Georges Marie Martin Cottier, född 25 april 1922 i Carouge i kantonen Genève, död 31 mars 2016 i Rom,[1] var en schweizisk kardinal i Romersk-katolska kyrkan.

Cardinal Cottier
Cardinal Cottier.jpg
Kardinal Georges Cottier år 2013.
Kardinal i Katolska kyrkan
Född25 april 1922
Carouge, kantonen Genève, Schweiz
Död31 mars 2016 (93 år)
Policlinico Agostino Gemelli i Rom
BiskopsstolTitulärärkebiskop av Tullia
KardinalstitelKardinaldiakon av Santi Domenico e Sisto
Upphöjd21 oktober 2003
ValspråkVeritas et misericordia
BegravningsplatsCampo Verano i Rom
Se även: Kardinal ⋅ Titulus ⋅ Konsistorium

Cottier inträdde 1945 i dominikanorden. Han bedrev studier i filosofi och teologi vid Fribourguniversitetet och vid Angelicum i Rom. År 1959 disputerade han på doktorsavhandlingen The atheism of the young Marx and its Hegelian origins vid Genèves universitet. Cottier deltog vid Andra Vatikankonciliet som rådgivare åt ärkebiskopen av Aix-en-Provence, Charles de Provenchères. År 1973 utnämndes Cottier till professor i nutida filosofi vid universitetet i Fribourg.

Under 1980-talet samarbetade Cottier vid ett flertal tillfällen med kardinal Joseph Ratzinger. Då Cottier starkt motsatte sig befrielseteologin, spelade han en framträdande roll vid Vatikanens kritik av den. År 1986 utsågs Cottier till ledamot av Internationella Teologiska Kommissionen. År 1990 utnämnde påve Johannes Paulus II Cottier till sin personlige rådgivare i teologiska frågor.

Den 20 oktober 2003 vigdes Cottier till titulärärkebiskop av Tullia för att dagen därpå, den 21 oktober,[2] upphöjas till kardinaldiakon av Santi Domenico e Sisto.[3]

Referenser

redigera

Externa länkar

redigera
Katolska kyrkotitlar
Företräddes av
Roman Andrzejewski
 Titulärärkebiskop av Tullia
7 oktober 2003 – 21 oktober 2003
Efterträddes av
Luis Morao Andreazza
Företräddes av
Diakonian inrättad
 Kardinaldiakon och kardinalpräst
av Santi Domenico e Sisto
Kardinaldiakon (21 oktober 2003 – 11 juni 2014)
Kardinalpräst pro hac vice (12 juni 2014 – 31 mars 2016)

2003–2016
Efterträddes av
José Tolentino de Mendonça