Hoppa till innehållet

prutta

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av prutta  Aktiv Passiv
Infinitiv prutta pruttas
Presens pruttar pruttas
Preteritum pruttade pruttades
Supinum pruttat pruttats
Imperativ prutta
Particip
Presens pruttande, pruttandes
Perfekt pruttad

prutta

  • uttal: 'pru,taˈprɵˌta
  1. (vardagligt) ljudligt släppa ut gas genom ändtarmen
    Varför pruttade du i mitt ansikte, ditt äckel?
    Jag bara måste prutta lite.
    Etymologi: Sedan 1771 av dialektala prutta. Av ljudhärmande ursprung.
    Synonymer: braka, fisa, fjärta, flatulera, möga (skånska), möka, släppa sig, släppa väder, pruppa
    Besläktade ord: prutt

Översättningar

[redigera]