Dvärgrördrom

Dvärgrördrom Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Pelikanfåglar Pelecaniformes
Familj	Hägrar Ardeidae
Släkte	Ixobrychus
Art	Dvärgrördrom I. minutus
Vetenskapligt namn
§ Ixobrychus minutus
Auktor	Linné, 1766
Utbredning

Dvärgrördrom^[2] (Ixobrychus minutus) är en av de minsta fågelarterna i familjen hägrar.^[3] Den har en vid utbredning i Europa, Afrika och Asien. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Dvärgrördrommen är med sin längd på 27–36 cm, 40–58 cm i vingspann och en vikt på 60–150 g en av de minsta hägrarna. Undersidan är brungul. Hanen har svart rygg och krona samt svarta vingar med stora vita vingfläckar. Honans rygg är brunare och viongfläcken mer brungul. Lätet är ett taktfast "grook" eller "kekk-ek".^[4]

• 
  Adult på Lesbos, Grekland.
• 
  Juvenil dvärgrördrom.
• 
  Flygande dvärgrördrom.

Dvärgrördrommen häckar huvudsakligen i Afrika, Central- och Sydeuropa, västra och södra Asien samt i Australasien. Den finns även i de tempererade delarna av Europa och Asien som flyttfågel, men är sällsynt i de nordligare delarna av dessa världsdelar. Den lever i säv, vass och buskage nära vatten.

Dvärgrördrommen delas in i tre distinkta underarter med följande utbredning:^[3]

• nordlig dvärgrördrom^[5] Ixobrychus minutus minutus – centrala och södra Europa till Sibirien samt i Nordafrika
• Ixobrychus minutus payesii – Afrika söder om Sahara
• Ixobrychus minutus podiceps – Madagaskar

Tidigare betraktades även svartryggig dvärgrördrom (Ixobrychus dubius) och den numera utdöda nyazeelanddvärgrördrommen (Ixobrychus novaezelandiae) som underarter till dvärgrördrom, men de båda urskiljs nu allmänt som goda arter.

Ett drygt tiotal fynd av arten har gjorts i Sverige, första gången 1823 i Västerås, senast 23 juni 2007 då en hane sågs i Gårdby hamn på Öland.^[6]

Fågeln är som vanligast i sötvattensvåtmarker med vassbälten och klotsäv, gärna också med inslag av träd som pil och klibbal. Den kan också förekomma vid sjökanter, i sumpskog, fuktiga gräsmarker, risfält och mangroveträsk. Den lever huvudsakligen av insekter som gräshoppor och skalbaggar, men också mollusker, kräftdjur, fisk, grodor, små reptiler och fåglar.

Dvärgrördrommen bygger sitt bo som återanvänds år efter år av vass och grenar, nära vattenytan eller upp till 60 centimeter ovanför, alternativt i låga buskar och träd. Den häckar oftast ensam men kan forma lösa kolonier.

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1] I Europa tros det häcka mellan drygt 63 000 och 111 000 par.^[1]

• Wikimedia Commons har media som rör dvärgrördrom.
  Bilder & media
• Wikispecies har information om dvärgrördrom.
  Artförteckning
• Bilder och filmer på Internet Bird Collection
• Läten på xeno-canto.org
• Wiktionary har ett uppslag om dvärgrördrom.
  Ordbok