1901

1901 – MCMI 123 år sedan
År 1898 | 1899 | 1900 1901 1902 | 1903 | 1904
Årtionde 1880-talet  | 1890-talet 1900-talet 1910-talet | 1920-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1901 MCMI
Ab urbe condita	2653
Armeniska kalendern	1350 ԹՎ ՌՅԾ
Assyriska kalendern	6651
Bahaikalendern	57–58
Bengaliska kalendern	1308
Berberkalendern	2851
Brittiskt regeringsår	64 Vict. 1 – 1 Edw. 7
Buddhistisk kalender	2445
Burmesiska kalendern	1263
Bysantinska kalendern	7409–7410
Koptiska kalendern	1617–1618
Erianska kalendern	3067
Etiopiska kalendern	1893–1894
Judiska kalendern	5661–5662
Vikram Samvat	1957–1958
Sakakalendern	1823–1824
Kaliyuga	5002–5003
Holocen kalender	11901
Nri-Igbo	901–902
Persiska kalendern	1279–1280
Muslimska kalendern	1318–1319
Nengō (Japan)	Meiji 34 (明治34年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4234
Minguokalendern	11 före ROC 民前11年
Thailändsk kalender	2444
Unixtid

1901 (MCMI) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

• 1 januari
  • Australiska statsförbundet bildas av några brittiska besittningar i Oceanien ^[1].
  • Den svenska namnlängden läggs om och en ny almanacka införs.
• 6 januari – Kristna nykterhetskvinnor i New York kallar kyssandet "barbariskt och osunt", och vill avskaffa det ^[2].
• 22 januari – När Storbritanniens regerande drottning Viktoria dör efter 63 år på tronen blir hennes son Edvard VII kung av Storbritannien.
• 31 januari – Anton Tjechovs drama "Tre systrar" har urpremiär på Konstnärliga teatern i Moskva, Ryssland ^[1].

• 7 februari – Våldsamma bränder rasar i oljefälten vid Baku, Ryssland ^[3].
• 9 februari – De första Nordiska spelen arrangeras i Stockholm, ett veckolångt nordiskt vintersportevenemang organiserat som olympiska spelen ^[1] och är Skandinaviens största idrottstävling ^[4]. Spelens syfte är att stärka den nordiska samhörigheten, och marknadsföra Sverige som turistland om vintrarna ^[5].
• 12 februari – På Nybrovikens is genomförs för första gången i Sverige en "offentlig tävlan i hockey" (vilket är bandy, eftersom bandy vid denna tid också kallas "Hockey on the ice").
• 16 februari – Annebergs spinneri i Borås brinner ner, varvid 400 personer blir arbetslösa.
• 22 februari – Örebro pappersbruk, senare Örebro kartongbruk, grundläggs.

• 4 mars – William McKinley tillträder sin andra presidentperiod i USA.^[6]. New Yorks guvernör, Theodore Roosevelt, blir McKinleys nye vicepresident.
• 29 mars – Franska deputeradekammaren antar föreningslagen.^[6]

• 29 april – Blodiga slagsmål uppstår mellan judiska studenter och antisemiter vid Budapests universitet ^[2].

• 1 maj – Rekorddeltagande i första maj-demonstrationerna i Sverige, med 18 000 deltagare i Stockholm, 5 000 i Göteborg och 6 000 i Malmö ^[4].
• 9 maj – Vid en storbrand i Åmål, Sverige brinner 59 hus ner och kulturella värden går till spillo ^[3]
• 20 maj – Byggandet av Bodens fästning i Sverige påbörjas.
• 23 maj – Sveriges riksdag beslutar att införa allmän värnplikt. Övningstiden blir 240 dagar för värnpliktiga i armén ^[1]. Indelningsverket, inrättat 1682, avskaffas därmed ^[5]. I flottan blir övningstiden 300 dagar, och för specialförband 365.
• 25 maj – Norges kvinnor blir först ut i Europa att få kommunal rösträtt, om de på landsbygden betalat minst 300 NOK i skatt och i städerna minst 400 NOK ^[1].
• 28 maj – Finländska värnpliktslagen förkastas av den ryska rikskonseljen.^[6]

• 4 juni – Artur Hazelius begravs. 100 000 människor följer kistan med stoftet, som färdas till Hedvig Eleonora kyrka ^[5].
• 15 juni – Gävleutställningen öppnas.^[6]
• 22 juni – Föreningslagen antas av franska senaten.^[6]
• 24 juni – Ingen vill köpa när 19-årige spanjoren Pablo Picassos tavlor visas på galleri i Paris ^[2].

• 7 juli – Hasse Zetterström och OA (Oskar Andersson) tar över skämttidningen Söndags-Nisse ^[2].
• 16 juli – Den ryske tsaren, Nikolaus II, beslutar upplösa den finländska militären.^[6]
• 17 juli – Gyttorps krutfabrik exploderar, varvid fyra personer omkommer.
• 24 juli – Danmarks första Venstre-ministär bildas ^[7].

• 24 augusti – Carl Ludvig Granlund, alias Gardist-Kalle, mördar sin hyresgäst Per Johan Berglund.
• 28 augusti – Silliman University grundas och blir första amerikanska privatskolan i Filippinerna.^[8]
• 29 augusti – De första elspårvagnarna provkörs i Stockholm och snart är hästspårvagnens tid förbi i den staden ^[1].

• 3 september – Lutherska konferensen öppnas i Lund, ursprungligen en tysk front mot katolicismen. 1 300 personer deltar, vilket gör den till en av större konferenserna någonsin i Sverige ^[5].
• 6 september – USA:s president William McKinley blir föremål för ett attentat och avlider åtta dagar senare ^[1].
• 7 september – Boxarupproret i Kina slut genom undertecknandet av Pekingprotokollet ^[1].
• 12 september – Malmö nya museum invigs av stadsfullmäktiges nye ordförande Carl Heslow ^[5].
• 14 september – Theodore Roosevelt tillträder som USA:s president vid William McKinleys frånfälle ^[1].
• 18–21 september – Den ryske tsaren är på statsbesök i Frankrike.^[6]

• 11 oktober – Svensk premiär för boxning inför publik på Tivoli i Malmö.
• 21 oktober – Helsingfors spårvägar tar hästspårvagnarna ur trafik.^[9]
• 15 oktober – Hjalmar Söderbergs roman Martin Bircks ungdom utkommer och får positivt mottagande ^[1].
• 16 oktober – Första svenska Antarktisexpeditionen under Otto Nordenskjöld lämnar Göteborgs hamn med fartyget Antarctic. Resan bidrar med fynd till kontinentalförskjutningsteorin ^[5].
• 24 oktober – Annie Taylor åker nerför Niagarafallen i en tunna ^[2].

• 20 november–4 december – USA skickar soldater till norra Colombia för att skydda amerikansk egendom vid Panamanäset och skydda resvägar under revolutionär aktivitet ^[10].

• 5 december – Hjalmar Hammarskjöld blir Sveriges justitieminister.

• 10 december – De första Nobelprisen delas ut i Stockholm. Prissumman för varje belönad uppgår till 150 800 SEK ^[1]. Bland pristagarna finns Wilhelm Röntgen, som upptäckt röntgenrstrålarna ^[4]. Francois Prudhomme får litteraturpriset. Fredspriset delas ut i Kristiania och delas av Henri Dunant och Frédéric Passy ^[5].
• 12 december – Första radiosignalen skickas över Atlanten då italienske fysikern Guglielmo Marconi lyckas sända trådlösa radiosignaler från Cornwall i sydvästra England till Newfoundland i Kanada.^[1][11].
• 21 december
  • Amerikanen King Camp Gillette tar patent på en rakhyvel med utbytbart stålblad ^[2].
  • Amerikanska dansaren Isadora Duncan gör sensation i Paris med sin "fria, starkt expressiva dans" ^[2].
  • Den engelske ingenjören James Gibb lanserar en ny sport, pingpong ^[2].
• Norge går till kommunalval.
• 31 december – Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av regissören och skådespelaren Konstantin Axelsson.

• Oljeborrningar inleds i Persien.^[7]
• I Storbritannien med 38 miljoner invånare detta år, utgör 1,7 miljoner av dem kvinnligt tjänstefolk, och 140 000 manligt.^[12]
• Nederländerna inför obligatorisk utbildning för barn i åldrarna 6-12 år.
• Norrmännen börjar anlägga gränsbefästningar mot Sverige.
• Svenska kvinnor får rätt till fyra veckors ledighet utan lön vid förlossning.
• Stockholms fondbörs omorganiseras och öppnar i modern version.
• Svenska Journalistföreningen (som 1950 byter namn till Svenska Journalistförbundet och därefter till Journalistförbundet) grundas.
• Den första svenska olycksfallsförsäkringen i industrin instiftas.
• Jugendstilen lanseras i Sverige.
• Kvinnoorganisationen Bulgariska Kvinnounionen bildas.
• Stockholms Folkets hus invigs.
• Tidningen Affärsvärlden grundas av Helmer Key, som ett komplement till Svenska Dagbladet.
• Uppfinnaren Fredrik Ljungström konstruerar mjölkningsmaskinen Beta, som AB Separator blir intresserat av.
• Selma Lagerlöf och Valborg Olander träffas ^[13]
• 1901 års släktnamnsförordning införs.

• 3 januari – Ngo Dinh Diem, vietnamesisk politiker, Sydvietnams president 1955–1963.
• 5 januari – Klaus Bonhoeffer, tysk jurist och motståndskämpe.
• 9 januari – Chic Young, amerikansk serietecknare – Blondie.
• 10 januari – Henning von Tresckow, tysk generalmajor.
• 16 januari – Fulgencio Batista, kubansk politiker, president 1933–1944 och 1952–1959.
• 17 januari
  • Herbert Grevenius, svensk dramatiker, manusförfattare och journalist.
  • Aron Gurwitsch, tysk filosof.
• 20 januari – Alf Östlund, svensk skådespelare och manusförfattare.
• 28 januari – Margareta Bergman, svensk skådespelare.
• 29 januari – Mary Eaton, amerikansk dansare och skådespelare.

• 1 februari – Clark Gable, amerikansk filmskådespelare.
• 2 februari – Jascha Heifetz, amerikansk violinist.
• 7 februari – Ana Betancourt, kubansk frihetskämpe.
• 16 februari – Heinrich Gley, tysk SS-officer.
• 20 februari – Mohammed Naguib, egyptisk general, president 1953–1954.
• 23 februari
  • Erhard Heiden, tysk SS-officer, Reichsführer-SS 1927–1929.
  • Ivar Lo-Johansson, svensk författare^[4].
• 25 februari – Zeppo Marx, amerikansk komiker.
• 28 februari – Linus Pauling, amerikansk kemist, nobelpris i kemi 1954 och fred 1962.

• 11 mars – Wilton E. Hall, amerikansk demokratisk politiker, senator 1944–1945.
• 17 mars – Margit Rosengren, svensk operettsångerska (sopran), skådespelare.
• 21 mars – Karl Arnold, förbundsrepubliken Tysklands förste president.
• 27 mars
  • Carl Barks, amerikansk serietecknare.
  • Sato Eisaku, japansk politiker, premiärminister 1964–1972, nobelpristagare.
• 28 mars – Märtha av Sverige, kronprinsessa av Norge. gift med Olav V.
• 29 mars – Uuno Kailas, finländsk författare.

• 5 april – Melvyn Douglas, amerikansk skådespelare.
• 6 april – Pier Giorgio Frassati, saligförklarad italiensk student och tertiar inom dominikanorden.
• 8 april – Arvid Richter, svensk sångare.
• 13 april – Sven Rüno, svensk kompositör, textförfattare, pianist och kapellmästare.
• 20 april
  • Karl Damström, svensk järnbruksarbetare och politiker.
  • Svea Holst, svensk skådespelare.
• 29 april
  • Kathrine Aurell, svensk-norsk författare och manusförfattare.
  • Hirohito, japansk kejsare 1926–1989.

• 5 maj – Fritiof Billquist, svensk skådespelare och författare.
• 7 maj – Gary Cooper, amerikansk skådespelare.
• 12 maj – Märta Arbin, svensk skådespelare.
• 25 maj – Bellan Roos, svensk skådespelare.
• 29 maj – Inga Tidblad, svensk skådespelare^[4].

• 6 juni
  • Helmuth Stieff, tysk generalmajor, motståndskämpe under andra världskriget.
  • Sukarno, indonesisk politiker, premiärminister 1945–1967.
• 10 juni – Birger Andersson, svensk redaktör och riksdagspolitiker (socialdemokrat).
• 11 juni – Gustaf Svensson i Vä, svensk folkskollärare och centerpartistisk riksdagspolitiker.
• 13 juni – Tage Erlander, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges statsminister 1946–1969 ^[4].
• 18 juni
  • Storfurstinnan Anastasia, dotter till Rysslands siste tsar.
  • Jeanette MacDonald, amerikansk sångerska och skådespelare.
• 22 juni – Rudolf Wittkower, tysk konsthistoriker.
• 29 juni
  • Rudolf "Putte" Kock, svensk ishockey- och fotbollsspelare samt sportkommentator i TV ^[4].
  • Nelson Eddy, amerikansk sångare och skådespelare.

• 5 juli – Gustaf Hiort af Ornäs, svensk skådespelare och sångare.
• 6 juli – Syama Prasad Mookerjee, indisk politiker, grundare av partiet Bharatiya Jana Sangh.
• 9 juli – Barbara Cartland, brittisk författare.
• 25 juli – Oscar Rosander, svensk filmklippare, kortfilmsregissör och statistskådespelare.
• 28 juli – Rudy Vallée, amerikansk sångare, saxofonist, orkesterledare och skådespelare.
• 29 juli – Magnus Kesster, svensk skådespelare.
• 31 juli – Jean Dubuffet, fransk målare och grafiker.

• 3 augusti
  • John C. Stennis, amerikansk politiker, senator 1947–1989.
  • Stefan Wyszyński, polsk kardinal, Polens primas.
• 4 augusti – Louis Armstrong, amerikansk jazztrumpetare.
• 8 augusti – Ernest Lawrence, amerikansk fysiker, nobelpristagare 1939.
• 18 augusti – Arne Borg, svensk simmare ^[4].
• 20 augusti – Salvatore Quasimodo, italiensk författare, nobelpristagare.
• 23 augusti – John Sherman Cooper, amerikansk republikansk politiker, diplomat och jurist, senator 1946–1949, 1952–1955 och 1956–1973.
• 27 augusti – Ivar Wahlgren, svensk skådespelare och sångare.
• 28 augusti – Hilding Gavle, svensk skådespelare.

• 1 september – Andrej Vlasov, rysk militär.
• 3 september – Bullan Weijden, svensk skådespelare och sångerska.
• 8 september – Hendrik Verwoerd, sydafrikansk politiker, premiärminister 1958–1966.
• 18 september – Bengt Rodhe, svensk kompositör, musikarrangör, sångare och pianist.
• 19 september – Alvar Kraft, svensk kompositör, arrangör av filmmusik.
• 26 september
  • Arthur Hilton, svensk operadirektör och skådespelare.
  • Lilly Kjellström, svensk skådespelare.
• 29 september – Enrico Fermi, italiensk-amerikansk fysiker, nobelpristagare.

• 10 oktober – Alberto Giacometti, schweizisk skulptör och målare.
• 13 oktober – Irja Browallius, svensk författare.
• 21 oktober – Joseph S. Clark, amerikansk demokratisk politiker, senator 1957–1969.

• 3 november
  • Leopold III, belgisk kung 1934–1951.
  • André Malraux, fransk författare och politiker.
• 4 november – Adriano Olivetti, italiensk ingenjör, skrivmaskinstillverkare.
• 14 november – Christian Elling, dansk professor och konsthistoriker.
• 17 november – Walter Hallstein, tysk politiker.
• 18 november – George Gallup, skapare av opinionsundersökningsföretag.
• 25 november – Arthur Liebehenschel, tysk nazist, SS-Obersturmbannführer.
• 28 november – Edwina Ashley.

• 5 december
  • Walt Disney, amerikansk filmproducent.
  • Werner Heisenberg, tysk fysiker, nobelpristagare.
• 14 december – Paul I, kung av Grekland 1947–1964.
• 18 december – Francis J. Myers, amerikansk demokratisk politiker.
• 27 december
  • Oscar Carlsson, svensk pappersbruksarbetare och politiker.
  • Marlene Dietrich, tysk-amerikansk skådespelare och sångerska.
  • Stanley William Hayter, brittisk målare och grafiker.
• 31 december – Karl-August Fagerholm, finlandssvensk socialdemokratisk politiker, Finlands statsminister 1948–1950, 1956–1957 och 1958–1959.

• 5 januari – Curtis Hooks Brogden, 84, amerikansk politiker.
• 9 januari – Frank Gay Clarke, 50, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1897–1901.
• 14 januari – Charles Hermite, 78, fransk matematiker.
• 16 januari – Hiram Rhodes Revels, 73, amerikansk republikansk politiker, senator 1870–1871.
• 17 januari – Frederic William Henry Myers, 57, engelsk poet.
• 22 januari – Viktoria, 81, regerande drottning av Storbritannien sedan 1837.
• 27 januari – Giuseppe Verdi, 87, italiensk operakompositör.

• 10 februari – Telemaco Signorini, 65, italiensk målare.
• 21 februari – Stephen M. White, 48, amerikansk demokratisk politiker, senator 1893–1899.
• 22 februari – George Francis FitzGerald, 49, irländsk fysiker.

• 13 mars – Benjamin Harrison, 67, amerikansk politiker, USA:s president 1889–1893.
• 16 mars – Marriott Brosius, 58, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1889–1901.

• 11 april
  • Ivar Hallström, 74, svensk kompositör.
  • Gunnar Eriksson i Mörviken, 68, svensk lantbrukare och politiker.
• 12 april – Auguste Sabatier, 61, fransk protestantisk teolog.
• 24 april – Arvid Posse, 81, svensk politiker, greve och godsägare, Sveriges statsminister 1880–1883.

• 23 maj – John Riley Tanner, 57, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1897-1901.
• 27 maj – Artur Hazelius, 67, svensk filolog och folklivsforskare, grundare av Nordiska museet och friluftsmuseet Skansen ^[1].

• 5 juni – Dagny Juel, 33, norsk författare.
• 11 juni – William J. Samford, 56, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1900-1901.
• 16 juni – Herman Grimm, 73, tysk författare och konsthistoriker.
• 18 juni – Hazen S. Pingree, 60, amerikansk republikansk politiker.
• 21 juni – Carl Otto Bergman, 73, svensk militär, industriman, kommunalpolitiker och riksdagsman.

• 12 juli – Richard B. Hubbard, 68, amerikansk demokratisk politiker och diplomat.
• 20 juli – Johan Laurentz, 50, svensk arkitekt.

• 5 augusti – Viktoria av England, 60, engelsk prinsessa som blev tysk kejsarinna och drottning av Preussen.
• 12 augusti
  • Francesco Crispi, 82, italiensk politiker, premiärminister 1887–1891 och 1893–1896.
  • Adolf Erik Nordenskiöld, 68, svensk mineralog och polarforskare.
• 15 augusti – Julia von Hausmann, 75, rysk psalmförfattare.
• 24 augusti – Gunnar Wennerberg, 83, svensk skald, tonsättare och ecklesiastikminister ^[4].

• 9 september – Henri de Toulouse-Lautrec, 36, fransk konstnär, känd för skildringar av Paris nöjesliv ^[2].
• 14 september – William McKinley, 58, amerikansk politiker, USA:s president sedan 1897 (mördad) ^[7].
• 24 september – Fredrik Åkerblom, 62, svensk tidningsredaktör och riksdagsman.

• 18 oktober – August Malmström, 72, svensk konstnär och professor vid Konstakademin.
• 29 oktober – Leon Czolgosz, 28, William McKinleys mördare (avrättad).

• 27 november – Davis H. Waite, 76, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1893–1895.
• 30 november – Albrecht Weber, 76, tysk orientalist.

• 6 december – Bertha Wehnert-Beckmann, 86, tysk fotograf.
• 24 december – Lev Ivanov, 67, rysk balettdansör och koreograf.

• Fysik – Wilhelm Conrad Röntgen, tysk fysiker.
• Kemi – Jacobus Henricus van 't Hoff, nederländsk kemist.
• Medicin – Emil von Behring, tysk läkare.
• Litteratur – Sully Prudhomme, fransk författare.
• Fred
  • Henri Dunant, Schweiz.
  • Frédéric Passy, Frankrike.

• Wikimedia Commons har media som rör 1901.
  Bilder & media