קין

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Hebreiska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

קַ֔יִן (qáyin) m

  1. (bibliskt) Kain, Adam och Evas förstfödde
    Etymologi: Möjligen av verbet קָנָה (kánáh, "skaffa, skapa").
    Se även: הֶבֶל (Hével)

Jiddisch

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av קין  Singular Plural
Maskulinum קין קינס

קין (kin) m

  1. (anatomi) haka
    Etymologi: Av fornhögtyska kinni, av urgermanska *kinnuz.

קין (Kayn) m

  1. (bibliskt) Kain, Adam och Evas förstfödde
    Etymologi: Av hebreiska קַיִן (qayin).