1848

1848 – MDCCCXLVIII 176 år sedan
År 1845 | 1846 | 1847 1848 1849 | 1850 | 1851
Årtionde 1820-talet  | 1830-talet 1840-talet 1850-talet | 1860-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1848 MDCCCXLVIII
Ab urbe condita	2600
Armeniska kalendern	1297 ԹՎ ՌՄՂԷ
Assyriska kalendern	6598
Bahaikalendern	4–5
Bengaliska kalendern	1255
Berberkalendern	2798
Brittiskt regeringsår	11 Vict. 1 – 12 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2392
Burmesiska kalendern	1210
Bysantinska kalendern	7356–7357
Koptiska kalendern	1564–1565
Erianska kalendern	3014
Etiopiska kalendern	1840–1841
Judiska kalendern	5608–5609
Vikram Samvat	1904–1905
Sakakalendern	1770–1771
Kaliyuga	4949–4950
Holocen kalender	11848
Nri-Igbo	848–849
Persiska kalendern	1226–1227
Muslimska kalendern	1264–1265
Nengō (Japan)	Kōka 5  Kaei 1 (嘉永元��)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4181
Minguokalendern	64 före ROC 民前64年
Thailändsk kalender	2391
Unixtid

1848 (MDCCCXLVIII) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern. Detta år har blivit känt som Revolutionsåret, eftersom en rad revolutioner utbröt runt om i Europa, med början i Paris. De efterföljande händelserna blir i Sverige kända som Marsoroligheterna.

• 1 januari – Nya Zeeland inför provinsindelning.^[1]

• 20 januari – Vid Kristian VIII:s död efterträds han som kung av Danmark av sin son Fredrik VII.
• 24 januari – Guldrushen i Kalifornien börjar.

• 21 februari – Karl Marx ger ut skriften Kommunistiska manifestet.
• 22 februari – Februarirevolutionen utbryter i Paris.

• 1 mars – Marsrevolutionen bryter ut i Tyskland
• 18–19 mars – I svallvågorna från de olika revolutionerna ute i Europa utbryter gatukravaller i Stockholm, vilka kommer att gå under benämningen Marsoroligheterna. Under första dagen slår uppretade folkmassor i Stockholm sönder fönstren hos myndighetspersoner de ogillar. Demonstranterna samlas sedan vid slottet och kräver republik och reformer. Under andra dagen tappar kungen (Oscar I) tålamodet med demonstranterna och kommenderar militär att skjuta mot folkmassan. Omkring 30 personer dödas. Händelserna leder till att Oscar I frångår sin liberala linje och blir mer konservativ.
• Mars – Schleswig och Holstein gör uppror mot Danmark och schleswig-holsteinska kriget utbryter.^[2] Svenska reservtrupper överförs till Fyn till Danmarks hjälp.

• 2 april – Tyska förbundsdagen upphäver Karlsbadbesluten, slutet för den skärpta censuren som infördes 1819.
• 9 april – Danskarna besegrar slesvig-holsteinarna i slaget vid Bov.
• 23 april – Preussarna besegrar danskarna i slaget vid Slesvig. Nederlaget tvingar danskarna att överge Danevirke.
• 24 april – Förenade tyska trupper besegrar danskarna i slaget vid Oversö.
• 30 april – Sardinska trupper besegrar österrikarna i slaget vid Pastrengo.

• 6 maj – Österrikarna under Radetzky besegrar sardinerna i slaget vid Santa Lucia.
• 18 maj – Frankfurtparlamentet.
• 22 maj – Preussiska nationalförsamlingen konstitueras.
• 28 maj – Danskarna besegrar tyskarna i slaget vid Nybøl.
• 29 maj – Wisconsin blir den 30:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.^[3]

• 5 juni – Danskarna besegrar tyskarna i slaget vid Dybbøl.
• 10 juni – Trupper från Kyrkostaten besegras av österrikarna i slaget vid Vicenza.
• 22 juni – Journées de Juin, ett folkligt uppror, som äger rum i Paris mellan 22 och 25 juni 1848.

• 6 juli – Norra tivoli öppnas på Norrtullsgatan i Stockholm.
• 19 juli – Konferensen i Seneca Falls blir startpunkten för den amerikanska och västerländska kvinnorörelsen.
• 24 juli – Österrikarna besegrar sardinierna i slaget vid Custoza.

• 26 augusti – En vapenvila i schleswig-holsteinska kriget sluts i Malmö. De svensk-norska reservtrupperna på Fyn dras därefter tillbaka utan att ha deltagit i striderna.

• 30 oktober – Mellan Barcelona och Mataro öppnas den första järnvägen i Spanien.^[4]

• 7 november – Whigpartisten Zachary Taylor från Louisiana besegrar demokraten Lewis Cass från Michigan vid presidentvalet i USA, som för första gången genomförs på samma dag i alla delstater.
• 21 november – Schweiz federala konstitution träder i kraft.^[5]
• 28 november – Bern utses till huvudstad i Schweiz.^[5]

• Johan Ludvig Runebergs Fänrik Ståls sägner utkommer.
• Det kommunistiska manifestet översätts till svenska av Pär Götrek.
• Den svenska aktiebolagslagen införs och ersätter den gamla bergsmanslagen. Aktieägarna är nu enbart ansvariga för sitt aktiekapital och inte för bolagets skulder. Tack vare denna nya lag påbörjas omfattande satsningar inom den svenska industrin, bland annat järnvägar, telegraf- och gasledningar.
• Lantbruksinstitutet i Ultuna grundas.
• Firman Munktells Mekaniska Verkstad levererar Skandinaviens första ånglokomotiv.
• Man tar beslut om en första järnväg i Sverige, mellan Örebro och Hult vid Vänern. Den kommer dock aldrig till utförande.
• Sveriges första baptistförsamling grundas.
• Det uppmärksammade Sagerska målet utspelar sig i Stockholm.

• 2 januari – James Benton Grant, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1883–1885.
• 19 januari – Matthew Webb, brittisk kapten, den förste som simmade över Engelska kanalen.
• 5 februari – Belle Starr, amerikansk brottsling.
• 7 februari – Adolf Weil, tysk invärtesläkare.
• 17 februari – Anders Gustaf Dalman, svensk riksskarprättare.
• 14 mars – Laura Fitinghoff, svensk författare.
• 18 mars – Prinsessan Louise, hertiginna av Argyll, brittisk prinsessa, dotter till Viktoria av Storbritannien och Albert av Sachsen-Coburg-Gotha.
• 19 mars – Wyatt Earp, amerikansk sheriff.
• 26 mars – Edward O. Wolcott, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1901.
• 10 april – Hubertine Auclert, fransk rösträttsaktivist och feminist.
• 2 maj – Harald Hjärne, svensk historiker.
• 7 maj – William J. Stone, amerikansk demokratisk politiker, senator 1903–1918.
• 10 maj – Lafayette Young, amerikansk republikansk politiker och publicist, senator 1910–1911.
• 15 maj – Carl Wernicke, tysk neurolog och psykiater.
• 22 maj – Olof Larsson i Bratteberg, svensk lantbrukare och politiker (liberal).
• 23 maj – Otto Lilienthal, tysk flygpionjär.
• 7 juni
  • Erik Wilhelm Dahlgren, svensk biblioteksman och geografisk författare.
  • Paul Gauguin, fransk målare.
• 15 juli – Vilfredo Pareto, italiensk sociolog, ekonom och moralfilosof.
• 23 juli – Richard F. Pettigrew, amerikansk politiker och advokat, senator 1889–1901.
• 27 juli – Filippo Smaldone, italiensk romersk-katolsk präst, helgon.
• 14 augusti – Ernst von der Recke, dansk författare.
• 19 augusti – Gustave Caillebotte, fransk målare inom impressionismen.
• 2 september – Lili'uokalani, hawaiiansk drottning 1891–1893, den sista regenten i monarkin Hawaii.
• 22 oktober – Emil Hildebrand, svensk historiker och riksarkivarie.
• 2 november – Leslie Mortimer Shaw, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1902–1907.
• 8 november – Gottlob Frege, tysk matematiker och filosof.
• 11 november – Hans Delbrück, tysk historiker och politiker.
• 12 november – Eduard Müller, schweizisk president.
• 25 november – William H. Crain, amerikansk politiker.
• 18 december – Roger Allin, engelsk-amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1895–1897.
• 22 december – Ulrich von Wilamowitz-Moellendorff, tysk klassisk filolog.

• 9 januari – Caroline Herschel, 97, brittisk astronom.
• 20 januari – Kristian VIII, 61, kung av Norge från 17 maj till 10 oktober 1814 och av Danmark sedan 1839.
• 29 januari – John Winston Jones, 56, amerikansk demokratisk politiker, talman i USA:s representanthus 1843–1845.

• 23 februari – John Quincy Adams, 80, amerikansk politiker, USA:s president 1825–1829.

• 13 mars – Johan Niclas Byström, 64, svensk skulptör.

• 9 april – Gaetano Donizetti, 50, italiensk kompositör.

• 12 maj – Gottlob Christian Crusius, 62, tysk skolman, klassisk filolog och lexikograf.

• 5 juni – Gustaf Lorentz Sommelius, 36, svensk löjtnant och skald.

• 4 juli – François-René de Chateaubriand, 79, fransk högadlig militär.

• 7 augusti – Jöns Jacob Berzelius, 68, svensk kemist, medlem av Svenska Akademien sedan 1837.
• 12 augusti – George Stephenson, 67, brittisk ingenjör.

• 21 september – Aleksandr Michajlovskij-Danilevskij, 59, rysk krigshistoriker.

• 25 oktober – Dixon H. Lewis, 46, amerikansk demokratisk politiker, senator 1844–1848.

• 15 november – Pellegrino Rossi, 61, italiensk politiker.

• 19 december – Emily Brontë, 30, brittisk författare.
• 23 december – James Cowles Prichard, 62, brittisk etnolog.
• 31 december – Ambrose H. Sevier, 47, amerikansk demokratisk politiker, senator 1836–1848.

• 
  Guldrush i Kalifornien.
• 
  Kommunistiska manifestet.
• 
  Februarirevolutionen i Frankrike.
• 
  Marsoroligheterna.
• 
  Presidentval i USA.

• Wikimedia Commons har media som rör 1848.
  Bilder & media