
- 22 januari
- Benedictus XV, född Giacomo Giambattista della Chiesa, 67, påve sedan 1914.
- Elsa Andersson, 24, svensk flygare.
Februari
redigera- 14 februari – Heikki Ritavuori, 41, finländsk politiker, inrikesminister 1919–1922.
- 20 februari – John F. Shafroth, 67, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1909–1913.
- 25 februari – Henri Landru, 52, fransk seriemördare, avrättad.
Mars
redigera- 14 mars – August Palm, 73, svensk socialdemokratisk agitator [7], känd som Mäster Palm.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigeraDen tyske militären Erich von Falkenhayn avled den 8 april, 60 år gammal. - 9 april
- Hans Fruhstorfer, 56, tysk upptäcktsresande och entomolog.
- Patrick Manson, 77, brittisk läkare.
- 10 april – Irving W. Drew, 77, amerikansk politiker, senator 1918.
- 12 april – František Ondříček, 64, tjeckisk violinist.
- 23 april – Vlaho Bukovac, 66, kroatisk målare.
- 25 april – Henning Hammarlund, 64. svensk urmakare och fabrikör.
- 28 april – Paul Deschanel, 67, fransk politiker, Frankrikes president 18 februari–21 september 1920.
- 30 april – Alfred Hage, 78, dansk politiker.
Maj
redigera- 11 maj – Allen M. Fletcher, 68, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1912–1915.
- 18 maj – Alphonse Laveran, 76, fransk läkare, nobelpristagare.
- 21 maj – Michael Mayr, 58, österrikisk politiker.
- 26 maj – Ernest Solvay, 84, belgisk kemist, företagare och filantrop.
- 28 maj – Carl Teike, 58, tysk kompositör.
Juni
redigera- 1 juni – Samuel E. Pingree, 89, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1884–1886.
- 2 juni – William P. Pollock, 51, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918–1919.
- 12 juni – Wolfgang Kapp, 63, tysk politiker.
- 13 juni – Fredrik Stang Lund, 62, norsk jurist och politiker.
- 20 juni – Vittorio Monti, 54, italiensk kompositör.
- 22 juni – Newton C. Blanchard, 73, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Louisiana 1904–1908.
- 24 juni
- Walther Rathenau, 54, tysk industriman och politiker.
- Algot Sandberg, 57, svensk skådespelare, författare, journalist, dramaturg och tidningsman.
- 26 juni – Albert I, 73, furste av Monaco
- 27 juni – Leonard Typpö, 54, finländsk diktare, riksdagsman och lantbrukare.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 19 juli – George Taylor Jester, 74, amerikansk demokratisk politiker.
- 28 juli – Jules Guesde, 76, fransk socialistisk politiker.
Augusti
redigera- 1 augusti – Francis S. White, 75, amerikansk demokratisk politiker, senator 1914–1915.
- 2 augusti
- Alexander Graham Bell, 75, brittisk-amerikansk uppfinnare och dövlärare.
- William E. Crow, 52, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1922.
- 3 augusti – Ture Malmgren, 71, svensk tidningsman och kommunpolitiker.
- 8 augusti – Lars Utne, 59, norsk skulptör.
- 12 augusti – Arthur Griffith, 50, Irländska fristatens president.
- 21 augusti – Jørgen Løvland, 74, norsk politiker.
- 22 augusti – Michael Collins, 31, Irländska fristatens krigsminister, (mördad i bakhåll under irländska inbördeskriget).
- 23 augusti – Albert J. Hopkins, 76, amerikansk republikansk politiker, senator 1903–1909.
September
redigera- 1 september – Helene av Waldeck och Pyrmont, 61, brittisk prinsessa.
- 23 september – W. Chrystie Miller, 79, amerikansk skådespelare.
- 26 september – Thomas E. Watson, 66, amerikansk politiker, publicist och författare.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 4 oktober – Roberto Johann Wernicke, 68, argentinsk patolog.
- 29 oktober – Ebba Ramsay, 94, svensk skolledare.
November
redigera- 1 november – Alva Adams, 72, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1887–1889, 1897–1899 och 1905.
- 14 november – Rudolf Kjellén, 58, svensk statsvetare.
- 18 november – Marcel Proust, 51, fransk författare.
- 28 november – Anna Haslam, 93, irländsk kvinnorättskämpe.
December
redigera- 2 december – Fritz Wetterhoff, 44, finländsk aktivist.
- 7 december – Frank B. Gary, 62, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1908–1909.
- 12 december – Kyösti Wilkuna, 43, finländsk författare.
- 27 december – Thomas William Rhys Davids, 79, brittisk indolog.
- Fysik – Niels Bohr, Danmark
- Kemi – Francis Aston, Storbritannien
- Medicin
- Archibald V. Hill, Storbritannien
- Otto Meyerhof, Tyskland
- Litteratur – Jacinto Benavente, Spanien
- Fred – Fridtjof Nansen, Norge
Referenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] 20:e århundrades När Var Hur – 1922, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j] 100 år med Aftonbladet – 1922, 1999
- ^ [a b c d e] Sverige 1900-talet – 1922, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d] ”USA:s militära insatser i utlandet”. Arkiverad från originalet den 9 december 2013. https://web.archive.org/web/20131209174005/http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm. Läst 31 januari 2011.
- ^ 20:e århundrades När Var Hur – Idrottens stora sekel, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e] Faktakalendern 2000 – 1922 (Utlandet) , Semic, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Hundra år i Sverige – 1922, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ Källa till detta avsnitt: Nationalencyklopedin. "Aga" och "Skolaga". Nätupplaga, läst 19 januari 2008.
- ^ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör 1922.