Erik "Bullen" Berglund
| Erik "Bullen" Berglund | |
 Berglund spelar cello i filmen En melodi om våren (1933). | |
| Född | Karl Erik Berglund 30 juni 1887 Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Död | 27 april 1963 (75 år) Stockholm, Sverige |
| Aktiva år | 1907–1963 |
| Maka | Tora Jansson (g. 1908–1910; skild) Elsa Malmberg, född Wickman (g. 1912–1963; hans död) |
| IMDb SFDb | |
Karl Erik "Bullen" Berglund, född 30 juni 1887 i Stockholm, död 27 april 1963 i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare, regissör och matskribent. Han var även verksam som revyartist och kuplettsångare.[2]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Berglund föddes på Lidingö, där familjen hade sommarnöje[3], som son till handlanden Carl Victor Berglund och hans hustru Klara Erika, född Hausmetzger[4]. Modern var av fransk-polsk härkomst. Han växte upp på Östermalm och gick sina första skolår i Franska skolan. 1897 bytte han till Norra Latin, där han studerade till dess han fyllde 16.
Hösten 1903 skickades han till sina morföräldrar i Paris för att lära sig bättre franska och förhoppningsvis få plats på någon bra firma. Väl i Paris fick Berglund jobb på den svenska firman Hörlin & Hoffsten, kommissionärer för damartiklar. Han fick dessutom smak för det franska köket, något som kom att påverka honom senare i livet.
I januari 1905 lämnade han Paris för att fortsätta sina studier till affärsman vid Strahlendorffs handelsinstitut i Berlin. På hösten samma år åkte han till London för att lära sig engelska. 1906 gjorde han sin militärtjänstgöring på A1, där han var exerciskamrat med Eugen Nilsson[5]. Efter militärtjänstgöringen fick Berglund arbete hos Jönköpings juridiska byrå, som hade kontor i hörnet Hamngatan/Malmskillnadsgatan.
Skådespelare
[redigera | redigera wikitext]Berglund trivdes inte i kontorsmiljön utan började fundera på att söka sig till teatern. Han hade sett Lycko-Pers resa på Östermalmsteatern och lärde sig rollen utantill innan han gick upp till teaterchefen Albert Ranft och bad om att få provspela[6]. Han scendebuterade 1907 som Lycko-Per och knöts till Albert Ranfts teatrar Östermalmsteatern och Södra teatern i Stockholm.
1910–1912 turnerade han i landsorten, och var därefter 1912–1913 anställd vid Folkets hus teater i Stockholm. År 1913 engagerades han av Axel Engdahl för att verka vid Folkteatern i Göteborg, där han kom att uppträda som revy- och kuplettsångare fram till 1920. Han återvände därefter till Stockholm och var 1922–1923 och 1927–29 anställd vid Blancheteatern, 1923–1925 vid Vasateatern, 1925–27 vid Blanche- och komediteatrarna, och var från 1929 anställd vid Oscarsteatern.
Bland hans roller, förutom hans mest kända lustpelsroller, märks Lycko-Per i Lycko-Pers resa, d'Artagnan i De tre musketörerna, Lindqvist i Påsk, och förste dödgrävaren i Hamlet. Han filmdebuterade 1911, och kom med tiden att medverka i drygt hundra filmer. Från 1958 tillhörde han TV-teaterns första fasta ensemble. Han anställdes på 1930-talet av AB Svensk Filmindustri som regissör av kortfilmer. Bland de filmer han regisserade där kan nämnas Västerhavets män, som han regisserade tillsammans med Prins Wilhelm och Drottning Astrid vigd till griftero, för vilken han dekorerades med Vasaorden och belgiska Kronorden[7].
Matskribent
[redigera | redigera wikitext]Efter en misslyckad teaterturné sommaren 1919 tappade han intresset för teater och när han fick erbjudande om att i SARA-bolagets regi utbilda sig till kock i Frankrike tackade han ja. Utbildningen började hösten 1920 och han praktiserade på Le Chapon Fin i Bordeaux innan han kom till Claridge Hôtel i Paris. Efter perioden i Frankrike praktiserade han på Grand Hôtel, Stockholm innan utbildningen var avklarad 1922. Nu skulle Berglund placeras som källarmästare på någon av bolagets restauranger, men innan någon blev tillgänglig blev han samma höst erbjuden rollen som Marx i Mexikoguld som skulle sättas upp på Blancheteatern och återigen bytte han karriär[8].
En period var han även i England för att förkovra sig i kokkonsten. Under sin tid i England lär han även ha refererat till engelsk kokkonst som pure guess work. Bland andra kända Bullen-citat kan nämnas ” … delikatessaffärerna i Paris utgör enligt mitt förmenande en minst lika stor sevärdhet som någonsin de stora modehusen …”.
"Bullen" var namnet på den roll som Berglund spelade i Guldgrävare på Djurgårdsteatern sommaren 1927. Vid denna period fick han erbjudande av Stockholms Dagblad att skriva matkåserier. Hans hustru Elsa var den som föreslog att han skulle använda rollfigurens namn som signatur och att kolumnen skulle heta "Prat om mat". Kåserierna blev så populära att Berglund 1927 blev erbjuden att göra en liknande serie i radio.[9] Bland övriga tidningar som Berglund medverkat i kan nämnas Svenska Dagbladet, Bonniers veckotidning, Husmodern, Vecko-Journalen, Femina och Icakuriren[10].
Han gav även ut flera böcker om mat. Hans bok "Prat om mat” utkom 1928, "Mera prat om mat" ett år senare, och därefter "Bullens kokbok" från början av 1930-talet.
Konserven Bullens pilsnerkorv är uppkallad efter honom[11].
Övrigt
[redigera | redigera wikitext]Berglund var aktiv katolik sedan barnsben, flitig ministrant som ung, och i vuxen ålder känd för att ofta komma med stora fång röda rosor till Mariastatyn.[12] Han är gravsatt på Katolska kyrkogården i Stockholm.[13]
Han var barndomsvän med Gösta Ekman. De bodde i samma hus på 1890-talet[14]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Han var gift 1908–1910 med Eleonora Viktoria "Tora" Jansson (1887–1965) och från 1912 med skådespelaren Elsa Berglund (1885–1967), som även medverkade i flera av hans kokböcker.
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Riddare av Vasaorden
Riddare av Kronorden
Riddare av Akademiska palmen
Film och TV
[redigera | redigera wikitext]Filmografi (urval)
[redigera | redigera wikitext]- 1915 – I kronans kläder
- 1915 – En teaterdirektörs vedermödor
- 1916 – I minnenas band
- 1925 – Två konungar
- 1927 – Förseglade läppar
- 1928 – Synd
- 1930 – Ulla, min Ulla
- 1930 – Vi två
- 1930 – För hennes skull
- 1930 – Doktorns hemlighet
- 1931 – En kärleksnatt vid Öresund
- 1931 – Falska miljonären
- 1931 – Röda dagen
- 1932 – Service de nuit
- 1932 – Jag gifta mig – aldrig
- 1932 – En stulen vals
- 1932 – Svärmor kommer
- 1932 – Lyckans gullgossar
- 1933 – Hustru för en dag
- 1933 – En melodi om våren
- 1933 – Djurgårdsnätter
- 1933 – Inled mig i frestelse
- 1934 – Kungliga Johansson
- 1934 – Fasters millioner
- 1935 – Valborgsmässoafton
- 1935 – Ungkarlspappan
- 1935 – Under falsk flagg
- 1936 – Familjens hemlighet
- 1936 – På Solsidan
- 1936 – Han, hon och pengarna
- 1936 – Bröllopsresan
- 1936 – Intermezzo
- 1936 – Johan Ulfstjerna
- 1937 – Ryska snuvan
- 1937 – Pappas pojke
- 1937 – O, en så'n natt!
- 1938 – Styrman Karlssons flammor
- 1938 – Fram för framgång
- 1938 – En kvinnas ansikte
- 1939 – Rena rama sanningen
- 1939 – Gläd dig i din ungdom
- 1939 – En enda natt
- 1939 – Valfångare
- 1939 – Åh, en så'n grabb!
- 1939 – Kadettkamrater
- 1940 – Stora famnen
- 1940 – Stål
- 1941 – Den ljusnande framtid
- 1941 – Spökreportern
- 1941 – I natt - eller aldrig
- 1941 – Landstormens lilla argbigga
- 1941 – Striden går vidare
- 1941 – Bara en kvinna
- 1942 – Rid i natt!
- 1942 – Jacobs stege
- 1943 – Katrina
- 1943 – En vår i vapen
- 1943 – Lille Napoleon
- 1943 – Älskling, jag ger mig (film, 1943)
- 1943 – I dag gifter sig min man
- 1944 – 83:an i lumpen
- 1944 – Kungajakt
- 1944 – Prins Gustaf
- 1944 – På farliga vägar
- 1944 – Skogen är vår arvedel
- 1945 – Mans kvinna
- 1945 – Sussie
- 1945 – Oss tjuvar emellan eller En burk ananas
- 1945 – I som här inträden
- 1945 – Idel ädel adel
- 1945 – En förtjusande fröken
- 1946 – Peggy på vift
- 1946 – I dödens väntrum
- 1946 – Onsdagsväninnan
- 1946 – Rötägg
- 1946 – Eviga länkar
- 1947 – Det kom en gäst
- 1947 – Tösen från Stormyrtorpet
- 1947 – Dynamit
- 1947 – Pappa sökes
- 1948 – Loffe på luffen
- 1948 – En svensk tiger
- 1949 – Flickan från tredje raden
- 1951 – Livat på luckan
- 1952 – Klackarna i taket
- 1952 – Blondie, Biffen och Bananen
- 1952 – Janne Vängman i farten
- 1952 – För min heta ungdoms skull
- 1953 – All jordens fröjd
- 1953 – Flickan från Backafall
- 1953 – Vingslag i natten
- 1953 – I dimma dold
- 1953 – Fartfeber
- 1954 – Östermans testamente
- 1955 – Sommarflickan
- 1955 – Älskling på vågen
- 1955 – Karusellen i fjällen
- 1956 – Ratataa
- 1956 – Flickan i frack
- 1956 – Moln över Hellesta
- 1956 – 7 vackra flickor
- 1956 – Den tappre soldaten Jönsson
- 1956 – Sången om den eldröda blomman
- 1957 – Far till sol och vår
- 1961 – Lek ej med kärleken (TV-teater)
TV-produktioner (urval)
[redigera | redigera wikitext]- 1959 – Romeo och Julia i Östberlin
- 1959 – Det var en annan historia (TV-teater)
- 1960 – Oväder
- 1960 – Slå nollan till polisen
- 1960 – I Arlanda by
- 1961 – Vildanden
- 1961 – Eurydike
- 1961 – En handelsresandes död
- 1961 – Utan fast bostad
- 1962 – Dödens arlekin
- 1962 – Kvartetten som sprängdes
- 1962 – Värmlänningarna (TV-teater)
- 1963 – Topaze (TV-teater)
Regi
[redigera | redigera wikitext]- 1915 – En teaterdirektörs vedermödor
- 1932 – Jag gifta mig – aldrig
- 1934 – Dopp i gryta
- 1935 – Fastlagsriset
- 1935 – Västerhavets män
- 1935 – Drottning Astrid vigd till griftero
- 1936 – Eva tittar i fönster
- 1938 – Knut löser knuten
- 1938 – Bönderna kommer
- 1942 – Skånska klenoder
- 1943 – Österlen
Teater
[redigera | redigera wikitext]Roller (ej komplett)
[redigera | redigera wikitext]Regi (ej komplett)
[redigera | redigera wikitext]Radioteater
[redigera | redigera wikitext]Roller
[redigera | redigera wikitext]| År | Roll | Produktion | Regi |
|---|---|---|---|
| 1941 | Källarmästare Adolf Lundqvist | John Blundqvist Berco |
Carl-Otto Sandgren[122] |
| 1942 | Dillman | Herr Dillman får besök Bigi Wennberg och Gösta Rybrant |
Carl-Otto Sandgren[123] |
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1928 – Prat om mat[2]
- 1929 – Mera prat om mat
- 1929 – Mat med Kronolja
- 1930 – Bullens kokbok (fem upplagor 1930–2003)
- 1931 – Fyffes finesser av Bullen
- 1939 – Gastronomiska reseminnen utprovade på Kockums gasspis
- 1947 – Bullens mat: ett urval av Bullens bästa recept i ICA-kuriren
- 1960 – Ett sånt liv (memoarer)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
- ^ [a b] Ek, Sverker R.. ”Erik ”Bullen” Berglund”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/erik-bullen-berglund-(2). Läst 5 januari 2016.
- ^ [a b] Berglund 1960, sid. 9.
- ^ Sveriges befolkning 1890: Berglund, Carl Victor (252533)
- ^ Berglund 1960, sid. 49.
- ^ Berglund 1960, sid. 9f.
- ^ Berglund 1960, sid. 188.
- ^ Berglund 1960, sid. 97.
- ^ Berglund 1960, sid. 118ff.
- ^ Berglund 1960, sid. 123.
- ^ Eriksson, Ingrid (4 september 2003). ”Bullens klassiker på nytt”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/bullens-klassiker-pa-nytt. Läst 30 juni 2019.
- ^ Berndt Bodin: "Skådespelaren Bullen Berglunds första offentliga framträdande var som korgosse", s 11f, Arv och Minne, nr 12 år 2000.
- ^ Sök på gravar-se
- ^ Berglund 1960, sid. 100.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 24 april 1907. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-04-24/13291A/3. Läst 5 februari 2017.
- ^ Berglund 1960, sid. 58.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 30 september 1907. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-09-30/13446A/3. Läst 5 februari 2017.
- ^ ”Teater och musik: Östermalmsteatern: 'Samvetets mask'”. Svenska Dagbladet: s. 7. 9 november 1907. https://www.svd.se/arkiv/1907-11-09/7. Läst 5 februari 2017.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 december 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-23/13530B/2. Läst 5 februari 2017.
- ^ [a b] Berglund (1960), sid. 59
- ^ Bo Bergman (18 mars 1908). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-03-18/13612A/3. Läst 5 februari 2017.
- ^ Bo Bergman (2 september 1908). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-09-02/13774A/3. Läst 5 februari 2017.
- ^ –e –m (2 september 1908). ”Teater och musik: Östermalmsteatern: Strandbyfolk”. Svenska Dagbladet: s. 8. https://www.svd.se/arkiv/1908-09-02/8. Läst 5 februari 2017.
- ^ Bo Bergman (6 december 1908). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-12-06/13869c/3. Läst 5 februari 2017.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 11 januari 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-01-11/13901B/2. Läst 5 februari 2017.
- ^ Bo Bergman (27 februari 1909). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1909-02-27/13948A/3. Läst 6 februari 2017.
- ^ ”Teater och musik”. Svenska Dagbladet: s. 8. 22 april 1909. https://www.svd.se/arkiv/1909-04-22/8. Läst 6 februari 2017.
- ^ [a b] Berglund 1960, sid. 61.
- ^ [a b c d e f g h i j] Berglund 1960, sid. 62.
- ^ ”Spökhotellet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23285&pos=184. Läst 8 juli 2015.
- ^ Berglund 1960, sid. 66.
- ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 7. 21 september 1912. http://arkivet.dn.se/tidning/1912-09-21/15214/7. Läst 9 februari 2017.
- ^ ”'En Stockholmsflicka' på Folkets hus teater”. Dagens Nyheter: s. 10. 20 oktober 1912. http://arkivet.dn.se/tidning/1912-10-20/15243/10. Läst 9 februari 2017.
- ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 maj 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-05-02/117/6. Läst 16 mars 2016.
- ^ Berglund 1960, sid. 78.
- ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 7 juni 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-06-07/150/8. Läst 16 mars 2016.
- ^ ”Mexico-gold”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22157&pos=13. Läst 4 april 2016.
- ^ E. Sth (22 september 1922). ”Teater och musik: Blancheteatern”. Svenska Dagbladet: s. 10. https://www.svd.se/arkiv/1922-09-22/10. Läst 27 februari 2017.
- ^ Bo Bergman (22 september 1922). ”'Dick eller Danny?' på Blanchteatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/tidning/1922-09-22/255/6. Läst 27 februari 2017.
- ^ ”Babyn”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22158&pos=14. Läst 4 april 2016.
- ^ ”Din nästas fästmö”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22053&pos=16. Läst 4 april 2016.
- ^ Bo Bergman (3 maj 1923). ”'Fruns båda män' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-05-03/117/4. Läst 18 mars 2016.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 23 september 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-09-23/258/10. Läst 26 juli 2015.
- ^ Bo Bergman (2 december 1923). ”Fruar på krigsstråt på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-12-02/328/11. Läst 30 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (20 januari 1924). ”Axel Ringvall på Vasateatern: 'På hal is' – Spex, sällskapsteater, karusell och diagonaltramp”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-01-20/19/6. Läst 29 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (24 februari 1924). ”Musik och Teater”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-02-24/54/9. Läst 29 augusti 2015.
- ^ ”'Tretti da'r på Vasateatern'”. Dagens Nyheter: s. 10. 13 april 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-04-13/102/10. Läst 27 juli 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 12. 17 maj 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-05-17/134/12. Läst 27 juli 2015.
- ^ ”'Det gick en ängel' på Komediteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 27 juni 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-06-27/172/7. Läst 27 juli 2015.
- ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 44. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter. 28 augusti 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-08-28/234/7. Läst 27 juli 2015.
- ^ Bo Bergman (12 oktober 1924). ”Två premiärer på lördagkvällen: Amerikanskt lustspel på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-10-12/279/11. Läst 29 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (18 januari 1925). ”'Bulldoggen' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-01-18/16/9. Läst 28 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (15 februari 1925). ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-02-15/44/9. Läst 28 augusti 2015.
- ^ Sven Haglund (8 mars 1925). ”Vasateaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-03-08/65/9. Läst 28 augusti 2015.
- ^ Sven Haglund (9 april 1925). ”Tysk ungkarlskonst på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-04-09/96/10. Läst 28 augusti 2015.
- ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 50. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4
- ^ [a b] Bo Bergman (20 september 1925). ”'På begäran' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-09-20/255/10. Läst 1 augusti 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 12 oktober 1925. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-10-12/277/8. Läst 6 april 2016.
- ^ [a b] ”Portiern på Maxim”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22164&pos=23. Läst 5 april 2016.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 12. 9 april 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-04-09/94/12. Läst 2 augusti 2015.
- ^ ”Chou-Chou”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22172&pos=35. Läst 6 april 2016.
- ^ ”'Mina damer och herrar' på Södran”. Dagens Nyheter: s. 11. 5 juni 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-06-05/149/11. Läst 24 januari 2016.
- ^ [a b] ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 5 februari 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-02-05/34/8. Läst 5 januari 2016.
- ^ [a b] ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 11. 5 maj 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-05-05/120/11. Läst 5 januari 2016.
- ^ Bo Bergman (7 maj 1927). ”Djurgårdspremiär”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-05-07/122/10. Läst 6 januari 2016.
- ^ Bo Bergman (18 juni 1927). ”'Guldgrävare' på Djurgårdsteatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-06-18/162/6. Läst 6 januari 2016.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 26 juli 1927. https://arkivet.dn.se/tidning/1927-07-26/199/7. Läst 22 juli 2019.
- ^ ”Håkansbergsleken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22184&pos=37. Läst 7 april 2016.
- ^ ”Det farliga året”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22185&pos=38. Läst 7 april 2016.
- ^ ”Socorros inackorderingar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22187&pos=40. Läst 7 april 2016.
- ^ Stig (15 januari 1928). ”'Bobbys sista natt' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-01-15/13/14. Läst 7 april 2016.
- ^ ”Fanatiker”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22058&pos=41. Läst 7 april 2016.
- ^ ”Scen och Film: Blancheteatern kl. halv 4 i dag”. Dagens Nyheter: s. 12. 14 april 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-04-14/101/12. Läst 7 april 2016.
- ^ ”Hertiginnan av Elba”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22188&pos=42. Läst 7 april 2016.
- ^ ”Mary Dugans process”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22189&pos=43. Läst 7 april 2016.
- ^ Stig (21 januari 1929). ”Scen och Film: 'Påsk' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-01-21/20/9. Läst 7 april 2016.
- ^ ”Såna barn...”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22190&pos=44. Läst 7 april 2016.
- ^ ”Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 19 mars 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-03-19/77/9. Läst 7 april 2016.
- ^ ”Männen vid fronten”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22322&pos=105. Läst 10 juni 2015.
- ^ ”Scen och Film: Gott om folk på Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 12. 27 november 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-27/324/12. Läst 6 januari 2016.
- ^ Bo Bergman (8 mars 1930). ”Henrik VIII”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-08/65/26. Läst 11 maj 2016.
- ^ ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter. 20 mars 1930. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-03-20/77/10. Läst 4 mars 2017.
- ^ ”Trions bröllop”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22324&pos=158. Läst 11 juni 2015.
- ^ ”Teater Musik och Film: Oscarsteaterns premiär i morgon”. Dagens Nyheter: s. 12. 16 maj 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-05-16/131/12. Läst 6 januari 2016.
- ^ Bo Bergman (18 maj 1930). ”'Bruden' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-05-18/133/9. Läst 6 januari 2016.
- ^ ”Äventyr på fotvandringen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22325&pos=177. Läst 12 juni 2015.
- ^ Bo Bergman (7 september 1930). ”'Farmors revolution' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-07/242/14. Läst 29 augusti 2015.
- ^ ”Gustaf Vasa”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22326&pos=70. Läst 5 juni 2015.
- ^ Erik Nyblom (19 oktober 1930). ”'18 år' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-10-19/284/9. Läst 4 mars 2017.
- ^ Bo Bergman (9 november 1930). ”'Mordet i andra våningen' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-11-09/305/15. Läst 4 mars 2017.
- ^ Svenska Dagbladets årsbok 1930 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1930 (1931) s. 146
- ^ Bo Bergman (11 mars 1931). ”'Det svaga könet' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1931-03-11/68/1. Läst 4 mars 2017.
- ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 118
- ^ A.Ö. (13 mars 1932). ”Två premiärer: Lustspelspremiär på Oscarsteatern”. Svenska Dagbladet: s. 7. https://www.svd.se/arkiv/1932-03-13/7. Läst 5 mars 2017.
- ^ [a b] Oscar Rydqvist (18 september 1932). ”Pengar på banken”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-18/254/9. Läst 16 mars 2016.
- ^ Bo Bergman (18 april 1933). ”'Fruns båda män' och 'Leendets land'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1933-04-18/103/1. Läst 16 mars 2017.
- ^ ”Teater Musik Film: 'Trions bröllop' i Malmö”. Dagens Nyheter: s. 7. 10 mars 1934. http://arkivet.dn.se/tidning/1934-03-10/67/7. Läst 16 mars 2017.
- ^ ”Nästan gifta”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14192&pos=369. Läst 14 juli 2015.
- ^ ”Teater Musik Film: Oscarspremiären”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 februari 1938. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-02-24/53/10. Läst 13 januari 2016.
- ^ Bo Bergman (26 februari 1938). ”'George and Margaret' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-02-26/55/1. Läst 13 januari 2016.
- ^ Svenska Dagbladets årsbok 1941 s. 202
- ^ ”Kid Jackson”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14216&pos=424. Läst 1 maj 2016.
- ^ ”'Natten till den 17 januari' på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 11. 19 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-19/49/11. Läst 15 augusti 2015.
- ^ ”Tysk rapsodi på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 32. 14 maj 1943. http://arkivet.dn.se/tidning/1943-05-14/129/32. Läst 15 mars 2017.
- ^ ”Herr Blink går över alla gränser”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14112&pos=431. Läst 3 maj 2016.
- ^ ”Mans kvinna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14158&pos=433. Läst 3 maj 2016.
- ^ ”'Det var nära ögat' – Vasateaterns startprogram”. Dagens Nyheter: s. 14. 15 september 1944. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-09-15/252/14. Läst 24 augusti 2015.
- ^ ”Eskapad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25005&pos=46. Läst 26 juni 2015.
- ^ Gerd Ribbing (26 september 1946). ”Eskapad på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-09-26/262/14. Läst 31 augusti 2015.
- ^ ”Cyrano de Bergerac”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24977&pos=26. Läst 3 juni 2015.
- ^ [a b] ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 8. 9 juni 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-06-09/152/8. Läst 15 mars 2017.
- ^ ”Thalias vagabonder klara”. Dagens Nyheter: s. 15. 26 maj 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-05-26/139/15. Läst 15 mars 2017.
- ^ Age (30 maj 1951). ”Tre regissörer i samma pjäs”. Dagens Nyheter: s. 32. http://arkivet.dn.se/tidning/1951-05-30/142/32. Läst 15 mars 2017.
- ^ ”Teaterdeckare på turné”. Dagens Nyheter: s. 16. 12 april 1953. http://arkivet.dn.se/tidning/1953-04-12/98/16. Läst 15 mars 2017.
- ^ ”Frank Sundström i Eskilstuna”. Dagens Nyheter: s. 9. 26 januari 1954. http://arkivet.dn.se/tidning/1954-01-26/24/9. Läst 15 mars 2017.
- ^ Ebbe Linde (27 mars 1957). ”Utmärkt Millerföreställning”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/tidning/1957-03-27/85/14. Läst 15 mars 2017.
- ^ Ingvar Holm (24 september 1957). ”'Vår lilla stad' startar i Halmstad”. Dagens Nyheter: s. 17. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-09-24/260/17. Läst 27 december 2021.
- ^ Ebbe Linde (28 december 1957). ”Vilhelm Mobergs 'Domaren'”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/tidning/1957-12-28/352/8. Läst 15 mars 2017.
- ^ Teateralmanack 1930 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1930 (1931) s. 151
- ^ ”Teater Musik Film: Folkteaterns nästa”. Dagens Nyheter: s. 12. 4 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/tidning/1932-10-04/270/12. Läst 16 mars 2017.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 27 juni 1941. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-06-27/170/22. Läst 29 januari 2016.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 14 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-14/43/20. Läst 30 januari 2016.
Allmänna källor
[redigera | redigera wikitext]- Berglund, Erik (1960). Ett sånt liv. Stockholm: Albert Bonniers förlag AB. Libris 37416
- Forslund, Lennart (1982). Teater i Stockholm, 1910-1970. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 7615367. ISBN 91-7174-100-3
- Svensk uppslagsbok, Malmö 1939
- Berglund, C Erik i Vem är det 1963, sidan 91
- Erik "Bullen" Berglund på Svensk Filmdatabas
- Erik "Bullen" Berglund i Libris
- Erik "Bullen" Berglund på Svensk underhållningsmusik, revyer och film 1900–1960
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Erik "Bullen" Berglund.- Erik Berglund i Dramatens rollbok
- Erik Berglund på Malmö stadsteater
- Filmklippsamling på svt.se: Bullens mat
|