expedient

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av expedient  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ expedient expedienten expedienter expedienterna
Genitiv expedients expedientens expedienters expedienternas

expedient

  1. person som expedierar, expeditionsföreståndare, expeditör

Engelska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]

expedient

  1. ändamålsenlig
    Besläktade ord: expede, expedience, expediency, expedite, expedition

Substantiv

[redigera]
Böjningar av expedient  Singular Plural
Nominativ expedient expedients
Genitiv expedient's expedients'

expedient

  1. utväg