Stilla natt
| Stille Nacht, heilige Nacht | |
| Originalspråk | Tyska |
|---|---|
| Översättning | Carl Oscar Mannström Edvard Evers Torsten Fogelqvist |
| Kompositör | Franz Gruber |
| Textförfattare | Joseph Mohr |
Stilla natt är en julpsalm, ibland kallad julpsalmen framför andra. Det är ursprungligen en tyskspråkig julsång med text skriven av Joseph Mohr 1816 och musik komponerad 1818 av Franz Gruber.[1] Psalmen deklarerades som immateriellt kulturarv av Unesco 2011.[2]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Tillkomst
[redigera | redigera wikitext]
Stille Nacht framfördes först på julafton 1818 i St Nicholas församlingskyrka i Oberndorf bei Salzburg, en by i Österrike vid floden Salzach. Tillblivelsen har berättats i olika versioner: En mus hade skadat kyrkorgelns luftsystem genom att bita sönder orgelbälgen i kyrkan. Med trasig bälg blev det ingen orgelmusik, men kantorn Franz Gruber, organist i den närliggande byn Arnsdorf, nu en del av Lamprechtshausen, och prästen Joseph Mohr, som hade kommit till Oberndorf året innan, räddade situationen. Detta anses vara en icke trovärdig berättelse.[3] Det troliga är att Mohr och Gruber hade i förväg kommit överens om att tillsammans framföra julsången efter mässan.[4] Mohr hade i efterdyningarna av Napoleonskrigen skrivit en dikt[5] "Stille Nacht" 1816 i Mariapfarr, hans faders hemstad i Salzburg Lungauregionen, där Mohr hade arbetat som hjälppräst.[4]
Mohr och Gruber sjöng till gitarrarrangemang den tvåstämmiga[6] Stilla natt, Franz Grubers tonsättning av en dikt skriven av Joseph Mohr 1816.[7][8] Noterna, sannolikt nedtecknade av Mohr, var dock försvunna ända till 1991, varför många spekulationer om sångens ursprung fick fäste.
Enligt Gruber blev Karl Mauracher, en orgelbyggare som underhöll orgeln i Obendorfkyrkan, förälskad i sången och tog kompositionen med sig hem till Zillertal.[9] Därifrån tog två resande familjer av sångare, Strassers och Rainers, med låten i sina framträdanden. Rainers sjöng den redan runt julen 1819 och framförde det en gång för en publik som bestod av Frans I av Österrike och Alexander I av Ryssland, samt gjorde den första föreställningen av låten i USA i New York 1839.[5] På 1840-talet var låten välkänd i Niedersachsen och rapporterades vara en favorit hos Fredrik Vilhelm IV av Preussen. Under denna period förändrades melodin något för att senare bli den version som vanligtvis spelas idag.[4][9]
Eftersom det ursprungliga manuskriptet hade gått förlorat glömdes Mohrs namn genom åren och även om Gruber var känd för att vara kompositören, antog många att melodin var komponerad av en berömd kompositör, och det tillskrivs på olika sätt Haydn, Mozart eller Beethoven.[4] Emellertid upptäcktes ett manuskript 1995 i Mohrs handskrift och daterades av forskare till cirka 1820. Det anges att Mohr skrev orden 1816, när han tilldelades en pilgrimskyrka i Mariapfarr, Österrike, och visar att musiken komponerades av Gruber 1818. Detta är det tidigaste manuskript som finns och det enda med Mohrs handskrift.[4][9]
Tradering och första spridning
[redigera | redigera wikitext]Via kringresande sångare fick sången snabbt spridning, samtidigt som den ändrades och förenklades. Den som vill veta hur upphovsmännen tänkte sig sången kan idag hitta flera av deras manuskript på nätet.[10].
Översättningar och användning
[redigera | redigera wikitext]Sången sägs ha blivit översatt till fler än 300 språk[11][12] och är en av de i särklass mest kända, sjungna och spridda julsångerna. Den spreds också med protestantiska och katolska missionärer, som reste runt i världen kring förra sekelskiftet .[13]
Sången spelas ofta i julfilmer, exempelvis i Love Actually och Tomten är far till alla barnen.
Kung Fredrik hör sången 1854
År 1854, 36 år efter att sången skrevs, uppfördes den av Staats- und Domchor Berlin för den preussiske kungen Fredrik Wilhelm IV.[14] Han blev så förtjust i den vackra sången att han gav order om att sången skulle ges första platsen i alla julprogram.
Julfreden 1914
[redigera | redigera wikitext]
Psalmen spelade en historisk roll i den gripande berättelsen om ett märkligt vapenstillestånd: Under första världskrigets första julafton på västfronten i Flandern i Belgien, hölls en omfattande, inofficiell och spontan vapenvila mellan å ena sidan brittiska och franska trupper och å andra sidan tyska trupper, den så kallade Julfreden 1914.[15]
På åtminstone ett ställe ska ett brittiskt truppförband ha hört tyskarna helga julaftonen genom att sjunga ”Stille Nacht! Heilige Nacht!” och trotsa ljusförbudet med levande ljus. I stället för att skjuta på den därmed avslöjade positionen svarade de med ”Silent night! Holy night!” och det hela slutade med att bägge sidor klev upp ur sina skyttegravar och möttes mitt i det förödda ingenmansland. De begravde sina döda, utbytte gåvor och önskningar om snar fred och ska till och med ha spelat fotboll innan krigshandlingarna återupptogs under mellandagarna.[16]
Silent Night är titeln på en bok om händelsen av historikern Stanley Weintraub.
Melodin
[redigera | redigera wikitext]- Enligt äldsta kända handskrift hos www.stillenacht.at
på Polyphon, längd 55 s, ogg-fil- instrumental, längd 2 m 29 s, ogg-fil
Texten
[redigera | redigera wikitext]| Originaltext (tyska)[8] | |
|---|---|
Stille Nacht! Heilige Nacht! | |
Stille Nacht! Heilige Nacht! |
|
Stille Nacht! Heilige Nacht! |
|
Stille Nacht! Heilige Nacht! |
|
Stille Nacht! Heilige Nacht! |
|
Stille Nacht! Heilige Nacht! |
Svenska översättningar
[redigera | redigera wikitext]Redan under 1800-talet översattes sången till svenska, och ytterligare flera översättningar har följt. De som oftast hörs är gjorda av Carl Oscar Mannström (1915), Edvard Evers (1917) och Torsten Fogelqvist (1937). De avviker i olika grad från den tyska originaltexten, och använder olika motiv från de sex tyska verserna.
En av de vanligaste översättningarna (Mannström) har tre verser och lyder såhär:[17]
Stilla natt, heliga natt!
Allt är frid; stjärnan blid
Skiner på barnet i stallets strå
Och de vakande fromma två.
Kristus till jorden är kommen -
Oss är en frälsare född.
Stora stund, heliga stund!
Änglars här slår sin rund
Kring de vaktande herdars hjord,
Rymden ljuder av glädjens ord.
Kristus till jorden är kommen -
Eder är frälsaren född.
Stilla natt, heliga natt!
Mörkret flyr, dagen gryr.
Räddningstimman för världen slår,
Nu begynner vårt jubelår.
Kristus till jorden är kommen -
Oss är en frälsare född.
Publikation
[redigera | redigera wikitext]- Nya psalmer 1921 som nr 515, tillägget till 1819 års psalmbok under rubriken "Kyrkans högtider: Jul"
- Svensk söndagsskolsångbok 1929 som nr 51 under rubriken "IV Advents- och julsånger"
- Sionstoner 1935 som nr 156 under rubriken "Jul"
- 1937 års psalmbok som nr 52 under rubriken "Jul"
- Förbundstoner 1911 som nr 44 under rubriken "Guds uppenbarelse i Kristus: Jesu födelse"
- Frälsningsarméns sångbok 1968 som nr 603 under rubriken "Jul"
- Julens vackra sånger 1, 1968, som nr 3
- Sionstoner 1972 som nr 107
- 1986 års psalmbok som nr 114 under rubriken "Jul"
- Finlandssvenska psalmboken 1986 som nr 29 under rubriken "Jul"
- Lova Herren 1988 som nr 101 under rubriken "Jul"
- Julens önskesångbok, 1997, under rubriken "Traditionella julsånger"
- Barnens svenska sångbok, 1999, under rubriken "Året runt"
- Hela familjens psalmbok 2013 som nummer 73 under rubriken "Hela året runt".[18]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 17 december 2020.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 17 december 2020.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Mohr, Joseph Franz i Oscar Lövgren, Psalm- och sånglexikon (1964), sp. 434
- ^ ”Immaterielles Kulturerbe” (på tyska). https://www.unesco.at/kultur/immaterielles-kulturerbe?eid=68&lang=en. Läst 17 december 2020.
- ^ ”Mythen und Legenden” (på engelska). Arkiverad från originalet den 29 november 2020. https://web.archive.org/web/20201129194644/https://www.stillenacht.com/de/das-lied/mythen-und-legenden/. Läst 17 december 2020.
- ^ [a b c d e] Egan, Bill (december 1999). ”Silent Night, Holy Night”. Soundscapes (University of Groningen) 2. ISSN 1567-7745. http://www.icce.rug.nl/~soundscapes/VOLUME02/Silent_Night_History.shtml. Läst 17 december 2020. Arkiverad 16 december 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] Daley, Jason (17 december 2018). ”It's the Bicentennial of 'Silent Night': The classic Christmas tune was first composed as a poem, and it was set to music for the first time in the winter of 1818”. Smithsonian. https://www.smithsonianmag.com/smart-news/silent-night-celebrates-its-bicentennial-180971044/. Läst 12 december 2020.
- ^ Clason, Synnöve (2002-12-22/2008-12-22): "Stilla natt en psalm för vår tid ". Svd.se. Läst 16 oktober 2013.
- ^ "Stilla natt". NE.se. Läst 16 oktober 2013.
- ^ [a b] ”Det äldsta kända manuskriptet, av Joseph Mohr, tidigt 1820-tal”. Arkiverad från originalet den 2 december 2018. https://web.archive.org/web/20181202202710/http://www.stillenacht.at/img/mohr_autograph.jpg. Läst 8 december 2011.
- ^ [a b c] ”Spreading of the Song Locally”. Silent Night Association. Arkiverad från originalet den 17 december 2017. https://web.archive.org/web/20171217094807/http://www.stillenacht.at/en/spreading_song.asp. Läst 17 december 2020.
- ^ ”"Stille Nacht!"-Fassung - Autograph VII” (på tyska). Arkiverad från originalet den 9 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120109121633/http://www.stillenacht.at/de/text_und_musik.asp. Läst 17 december 2020.
- ^ ”Stille nacht – Verbreitung” (på tyska). Arkiverad från originalet den 29 november 2020. https://web.archive.org/web/20201129192119/https://www.stillenacht.com/de/das-lied/verbreitung/. Läst 17 december 2020.
- ^ ”Ein Lied für die Welt” (på tyska). https://www.br.de/mediathek/video/stille-nacht-doku-ein-lied-fuer-die-welt-av:5bd99d6be94e940017189c1b. Läst 17 december 2020.
- ^ ”I Svenska Yles serie om julmusik: Stilla natt”. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/12/07/i-svenska-yles-serie-om-julmusik-stilla-natt. Läst 17 december 2020.
- ^ Kittan, Tomas (25 december 2018). ”So half Berlin dem Weihnachtsklassiker „Stille Nacht“ zu Weltruhm” (på tyska). https://www.bz-berlin.de/berlin/so-half-berlin-dem-weihnachtsklassiker-stille-nacht-zu-weltruhm. Läst 17 december 2020.
- ^ ”Stille Nacht – Ein Lied für die Welt” (på tyska). Bayerischer Rundfunk. 16 december 2020. https://www.br.de/mediathek/video/stille-nacht-doku-ein-lied-fuer-die-welt-av:5bd99d6be94e940017189c1b. Läst 17 december 2020.
- ^ Gabre, Hans (25 december 2017). ”Den stilla natten 1818”. https://www.varldenidag.se/reportage/den-stilla-natten-1818/repqjs!j3tkZB6Ju6TOzZoB0G90nA/. Läst 17 december 2020.
- ^ ”Texten till Stilla Natt”. https://www.julsånger.se/klassiska/stilla-natt/texten-till-stilla-natt/. Läst 22/1 2020.
- ^ Hela familjens psalmbok. Örebro: Libris. 2013. Libris 14011849. ISBN 9789173872997
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Lars Fischback: Den märkliga historien bakom "Stilla natt", Svenska Dagbladet 24 december 1981, sidan 43
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Stilla natt.
Wikisource har originalverk som rör Stille Nacht! Heilige Nacht!. - 1995 hittades det äldsta kända originalet, tillskrivet Joseph Mohr och daterat till mellan 1820 och 1825.
- Tillkomst, spridning, webbkamera
- På Cyber hymnal finns text och musik.
- På Svenska Akademiens webbplats återfinns psalmtexten från 1937 i Den gamla psalmboken i pdf-format
| ||||||||