Lindisfarne

För andra betydelser, se Lindisfarne (olika betydelser).

Lindisfarne eller Lindesfarne, även kallad Holy Island (den heliga ön), är en ö, vilken vid ebb (två gånger om dagen) är förbunden med det engelska nordöstra fastlandet i Northumberland.

Befolkningen uppgick år 2000 till 162 personer. Stora delar av ön är idag naturskyddsområde (främst för att freda fågellivet) och ön är ett omtyckt resmål för ornitologer.^[1] På ön finns Lindisfarne Castle, byggt på 1500-talet. Ön utgör en egen civil parish med namnet Holy Island.

Klostret

Klostret grundades av Aidan av Lindisfarne på befallning av kung Oswald omkring 635. Det blev en bas för kristendomen i norra England, och bas för missioner till Mercia. Skyddshelgonet, Sankt Cuthbert av Lindisfarne, var först munk och sedan abbot i klostret, sedermera biskop av Durham.

Klostret är idag en ruin.

Räden mot Lindisfarne 793

Lindisfarne är också känt från den första dokumenterade attacken från vikingar i England. Den 8 juni 793 brukar anses vara det datum då vikingatiden tog sin början genom att en skara vikingar då angrep klostret, dödade flera munkar, och tvingade resten att fly.^[2] De flyende munkarna tog med sig Sankt Cuthberts lik (senare begravt i katedralen i Durham) från ön. Munkarna skrev: I 350 år har vi och våra förfäder bott i detta underbara land. Men aldrig tidigare har ett sådant skräckvälde rått i Britannien som det vi nu utsätts för. Vi trodde inte att det var möjligt att göra en sådan sjöresa.

Film och TV

Ett antal filmer och TV-serier har spelats in på Lindisfarne. Mest känd är Roman Polańskis Djävulsk gisslan (Cul-de-sac) från 1966.

Filmografi

Cul-de-sac (1966)
The Tragedy of Macbeth (1971)
Timewatch (1982), TV-serie
Time Team (1994), TV-serie
Cold Feet (1997), TV-serieavsnitt
Meet the Ancestors (1998), TV-serie
A History of Britain (2000), TV-serie
Blood of the Vikings (2001), TV-serie
Seven Ages of Britain (2003), TV-serie
Vikings (2013), TV-serie^[3]

Se även

Lindisfarneevangelierna

Referenser

^ Torgny Nordin, "Färder och fåglar på Farne." Vår fågelvärld nr 4 2018, s. 42–47.
^ Larsson, Mats G. (2008). Tre gälder i England: I vikingars kölvatten över Nordsjön. Stockholm: Bokförlaget Atlantis. sid. 38-40. ISBN 978-91-7353-274-7
^ IMDB^{[död länk]}

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Lindisfarne.
Bilder & media

[1] Torgny Nordin, "Färder och fåglar på Farne." Vår fågelvärld nr 4 2018, s. 42–47.

[2] Larsson, Mats G. (2008). Tre gälder i England: I vikingars kölvatten över Nordsjön. Stockholm: Bokförlaget Atlantis. sid. 38-40. ISBN 978-91-7353-274-7

[3] IMDB^{[död länk]}

[1]