Karin Swanström
Karin Swanström | |
Karin Swanström, 1897 | |
Född | Karin Sofia Svanström 13 juni 1873 Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötland |
---|---|
Död | 5 juli 1942 (69 år) Sankt Görans församling, Stockholm |
Aktiva år | 1921–1942 |
Make | Stellan Claësson (1915–1942; hennes död) |
Betydande roller | |
Gustafva Sinclaire i Gösta Berlings saga Laura i Vi som går köksvägen Marta Boman i Swedenhielms | |
IMDb SFDb |
Karin Sofia Claësson, känd under flicknamnet Karin Swanström, född 13 juni 1873[1] i Norrköpings Sankt Olai församling i Östergötlands län[2], död 5 juli 1942 i Sankt Görans församling i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare, regissör, producent och teaterdirektör. Swanström var mellan 1933 och 1941 konstnärlig ledare och produktionschef vid Svensk Filmindustri (SF).
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Karin Swanström var dotter till veterinärläkaren Johan Viktor Ferdinand Svanström och Emelie Johanna Katarina Pilgren.[2]
Swanström studerade vid Dramatens elevskola 1890–1892. Efter studierna spelade hon med i olika turnerande teatersällskap. Perioden 1906–1920 drev hon ett eget teatersällskap som uppförde både klassiska dramer och rena farser.
Hon filmdebuterade 1921 i Mauritz Stillers De landsflyktige, denna roll följdes av nästan ytterligare 50 filmroller. Vid mitten av 20-talet regisserade hon fyra stumfilmer hos Bonnierfilm, där hon även var verksam som produktionsledare. 1933 anställdes hon vid Svensk Filmindustri som konstnärlig ledare och chef för filmproduktionen i SF:s studio Filmstaden. Hon hade en framgångsrik karriär inom detta område fram till sin död 1942. Hon var därmed tongivande chef för SF:s filmproduktion under dessa år – det decennium då SF stod på höjden av sin filmproduktion – och anses därför vara en av de mest betydelsefulla kvinnorna i svensk filmhistoria.
Som skådespelare på film gör Swanström några av sina främsta filmroller som Gustafva Sinclaire i Gösta Berlings saga (1924), kokerskan Laura i Vi som går köksvägen (1932), som Marta Boman i Swedenhielms (1935) och som farmor Lilli Ekman i Familjens hemlighet (1936).
Från 1915[3] till sin död var hon gift med producenten Stellan Claësson (1886–1970).[1]
Filmografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- 1921 – De landsflyktige
- 1923 – Boman på utställningen
- 1923 – Anna-Clara och hennes bröder
- 1923 – Hemslavinnor
- 1924 – Unge greven ta'r flickan och priset
- 1924 – Gösta Berlings saga
- 1925 – Styrman Karlssons flammor
- 1925 – Kalle Utter
- 1925 – Flygande holländaren
- 1925 – Skeppargatan 40
- 1926 – Flickorna Gyurkovics
- 1926 – Flickan i frack
- 1927 – Förseglade läppar
- 1927 – Spökbaronen
- 1927 – En perfekt gentleman
- 1927 – Hans engelska fru
- 1927 – Bara en danserska
- 1928 – Hans Kungl. Höghet shinglar
- 1928 – Gustaf Wasa del I
- 1928 – Gustaf Wasa del II
- 1928 – Parisiskor
- 1930 – När rosorna slå ut
- 1931 – Lika inför lagen
- 1931 – Halvvägs till himlen
- 1931 – En natt
- 1931 – Trötte Teodor
- 1931 – Trådlöst och kärleksfullt
- 1931 – Generalen
- 1931 – Längtan till havet
- 1932 – Vi som går köksvägen
- 1932 – Sten Stensson Stéen från Eslöv på nya äventyr
- 1932 – Svärmor kommer
- 1932 – Svarta rosor
- 1933 – Giftasvuxna döttrar
- 1934 – Fasters millioner
- 1935 – Äktenskapsleken
- 1935 – Kärlek efter noter
- 1935 – Swedenhielms
- 1936 – Äventyret
- 1936 – Bröllopsresan
- 1936 – Familjens hemlighet
- 1936 – På Solsidan
- 1936 – Släkten är värst
- 1937 – Ryska snuvan
- 1938 – Styrman Karlssons flammor
- 1938 – Den stora kärleken
- 1939 – Sjöcharmörer
- 1940 – Stål
- 1940 – Juninatten
- 1942 – Morgondagens melodi
Regi
[redigera | redigera wikitext]Producent
[redigera | redigera wikitext]Teater
[redigera | redigera wikitext]Roller (ej komplett)
[redigera | redigera wikitext]Regi
[redigera | redigera wikitext]År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
---|---|---|---|
1924 | Odygdens belöning |
Félix Gandéra och Claude Gevel | Blancheteatern[48] |
1933 | Fruns båda män Les Deux Monsieur de Madame |
Félix Gandéra och André Monetzi-Eon | Turné |
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Teater i Stockholm 1910-1970, Stockholm 1982.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642
- ^ [a b] Sveriges befolkning 1880. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2010. Libris 11907732. ISBN 9789188366900
- ^ Rotemannen. Stockholm: Stadsarkivet. 2012. Libris 12566308
- ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 25 mars 1891. Läst 9 november 2015.
- ^ ”K. Dramatiska Teatern”. Affischen: s. 3. 16 maj 1892. https://tidningar.kb.se/gx93thdsdqrsft17/part/1/page/3. Läst 18 maj 2024.
- ^ ”Dramatiska Teatern”. Socialdemokraten: s. 3. 16 september 1892. https://tidningar.kb.se/08chnp69xj5lv6k7/part/1/page/3. Läst 18 maj 2024.
- ^ ”Babyn”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22158&pos=14. Läst 4 april 2016.
- ^ Bo Bergman (3 maj 1923). ”'Fruns båda män' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-05-03/117/4. Läst 18 mars 2016.
- ^ ”Odygdens belöning”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22162&pos=21. Läst 5 april 2016.
- ^ ”En sensation hos Mrs Beam”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22168&pos=28. Läst 5 april 2016.
- ^ ”Mr Pim tittar in”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22169&pos=30. Läst 5 april 2016.
- ^ ”Vad varje kvinna vet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22313&pos=161. Läst 11 juni 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 12 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-12/308/10. Läst 2 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (14 november 1926). ”Två premiärer på lördagkvällen”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-14/310/16. Läst 2 augusti 2015.
- ^ ”'Geografi och kärlek' på skolteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 29 mars 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-03-29/85/7. Läst 5 januari 2016.
- ^ ”Geografi och kärlek”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22320&pos=62. Läst 4 juni 2015.
- ^ ”Hennes sista bedrift”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22318&pos=74. Läst 9 juni 2015.
- ^ ”Dibbuk”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22270&pos=39. Läst 4 juni 2015.
- ^ Bo Bergman (23 september 1927). ”'Dibbuk' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-09-23/258/10. Läst 6 januari 2016.
- ^ Erik Nyblom (10 april 1927). ”Skrattsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-04-10/97/10. Läst 5 januari 2016.
- ^ ”Bättre folk”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22321&pos=16. Läst 3 juni 2015.
- ^ Svenska Dagbladets årsbok 1927 s. 109
- ^ [a b] Oscarsteatern Arkiverad 28 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine. Programblad. Leopolds antikvariat. Åtkomst 24 januari 2015
- ^ Bo Bergman (12 februari 1928). ”'Rötmånad' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-02-12/41/14. Läst 6 januari 2016.
- ^ ”Rötmånad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24991&pos=132. Läst 11 juni 2015.
- ^ Bo Bergman (31 mars 1928). ”'Skandalskolan': Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-03-31/89/1. Läst 6 januari 2016.
- ^ ”Skandalskolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22274&pos=136. Läst 11 juni 2015.
- ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1928) sid. 443
- ^ Bo Bergman (29 april 1928). ”'Broadway' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-04-29/116/17. Läst 6 januari 2016.
- ^ ”Broadway”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22275&pos=15. Läst 3 juni 2015.
- ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 83. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4
- ^ Bo Bergman (1 september 1929). ”'Den kungliga familjen' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-09-01/237/9. Läst 6 januari 2016.
- ^ ”Scen och Film: Gott om folk på Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 12. 27 november 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-27/324/12. Läst 6 januari 2016.
- ^ Bo Bergman (29 november 1929). ”Premiärer på Oscars och Operan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-29/326/9. Läst 6 januari 2016.
- ^ ”Teater Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 13 februari 1930. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-02-13/42/9. Läst 19 februari 2017.
- ^ ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter. 20 mars 1930. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-03-20/77/10. Läst 4 mars 2017.
- ^ ”Teater Musik och Film: Oscarsteaterns premiär i morgon”. Dagens Nyheter: s. 12. 16 maj 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-05-16/131/12. Läst 6 januari 2016.
- ^ Bo Bergman (18 maj 1930). ”'Bruden' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-05-18/133/9. Läst 6 januari 2016.
- ^ Bo Bergman (7 september 1930). ”'Farmors revolution' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-07/242/14. Läst 29 augusti 2015.
- ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 95. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4
- ^ ”Gustaf Vasa”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22326&pos=70. Läst 5 juni 2015.
- ^ Bo Bergman (9 november 1930). ”'Mordet i andra våningen' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-11-09/305/15. Läst 4 mars 2017.
- ^ Svenska Dagbladets årsbok 1931 s. 166
- ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 117
- ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 119
- ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 395
- ^ Bo Bergman (18 april 1933). ”'Fruns båda män' och 'Leendets land'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1933-04-18/103/1. Läst 16 mars 2017.
- ^ ”Odygdens belöning”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22162&pos=21. Läst 5 april 2016.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Lind, Kalle (2018). ”Om Karin Swanström”. Snedtänkt : boken som handlar om det inga andra böcker handlar om. Stockholm: Forum. sid. 260-279. Libris 22571426. ISBN 9789137151489
- Vintkvist, Jennifer: Karin Swanström i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (24 april 2020) CC-BY
- Qvist, Per Olov: Karin Swanström i Svenskt biografiskt lexikon (2013-2019)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Karin Swanström.
- Karin Swanström på Svensk filmdatabas
- Karin Swanström på Internet Movie Database (engelska)
- Stumfilm - Karin Swanström
|