Tysklands flagga

Tysklands flagga
Tysklands flagga
Användning
Proportioner	3:5
Antagen	23 maj 1949

Flagga
Användning	Stats‐ och örlogsflagga
Proportioner	3:5

Flagga
Användning	Örlogsflagga till havs
Proportioner	3:5

Tysklands flagga utgörs av tre lika breda horisontella band färgade i svart, rött och guld.^[1] Det finns även en version med statsvapnet som används av de federala myndigheterna. Flaggan har proportionerna 3:5 och antogs den 23 maj 1949.

Flaggan kan spåras tillbaka till Napoleonkrigens dagar, då de tyska soldaterna använde uniformer i svart, rött och guld. En trikolor av detta utseende användes då av dem som motarbetade det franska inflytandet i Tyskland, där Napoleon I hade låtit skapa Rhenförbundet, ett statsförbund av tyska furstendömen som han själv var ”protektor” för. I samband med omvälvningarna under revolutionsåret 1848 antar så Tyska förbundets förbundsdag denna flagga.

1866 splittrades Tyska förbundet när Preussen och Österrike kom i krig. Det därefter bildade Nordtyska förbundet var under preussisk ledning och utan Österrikes deltagande. Man antog i stället den så kallade Bismarck‐trikoloren i svart, vitt och rött, eftersom den svart‐röd‐gula hade använts av österrikarna och övriga med Tyska förbundet lojala tyska stater i 1866 års krig. De nya färgerna var en kombination av Preussens svart‐vita och Hansans röd‐vita.

När Tyskland blev republik efter första världskriget antogs den svart‐röd‐gyllene flaggan på nytt den 11 augusti 1919^[2], eftersom den symboliserade det demokratiska Tyskland. Den gamla flaggan symboliserade det fallna kejsardömet. Den svart‐vit‐röda fanns emellertid kvar som handelsflagga (civil flagga till sjöss), och flaggfrågan kom att debatteras under hela Weimarrepublikens tid. Under nazisternas tidigaste år återkom med den gamla svart‐vit‐röda flaggan under perioden den 12 mars 1933 t.o.m. 31 augusti 1935. Den svart‐vit‐röda trikoloren avskaffades 1935 med motiveringen att den var ”reaktionär”, och den nazistiska partiflaggan med hakkorset blev ny nationsflagga.^[3]

Med Tysklands nederlag i andra världskriget 1945 försvann den tyska staten och därmed även dess symboler. För att tyska fartyg skall kunna föra någon form av nationsflagga, vilket är ett krav enligt internationella sjöfartsregler, inför ockupationsmakterna efter en tid en flagga baserad på signalflaggan för bokstaven C.

Den svart‐röd‐gyllene flaggan blev både Väst‐ och Östtysklands flagga efter kriget, men östtyskarna kompletterade den efter några år med sitt statsemblem. Efter de östtyska delstaternas förening med förbundsrepubliken är den oförändrade svart‐röd‐gyllene flaggan hela Tysklands flagga.

• 
  Tyska förbundet 1815–1866 enbart som komplement till den egna nationsflaggan (Preussen, Hessen, Bayern etc.)
• 
  Kejsardömet Tyskland 1871–1918 (–1920) även under perioden efter första världskriget
• 
  Weimarrepubliken 1918–1933
• 
  Nazityskland mars 1933–sept. 1935 (vid sidan av hakkorsflaggan)
• 
  Nazityskland september 1935–1945
• 
  Flagga för tyska fartyg under
  ockupationen 1946–1950
• 
  Förbundsrepubliken Tyskland
  (Västtyskland) fr. 1949
• 
  Tyska demokratiska republiken
  (Östtyskland) 1959–1990
• 
  Olympiaflaggan (1960–1968)

Vart och ett av Tysklands 16 förbundsländer har en egen flagga.

• 
  Baden-Württemberg
• 
  Bayern
• 
  Berlin
• 
  Brandenburg
• 
  Bremen
• 
  Hamburg
• 
  Hessen
• 
  Mecklenburg-Vorpommern
• 
  Niedersachsen
• 
  Nordrhein-Westfalen
• 
  Rheinland-Pfalz
• 
  Saarland
• 
  Sachsen
• 
  Sachsen-Anhalt
• 
  Schleswig-Holstein
• 
  Thüringen

• Tyskland
• Tysklands statsvapen
• Östtysklands flagga
• Östtysklands statsvapen
• Nazitysklands flagga

• Allt om världens flaggor. Stockholm: Bonnier Impact. 2007. sid. 120. ISBN 91‐85605‐09‐3 
• Tyskland på Flags of the World

• Wikimedia Commons har media som rör Tysklands flagga.
  Bilder & media