1940

1940 – MCMXL 84 år sedan
År 1937 | 1938 | 1939 1940 1941 | 1942 | 1943
Årtionde 1920-talet  | 1930-talet 1940-talet 1950-talet | 1960-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1940 MCMXL
Ab urbe condita	2692
Armeniska kalendern	1389 ԹՎ ՌՅՁԹ
Assyriska kalendern	6690
Bahaikalendern	96–97
Bengaliska kalendern	1347
Berberkalendern	2890
Brittiskt regeringsår	4 Geo. 6 – 5 Geo. 6
Buddhistisk kalender	2484
Burmesiska kalendern	1302
Bysantinska kalendern	7448–7449
Koptiska kalendern	1656–1657
Erianska kalendern	3106
Etiopiska kalendern	1932–1933
Judiska kalendern	5700–5701
Vikram Samvat	1996–1997
Sakakalendern	1862–1863
Kaliyuga	5041–5042
Holocen kalender	11940
Nri-Igbo	940–941
Persiska kalendern	1318–1319
Muslimska kalendern	1358–1359
Nengō (Japan)	Shōwa 15 (昭和15年)
Nordkoreanska kalendern	29
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4273
Minguokalendern	ROC 29 民國29年
Thailändsk kalender	2483
Unixtid

1940 (MCMXL) var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern.

• 1 januari
  • Karlskoga stad får stadsprivilegium.
  • Filmen Trollkarlen från Oz med Judy Garland har svensk premiär ^[1].
• 6 januari
  • 100 000 svenskar helgarbetar i 400 svenska företag och skänker inkomsten till Finlandshjälpen under mottot "Trettondedagen för Finland" ^[2].
  • Sveriges första skidlift invigs i Åre ^[3].
• 8 januari – Den svenska riksdagen godkänner införandet av tvångsmedel i krigstid.
• 10 januari – En operativ svensk flygstyrka överförs till Kemi i Finland.
• 12 januari – Flygplan från Sovjetunionen bombar städer i Finland.
• 15 januari – Viss censur av vykort införs i Sverige.
• 16 januari – De första finländska krigsbarnen kommer till Haparanda och förs sedan vidare till värdfamiljer runtom i Sverige där de skall bo tills förhållandena i Finland normaliserats ^[2].
• 17 januari – Sveriges utrikesminister Christian Günther kommenterar konflikten mellan Finland och Sovjetunionen med att hävda "Finlands sak är vår" ^[4].
• 18 januari – Sandemans konditori på Östra storgatan 36 i östra Jönköping, Sverige brinner ^[5].
• 20 januari – Europa drabbas av en köldvåg där Themsen fryser till is för första gången sedan 1890 och snö faller på Rivieran ^[2].
• 26 januari – Statens informationsstyrelse inrättas i Sverige med uppgift att bland annat övervaka svenska böcker, press, radio och film ^[3].
• 27 januari – Biografteatern Amiralen i Malmö invigs av Jens Edvard Kock.
• 29 januari – Tryck- och informationsfriheten i Sverige inskränks när främst kommunisttidningar och antinazistiska Trots allt! får transportförbud ^[2].
• Januari – Den svenska regeringen beviljar 23,5 miljoner kronor för byggandet av befästningar längs skånska kusten, den så kallade Per Albinlinjen.

• 1 februari – Sovjetisk offensiv vid Karelen och Ladoga ^[6].
• 3 februari – Den första "stridsgruppen" av svenskar hamnar i stridigheter i finska vinterkriget.
• 10 februari – Under den antikommunistiska stämningen i Sverige gör den svenska polisen på regeringens direktiv razzior i kommunistiska lokaler och tidningsredaktioner ^[3].
• 16 februari – Det tyska fraktfartyget Altmark bordas av engelsmännen i den så kallade Altmarkaffären.
• 21 februari – Sovjetiskt flyg bombar av misstag Pajala. Hus och gårdar i byn träffas, men ingen människa dödas eller skadas svårt ^[2].
• 24 februari – Den svenska socialstyrelsen får rätt att förordna om omhändertagande i förläggning av icke önskvärda utlänningar.

• 2 mars – Både svenska och norska regeringarna säger nej till transitering av allierade trupper genom länderna till Finland ^[4].
• 3 mars
  • Den sovjetiska armén intar Viborg ^[2].

• • Den kommunistiska tidningen Norrskensflammans hus i Luleå förstörs efter en anlagd brand. Fem personer omkommer.^[2].
• 4 mars – I Sverige införs så kallat "kokslov" i skolorna för att spara på eldningen av klassrummen.
• 5 mars – Katynmassakern: Medlemmarna i sovjetiska Politbyrån (Josef Stalin, Vjatjeslav Molotov, Lazar Kaganovitj, Michail Kalinin, Kliment Vorosjilov och Lavrentij Berija) undertecknar en order, beredd av Beria, för att avrätta 25 700 av den polska intelligentian, inkluderat 14 700 polska krigsfångar.
• 13 mars
  • Finska vinterkriget avslutas genom fredsavtal i Moskva mellan Finland och Sovjetunionen efter tre och en halv månads krig.^[2] Villkoren betraktas på många håll i världen som mycket hårda för Finland. Striderna upphör dagen därpå.
  • Den amerikanska filmen Ninotchka med Greta Garbo i den kvinnliga huvudrollen har biopremiär i Sverige och blir succé ^[2].
• 21 mars – Sverige inför transportförbud för kommunisttidningar.^[1]
• 27 mars
  • Heinrich Himmler ger order om att bygga ett koncentrationsläger i Auschwitz ^[2].
  • Kaffe och te ransoneras, vilket blir de första svenska ransoneringarna under andra världskriget.^[7]
• 31 mars – Tyska kryssaren Atlantis lämnar Vadehavet för vad som kommer att bli den längsta turen för ett krigsskepp någonsin. (622 dagar utan att gå in hamn för reparation)^[8]

• 8 april – Storbritannien minerar norskt territorialvatten.
• 9 april
  • Tyskland anfaller Danmark och Norge, och danskarna kapitulerar så gott som omedelbart medan norrmännen fortsätter göra motstånd ^[2]. Norska flyktingar börjar strömma över gränsen till Sverige ^[3]. Huvuddelen av de svenska styrkorna finns i norr, vid finländska gränsen.
  • Tyska kryssaren KMS Blücher sänks av norska kustförsvaret på Oscarsborg i Oslofjorden.
• 11 april – Allmän mobilisering utfärdas i Sverige.
• 12 april – Sveriges statsminister Per Albin Hansson deklarerar Sveriges fasta försvars- och neutralitetsvilja, medan den allmänna mobiliseringen pågår ^[2].
• 13 april – Per Albin Hansson uppmanar vid en presskonferens till återhållsamhet i den svenska kritiken mot Tyskland.
• April
  • Den svenska beskickningen varnar för ett anfall mot Skandinavien. Sveriges överbefälhavare begär omfattande förstärkning av beredskapen, sedan man fått förvarningar om att både tyskarna och de allierade tänker ingripa i Skandinavien.
  • I Sverige beslutar "Hembiträdesföreningarnas samarbetskommitté" att byta namn till "Hembiträdesföreningarnas centralkommitté"^[9].

• 1 maj – Första maj-tågen i Sverige ersätts av nationella medborgartåg ^[2]. Där kan man bland annat se högerledaren Gösta Bagge och LO:s ordförande August Lindberg tillsammans ^[4].
• 9 maj – Sveriges regering meddelar att tyska soldater på väg till och från permission i hemlandet får åka tåg på svenska järnvägar ^[2].
• 10 maj
  • Den tyska offensiven på västfronten startar när tyskarna går in i Nederländerna, Belgien och Luxemburg ^[1]. Island besätts av brittiska trupper.
  • Winston Churchill efterträder Neville Chamberlain som brittisk premiärminister ^[2].
• 13 maj – Winston Churchill håller tal i parlamentet där han bara kan lova "Blod, möda, tårar och svett".
• 14 maj – Tyska bombflygplan vräker ner bomber över hamnstaden Rotterdam i Nederländerna, som skadas svårt av tyska Luftwaffe ^[2].
• 15 maj
  • Nederländerna kapitulerar till Tysklands invasion ^[6].
  • Tyska trupper överskrider gränsen till norra Frankrike.
  • Den första McDonald'srestaurangen öppnas i San Bernardino, Kalifornien.
  • Den svenska sångerskan Zarah Leander skriver på ett nytt kontrakt med tyska UFA i Berlin, med det dittills största gaget i Europa ^[4].
• 17 maj – Tyska soldater intar Bryssel ^[2].
• 20 maj – Tyska soldater går in i Frankrike ^[1].
• 27 maj
  • Allierade trupper påbörjar Operation Dynamo, evakuering från Dunkerque över engelska kanalen i vad som har kallats Miraklet i Dunkerque.
  • Belgien kapitulerar till Tysklands invasion ^[6].
• 29 maj – Riksdagen beslutar att det svenska hemvärnet, som spontant har bildats här och var under 1939 och 1940, skall organiseras.

• 2 juni – 20-årige Fausto Coppi, Italien vinner årets Tour de France ^[2].
• 4 juni
  • Operation Dynamo avslutas efter att man har räddat stora delar av den brittiska expeditionskåren – cirka 300 000 man - över till Storbritannien.
  • Brittiska soldater flyr från Dunkerque ^[1].
• 5 juni – Tyskland inleder en offensiv mot Maginotlinjen sedan då kapitulerat och Dunkerque utrymts ^[2].
• 7 juni – Norge kapitulerar till Tyskland.
• 8 juni – Den allierade expeditionskåren i norra Norge, bestående av brittiska, franska och polska trupper, tvingas evakuera från Narvik.
• 9 juni – Den svenska regeringen ger sin tillåtelse till tyska trupptransporter till och från Norge genom Sverige.
• 10 juni
  • Italien förklarar krig mot Storbritannien och Frankrike på Tysklands sida ^[2]. USA:s president Franklin D. Roosevelt betecknar handlingen som En dolkstöt i ryggen vid ett tal i Virginia.
  • Tyska truppförband under ledning av general Erwin Rommel når fram till Engelska kanalen.
• 12 juni – Den svenska riksdagen antar i en första omröstning en tryckfrihetsparagraf i grundlagen som tillåter censur vid krig eller krigsfara ^[3].
• 14 juni
  • Tyska trupper marscherar in i Paris, som faller utan strid ^[2].
  • Koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau börjar sin verksamhet.
• 15 juni – Sovjetunionen annekterar de baltiska staterna (Estland, Lettland och Litauen) ^[2].
• 17 juni
  • Sovjetunionen ockuperar Estland och Litauen ^[6].
  • Tyska Luftwaffes Junkers 88-bombflygplan sänker det brittiska skeppet RMS Lancastria, som evakuerar soldater från närheten av Saint-Nazaire, Frankrike, och 5 800 personer dödas.^[10] Krigstidscensuren hindrar dock först information om händelsen från att nå allmänheten.
• 18 juni
  • Den franske generalen Charles de Gaulle håller ett radiotal från London där han uppmanar sina landsmän till motstånd mot tyskarna ^[2], samt bildar en fransk exilregering.
  • Sovjetunionen ockuperar Lettland ^[6].
• 22 juni – Fransk-tysk vapenvila undertecknas och Philippe Pétain blir fransk regeringschef i den södra obesatta delen, styrd från Vichy ^[2]. Vapenvilan sluts i Compiègneskogen i samma järnvägsvagn som tyskarna undertecknade kapitulationen 1918.
• 24 juni – Frankrike och Italien ingår vapenvila ^[6].
• Juni
  • En bredare transportering av sjuka och permittenter mellan Norge och Tyskland på svenska järnvägar börjar ^[11].
  • Sverige börjar ta emot omkring 50 000 norska flyktingar.

• 6 juli
  • En svensk-tysk överenskommelse ingås om transitering av varor och militär personal från Tyskland till Norge ^[3]. Enligt de diplomatiska noterna som utbyts tillåts ett tåg per dag i vardera riktning passera, och krigsmateriel får bara transporteras med speciellt tillstånd ^[4].
  • Efter tyska påtryckningar uppmanar Norges stortings presidium Norges kung Haakon VII, som flytt till London, att abdikera men kungen vägrar ^[2].
• 10 juli – Slaget om Storbritannien (Battle of Britain) börjar med tyska flyganfall mot England ^[2] samt brittiska konvojer i Engelska kanalen.
• 11 juli – Frankrikes president Albert Lebrun avgår och ersätts av Philippe Pétain, och därmed har tredje republikens övergång till auktoritär stat fullbordats ^[2].
• 31 juli – Sången Den ökända hästen från Troja sjungs för första gången i Karl Gerhards revy Gullregn.

• 1 augusti – Polismästaren i Stockholm förbjuder, efter tyska påtryckningar, den mot Adolf Hitler riktade sången Den ökända hästen från Troja i Karl Gerhards revy ^[3] Gullregn då den anses förargelseväckande ^[4].
• 2 augusti – BK Häcken grundades
• 3 augusti – Estniska SSR och Litauiska SSR bildas ^[6].
• 6 augusti – Lettiska SSR bildas ^[6].
• 9 augusti – Även överståthållaren i Stockholm förbjuder sången Den ökända hästen från Troja i Karl Gerhards revy ^[12].
• 20 augusti – Winston Churchill håller talet Never in the Field of Human Conflict Was So Much Owed by so Many to So Few ^[12].
• 21 augusti – Sovjetiske Leo Trotskij, som gått i landsflykt till Mexiko, mördas av en sovjetisk agent på order av Josef Stalin ^[2] i Mexico City ^[1] och avlider av skadorna han tillfogats med ishacka.

• 5 september – Tyska kryssaren hilfskreuzer Komet går in i Stilla havet via Berings sund efter att ha korsat Atlanten från Nordsjön med hjälp av sovjetiska isbrytarna Lenin, Stalin och Kaganovich.^[13]
• 7 september – Luftwaffe börjar bomba London ^[1] för första natten av 57 i följd.
• 8 september – Livsmedelsransonering på mjöl och bröd införs i Sverige, en månad senare även fläsk ^[4].
• 12 september – De prehistoriska grottmålningarna i Lascauxgrottorna upptäcks.
• 15 september
  • Slaget om Storbritannien kulminerar när brittiska flygvapnet skjuter ner 58 tyska bombflygplan ^[2].
  • Andrakammarvalet resulterar i socialdemokratisk majoritet med 53,8 % av rösterna, högsta väljarandel ett parti uppnått sedan Sverige fick allmän rösträtt ^[2]. Bondeförbundet vill gå ur den svenska regeringen, men samlingsregeringen bibehålls ^[3].
• 17 september
  • Adolf Hitler skjuter upp Tysklands planerade landstigning i Storbritannien "på obestämd tid" ^[2], först planerat till 21 september, då tyska flygvapnet inte vunnit luftherraväldet ^[6].
  • 9 personer omkommer då två tåg kolliderar i Gubbero, Sverige ^[14].
• 24 september – Karin Boyes roman Kallocain, om ett totalitärt samhälle med tankekontroll, utkommer ^[3].
• 25 september – Norges storting beslutar att skrota monarkin i Norge ^[15].
• 27 september – Italien, Japan och Tyskland ingår en tremaktspakt i Berlin ^[2].
• September – Tyskarna börjar transitera trupper från Norge till Finland via Sverige.

• 3 oktober – Brittiskt bombflyg släpper av misstag bomber över Malmö.
• 15 oktober – Charlie Chaplins långfilm "Diktatorn", som gör parodi på Adolf Hitler, har biopremiär i USA och blir omdebatterad ^[2].
• 24 oktober
  • En färja med trupptransport av ingenjörer kantrar i sjön Armasjärvi vid Övertorneå i Sverige. 46 man omkommer då färja avsedd för 40 transporterar 102 man.^[16].
  • Den svenska Johnsonlinjens tankmotorfartyg Janus torpederas. Fyra man omkommer, medan 33 räddas av ett engelskt örlogsfartyg.
  • Ett tyskt enmotorigt jaktflygplan nödlandar utanför Karlstad på grund av kompassfel. Besättningsmannen, en underofficer samt planet omhändertas av svensk militär.
• 28 oktober – Italien invaderar Grekland. Brittiska soldater landstiger på Kreta ^[1].
• 31 oktober – Tyskland skjuter upp Operation Seelöwe på obestämd tid, men fortsätter bombningarna av södra England.
• Oktober – Torgny Segerstedt (redaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning) kallas upp till Gustaf V för att förmås upphöra med sina tyskfientliga skriverier. Han vägrar.

• 5 november – Demokraten Franklin D. Roosevelt vinner presidentvalet i USA ^[6] före republikanen Wendell Willkie.
• 6 november – Chile förklarar Chilenska Antarktis grundat.^[17]
• 10 november – En jordbävning med styrkan 7,3 på Richterskalan drabbar Rumänien. Omkring 1 000 människor omkommer.
• 14 november – Coventry i England förstörs genom ett omfattande bombanfall utfört av tyska Luftwaffe.
• 15 november – Som svar på anfallet mot Coventry börjar RAF att bomba Hamburg i Tyskland.
• 22 november – I Sverige tillsätts en skolutredningskommitté.

• December
  • Över 200 personer omkommer då ett persontåg och ett godståg kolliderar på Formosa.^[14]
  • En tågolycka i Friedrichshafen, Tyskland, kräver 99 människoliv.^[14]
• 1 december – All privat användning av bensin i Sverige stoppas ^[4]. Bilarna får drivas med gengas.^[1]
• 3 december – 543 personer omkommer då två expresståg kolliderar i Velilla del Ebro, Spanien då två snälltåg kolliderar ^[14].
• 16 december
  • Det största handelsavtal Sverige någonsin undertecknat ingås med Tyskland ^[3].
  • Den svenske idrottsmannen Olle Möller häktas för mord på 10-åriga Gerd Johansson. Han döms senare mot sitt nekande till 10 års straffarbete ^[1].
• 18 december – Adolf Hitler fastställer planen för Operation Barbarossa – anfallet mot Sovjetunionen.
• 19 december – Finland väljer statsminister Risto Ryti till president ^[2].
• 21 december – Den svenska filmen Swing it magistern med Alice Babs i huvudrollen har premiär och bidrar till swingdansens storhetstid ^[3].
• 29 december – Tyska Luftwaffe bombar London och dödar nästan 3.000 civila.
• 30 december – Det första svenska lejdfartyget, Gullmaren, som efter förhandlingar med de krigförande släpps igenom krigszonerna ankommer från New York med last av livsmedel ^[3].
• 31 december – Vid nyårsfirandet på Skansen läses inte dikten Nyårsklockan, men den traditionelle uppläsaren Anders de Wahl läser den i radio.

• USA skickar soldater till Newfoundland, Bermuda, Saint Lucia, Bahamas, Jamaica, Antigua, Trinidad och Brittiska Guyana för att skydda luft- och flottbaser man genom avtal fått av Storbritannien ^[18].
• British Union of Fascists förbjuds.
• Gösta Nyström konstruerar den självbärande bilkarossen.
• I en marinorder avskedas all kommunistisk civilanställd personal i Sverige. Kommunistiska värnpliktiga placeras på logementsfartyget Bercut.
• Gustav V försäkrar Hitler att Sverige skall värna sin neutralitet samt att man är fast besluten att förhindra allierad aktivitet på svenskt område.
• Norge och Sverige diskuterar möjligheten att förvandla Narvik till neutralt område under svensk administration.
• Diskussionen om ett svensk-finskt försvarsförbund tas upp igen men faller på både Sovjets och Tysklands motstånd.
• På socialdemokraternas partikongress framför Per Albin Hansson tanken på en permanent samlingsregering då alla nu står på samma demokratiska värdegrund.
• Det svenska Centralförbundet Folk och Försvar bildas av politiska partier, frivilliga försvarsorganisationer med flera för att informera om riksdagens säkerhetspolitik.
• Riksmarschen, propagandatävlingar i gång och ett uttryck för beredskaps- och folkhälsoandan i Sverige, anordnas för första gången.
• En svensk lag som möjliggör upplösandet av partier antas, men kommer aldrig att användas.
• Den svenska priskontrollnämnden inrättas.
• Studieförbundet Medborgarskolan bildas av Högerns ungdomsförbund.
• Karolinska sjukhuset i Stockholm invigs.
• Damernas värld bildas genom ombildning av handarbetstidningen Flitiga händer.
• Vägskatt införs i Sverige.
• Kapell och krematorium ritade av Gunnar Asplund invigs på Skogskyrkogården i Stockholm ^[3].
• En svensk skolbok i tyska skriver "Der Führer hat Ordnung geschaffen" ("Ledaren Adolf Hitler har skapat ordning"), mot slutet av 1940-talet utbytt mot "Gott hat die Welt geschaffen" (Gud har skapat världen) ^[19].

• 1 januari – Clifford Olson, kanadensisk seriemördare
• 2 januari – Vjatjeslav Ivankov, rysk förbrytare
• 4 januari – Helmut Jahn, amerikansk arkitekt
• 11 januari – Bertil Bertilson, svensk musiker, kompositör, sångare och en av medlemmarna i Rockfolket
• 14 januari – Trevor Nunn, brittisk regissör
• 16 januari – Kjell E. Genberg, svensk deckarförfattare
• 19 januari – Paolo Borsellino, italiensk domare.
• 21 januari – Jack Nicklaus, amerikansk golfspelare
• 22 januari – John Hurt, brittisk skådespelare
• 24 januari – Joachim Gauck, tysk president
• 27 januari – James Cromwell, amerikansk skådespelare
• 28 januari – Carlos Slim Helú, mexikansk-libanesisk affärsman, världens rikaste person 2013–
• 9 februari – John Maxwell Coetzee, sydafrikansk författare, nobelpristagare 2003
• 12 februari
  • Hank Brown, amerikansk republikansk politiker
  • Ebbe Gilbe, svensk dokumentärfilmare
• 15 februari – Taichirō Hirokawa, japansk röstskådespelare och berättare
• 19 februari
  • Saparmurat Nijazov, president i Turkmenistan
  • Smokey Robinson, amerikanska sångare
• 21 februari
  • Peter Gethin, brittisk racerförare.
  • John Lewis, amerikansk politiker.
• 23 februari – Peter Fonda, amerikansk skådespelare och regissör.
• 24 februari
  • Inger Alfvén, svensk författare.
  • Anson Chan, ledande politiker i Hongkong.
  • Denis Law, skotsk fotbollsspelare.
• 28 februari
  • Mario Andretti, italiensk-amerikansk racerförare.
  • Joe South, amerikansk popmusiker.
• 29 februari – Vartholomaios I, ekumenisk patriark av Konstantinopel.
• 2 mars – Lothar de Maizière, tysk politiker
• 6 mars – Bernt Ström, svensk skådespelare.
• 7 mars
  • Rudi Dutschke, tysk studentledare.
  • Viktor Savinich, rysk kosmonaut.
• 10 mars
  • Chuck Norris, amerikansk skådespelare.
  • Dean Torrence, amerikansk musiker i duon Jan and Dean.
• 12 mars – M.A. Numminen, finländsk artist, sångare, kompositör och författare.
• 15 mars
  • Frank Dobson, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1979.
  • Phil Lesh, amerikansk musiker, basist i Grateful Dead.
• 16 mars – Bernardo Bertolucci, italiensk filmregissör.
• 17 mars – Mark White, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1983–1987.
• 19 mars – Barbara Franklin, amerikansk politiker, handelsminister 1992–1993.
• 22 mars
  • Gunnar Bergvall, svensk civilingenjör och civilekonom, grundare av TV4.
  • Göran Grimwall, svensk professor och författare.
  • Haing S. Ngor, kambodjansk-amerikansk skådespelare.
• 24 mars – David Atkinson, brittisk parlamentsledamot för de konservativa.
• 25 mars – Inger Säfwenberg, svensk TV-producent.
• 26 mars
  • James Caan, amerikansk skådespelare.
  • Christina Odenberg, biskop i Lunds stift från 1997-.
  • Nancy Pelosi, amerikansk politiker, ledamot av USA:s representanthus sedan 1987 och talman mellan (2007–2011, 2019–2023)
• 27 mars
  • Christina Jutterström, svensk journalist, chefredaktör för Dagens Nyheter 1982–1995 och för Expressen 1995–1996, vd för Sveriges Television från 2001.
  • Austin Pendleton, amerikansk skådespelare.
• 31 mars
  • Barney Frank, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1981-.
  • Patrick Leahy, amerikansk politiker, demokratisk ledamot av USA:s senat.
• 1 april – Wangari Maathai, kenyansk miljöaktivist, vice miljöminister i Kenya, mottagare av Nobels fredspris.
• 2 april – Mike Hailwood, brittisk racerförare.
• 7 april – Per Mindus, svensk professor i psykiatri.
• 9 april – Mona-Lis Hässelbäck, svensk skådespelare.
• 12 april – Herbie Hancock, amerikansk jazzmusiker, pianist och kompositör.
• 13 april – Max Mosley, brittisk racerförare, ordförande för FIA 1993–2009.
• 15 april – Ove Engström, svensk sångare och kompositör.
• 16 april
  • Valerie Davey, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.
  • Margrethe II, regerande drottning av Danmark 1972–.
• 18 april – Märit Andersson, svensk regissör, TV-producent och journalist.
• 19 april
  • Reinhard Bonnke, tysk evangelist.
  • Johnny Nash, amerikansk musiker.
• 20 april – Jan Cremer, nederländsk författare och konstnär.
• 21 april – Mokdad Sifi, före detta regeringschef i Algeriet.
• 25 april
  • Sten "Taxi" Jonsson, svensk underhållare
  • Al Pacino, amerikansk skådespelare.
• 30 april
  • Marutei Tsurunen, japansk politiker, född i Finland.
  • Burt Young, amerikansk skådespelare.
• 3 maj – Peter Kneip, svensk skådespelare.
• 5 maj
  • Lance Henriksen, amerikansk skådespelare.
  • Lasse Åberg, svensk skådespelare och konstnär.
• 7 maj
  • Harry Klynn, grekisk skådespelare, manusförfattare och komiker.
  • Vassilis N. Triandafilidis, grekisk skådespelare, komiker och manusförfattare.
• 8 maj – Ricky Nelson, amerikansk rockartist.
• 9 maj – James L. Brooks, amerikansk manusförfattare, regissör och producent.
• 10 maj – Bill Cash, brittisk konservativ politiker, parlamentsledamot 1984-.
• 12 maj – Lill Lindfors, svensk artist.
• 15 maj – Ira Einhorn, amerikansk mördare.
• 16 maj – Mathias Henrikson, svensk skådespelare.
• 20 maj – Sadaharu Oh, japansk basebollspelare.
• 26 maj – Levon Helm, amerikansk musiker, trummis i The Band.
• 28 maj – Tom Petri, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1979-2015.
• 29 maj
  • Leonardo Henrichsen, svensk-argentinsk journalist.
  • Farooq Leghari, president i Pakistan 1993–1997.
• 31 maj – Bruce Chatwin, brittisk författare och vagabond.
• 1 juni – René Auberjonois, amerikansk skådespelare.
• 2 juni – Konstantin II, kung av Grekland.
• 7 juni – Tom Jones, walesisk sångare.
• 8 juni – Nancy Sinatra, amerikansk sångare.
• 19 juni – Paul Shane, brittisk skådespelare.
• 20 juni – John Mahoney, brittisk-amerikansk skådespelare.
• 23 juni
  • Wilma Rudolph, amerikansk friidrottare med tre OS-guld 1960.
  • Stuart Sutcliffe, brittisk musiker, spelade med i The Beatles.
• 2 juli
  • Robert Broberg, svensk artist.
  • Kenneth Clarke, brittisk konservativ politiker.
  • Georgi Ivanov, bulgarisk kosmonaut.
• 6 juli – Nursultan Nazarbajev, president i Kazakstan.
• 7 juli
  • Maud Elfsiö, svensk skådespelare.
  • Ringo Starr, eg. Richard Starkey, brittisk trumslagare och sångare, medlem i The Beatles.
• 8 juli – Ben Chapman, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.
• 11 juli – Anita Wall, svensk skådespelare.
• 13 juli – Patrick Stewart, brittisk skådespelare.
• 18 juli
  • James Brolin, amerikansk skådespelare.
  • Harry Mitchell, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007-.
• 20 juli
  • Monica Dominique, svensk skådespelare, kompositör, arrangör och revyartist.
  • David Tuchmanov, rysk musiker och kompositör
• 22 juli – Vera Tschechowa, tysk skådespelare.
• 26 juli – Mary Jo Kopechne, sekreterare åt Edward Kennedy.
• 28 juli – Hérard Abraham, president i Haiti 1990.
• 31 juli – Elisabeth Odén, svensk skådespelare.
• 3 augusti – Martin Sheen, amerikansk skådespelare.
• 11 augusti
  • Pia Brandelius, svensk journalist, anställd vid Sveriges Radios ekoredaktion 1968–1980 och vid Sveriges Television från 1980, nyhetsuppläsare i Aktuellt.
  • Rolf Skoglund, svensk skådespelare.
• 15 augusti – Gudrun Ensslin, en av grundarna av Röda armé-fraktionen.
• 17 augusti – David Price, amerikansk demokratisk politiker.
• 20 augusti – Rubén Hinojosa, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–2017.
• 28 augusti – William Cohen, amerikansk republikansk politiker, ledamot i representanhuset 1973–1979, ledamot i senaten 1979–1997 samt försvarsminister 1997–2001.
• 3 september – Eduardo Galeano, uruguayansk författare.
• 5 september – Giancarlo Bigazzi, italiensk låtskrivare.
• 6 september – Elwyn Berlekamp, amerikansk matematiker.
• 9 september – Roy DeMeo, italiensk-amerikansk maffioso.
• 11 september – Brian De Palma, amerikansk filmregissör.
• 12 september
  • Jan Bonnevier, svensk redaktör, programledare och TV-producent.
  • Stephen J. Solarz, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1975–1993.
• 16 september – Lillebil Ankarcrona, svensk skådespelare.
• 17 september – Jan Eliasson, svensk diplomat, ordförande i FN:s generalförsamling 2005-.
• 18 september – Abbas El Fassi, marockansk premiärminister.
• 22 september – Anna Karina, dansk-fransk fotomodell och skådespelare.
• 23 september – John Wilkinson, brittisk parlamentsledamot för Conservative 1970–1974 och från 1979.
• 28 september – Aleksandr Ivantjenkov, rysk kosmonaut.
• 2 oktober – Gheorghe Gruia, rumänsk världsmästare i handboll.
• 5 oktober – Nar Bahadur Bhandari, indisk politiker, chefsminister i Sikkim 1985-1995.
• 6 oktober – Wyche Fowler, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1987–1993.
• 9 oktober
  • Gordon J. Humphrey, amerikansk republikansk politiker, senator 1979–1990.
  • John Lennon, sångare, gitarrist och låtskrivare, medlem i The Beatles.
• 11 oktober – Christoph Blocher, schweizisk politiker, partiledare för Schweiziska folkpartiet och justitie- och polisminister från 2003.
• 12 oktober – Esko Salminen, finländsk skådespelare.
• 13 oktober – Ingeborg Nyberg, svensk sångerska och skådespelare.
• 14 oktober – Cliff Richard eg. Harry Roger Webb, brittisk rock- och populärsångare, skådespelare.
• 15 oktober
  • Benno Ohnesorg, tysk student och pacifist.
  • Kari Sylwan, svensk dansös, koreograf, pedagog och skådespelare.
• 19 oktober – Michael Gambon, brittisk skådespelare.
• 20 oktober – Heidrun Goebbels, dotter till Joseph Goebbels.
• 21 oktober – Manfred Mann, sydafrikansk popmusiker.
• 23 oktober – Pelé, brasiliansk fotbollslegend.
• 26 oktober – Hans Wigren, svensk skådespelare och manusförfattare.
• 27 oktober
  • Arthur Blessitt, amerikansk hippiepastor, var med och startade Jesus-rörelsen.
  • John Gotti, amerikansk maffiaboss.
• 28 oktober – Gennadij Strekalov, rysk kosmonaut.
• 1 november – Jon Skolmen, norsk skådespelare och författare.
• 5 november – Elke Sommer, tysk skådespelare, regissör
• 11 november – Barbara Boxer, amerikansk politiker, demokratisk ledamot av USA:s senat.
• 13 november – Rudolf Schwarzkogler, österrikisk konstnär inom body art och performance.
• 17 november – Luke Kelly, irländsk musiker.
• 19 november – Alberto Nessi, schweizisk, italienskspråkig författare.
• 21 november – Natalja Makarova, rysk balettdansös.
• 22 november – Terry Gilliam, amerikansk filmregissör, manusförfattare, skådespelare och animatör.
• 23 november – Gösta Pettersson, svensk cyklist.
• 27 november – Bruce Lee, kinesisk-amerikansk filmskådespelare och kampsportsexpert.
• 29 november
  • Mark James, amerikansk låtskrivare.
  • Chuck Mangione, amerikansk jazzmusiker.
  • Monica Stenbeck, svensk skådespelare.
• 4 december – Gary Gilmore, amerikansk förbrytare, avrättad 1977.
• 5 december – Peter Pohl, svensk författare.
• 12 december – Dionne Warwick, amerikansk populärsångerska.
• 16 december – Norman D. Dicks, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1977–.
• 19 december – Phil Ochs, amerikansk sångare och kompositör.
• 21 december – Frank Zappa, amerikansk kompositör, musiker och sångare.
• 23 december – Jorma Kaukonen, amerikansk musiker, gitarrist i Jefferson Airplane.
• 24 december – Per Eric Nordquist, svensk TV- och radioproducent och programledare.
• 26 december – Sören Gyll, svensk företagsledare.
• 28 december – A.K. Antony, indisk politiker, vid tre tillfällen chefsminister i Kerala.
• 30 december
  • Christer Dahl, svensk regissör, manusförfattare, författare och producent.
  • Birgitta Palme, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.
• 31 december – Jan Tiselius, svensk skådespelare.
• Burhanuddin Rabbani, före detta president i Afghanistan
• Ali Saibou, före detta president i Niger

• 7 januari – Carl Boberg, 80, svensk predikant, riksdagsman och författare.
• 19 januari – William Borah, 74, amerikansk republikansk politiker, senator 1907-1940.

• 4 februari – Nikolaj Jezjov, 44, sovjetisk politiker och chef för NKVD.
• 5 februari – Charles S. Deneen, 76, amerikansk republikansk politiker.
• 15 februari – Rookes Evelyn Crompton, 94, brittisk industriman.
• 18 februari – Rudy Wiedoeft, 47, amerikansk musiker, saxofonist.
• 27 februari – Peter Behrens, 71, tysk arkitekt.

• 8 mars – Oscar Branch Colquitt, 78, amerikansk demokratisk politiker, publicist och affärsman.
• 10 mars – Michail Bulgakov, 48, rysk författare.
• 11 mars – Samuel H. Piles, 81, amerikansk republikansk politiker och diplomat, senator 1905–1911.
• 16 mars – Selma Lagerlöf, 81, svensk författare, nobelpristagare, ledamot av Svenska Akademien ^[2] (död på gården Mårbacka i Värmland ^[4]).

• 26 april – Carl Bosch, 65, tysk kemist, ingenjör och företagsledare.
• 30 april – Furnifold McLendel Simmons, 86, amerikansk politiker, senator 1901–1931.

• 9 maj – Gustaf Eliasson, 72, svensk grosshandlare och politiker (liberal).
• 14 maj – Emma Goldman, 70, rysk-amerikansk anarkist.
• 20 maj – Verner von Heidenstam, 80, svensk författare och poet, ledamot av Svenska Akademien, nobelpristagare ^[7].
• 24 maj – Clarence W. Watson, 76, amerikansk demokratisk politiker och industrialist, senator 1911–1913.
• 28 maj – Fredrik Karl av Hessen, 72, tysk prins, vald men aldrig tillträd kung av Finland 1918.
• 30 maj – Kurt Björkvall, 36, svensk civil flygpionjär.

• 6 juni – Arthur Zimmermann, 75, tysk politiker, Tysklands utrikesminister 1916–1917.
• 16 juni – Vítězslava Kaprálová, 25, tjeckisk kompositör och dirigent.
• 20 juni – Jehan Alain, 29, fransk organist och kompositör.
• 28 juni – Italo Balbo, 44, italiensk politiker.
• 29 juni – Paul Klee, 60, schweizisk konstnär.

• 1 juli – Ben Turpin, 70, amerikansk stumfilmsskådespelare.
• 7 juli – Dagmar Parmas, 53, finländsk skådespelare och sångare.
• 31 juli – Elfriede Lohse-Wächtler, 40, tysk målare.

• 8 augusti – Alessandro Bonci, 70, italiensk operasångare.
• 12 augusti – Thorvald Astrup, 64, norsk arkitekt.
• 16 augusti – Henri Desgrange, 75, fransk tidningsutgivare, skapare av Tour de France.
• 18 augusti – Walter P. Chrysler, 65, amerikansk bilindustripionjär.
• 20 augusti – Sven Olsson i Labbemåla, 70, svensk lantbrukare och politiker (folkpartist).
• 21 augusti – Lev Trotskij, 60, ukrainsk-sovjetisk exilpolitiker och marxistisk teoretiker, mördad.

• 9 september – Alexandra Ahnger, 81, finländsk sångpedagog.
• 15 september – William B. Bankhead, 66, amerikansk demokratisk politiker, talman i USA:s representanthus.
• 24 september – Charley Straight, 49, amerikansk pianist, orkesterledare och kompositör.
• 27 september – Walter Benjamin, 48, tysk filosof, litteraturvetare och konstkritiker.
• 30 september – Oliver Shoup, 70, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1919–1923.

• 6 oktober – Henry Horner, 61, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1933–1940.
• 12 oktober – Tom Mix, 60, amerikansk skådespelare.
• 20 oktober – Gunnar Asplund, 55, svensk arkitekt.
• 27 oktober – Fini Henriques, 73, dansk kompositör.
• 30 oktober – Gunnar Landtman, 62, finländsk filosof, sociolog och politiker.

• 3 november – Lewis Hine, 66, amerikansk fotograf.
• 4 november – Harry Bernard, 62, amerikansk skådespelare.
• 9 november – Neville Chamberlain, 71, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1937–1940.
• 11 november – Julia Håkansson, 87, svensk skådespelare.
• 16 november – Albert Engström, 71, svensk författare och konstnär, ledamot av Svenska Akademien ^[3].
• 26 november – Ivar F. Andrésen, 44, norsk operasångare (bas).

• 11 december – Nathaniel B. Dial, 78, amerikansk demokratisk politiker, senator 1919–1925.
• 14 december – Anton Korošec, 68, slovensk politiker.
• 15 december – Eugene Elliott Reed, 74, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1913–1915.
• 16 december – Eugène Dubois, 82, nederländsk antropolog, geolog och paleontolog.
• 19 december – Kyösti Kallio, 67, finländsk politiker, Finlands president 1937–1940.
• 21 december – F. Scott Fitzgerald, 44, amerikansk författare.
• 23 december – Felix Nylund, 62, finländsk skulptör.

• Inga pris utdelades.^[20]

• Wikimedia Commons har media som rör 1940.
  Bilder & media