Östgöta infanteriregemente

	Östgöta infanteriregemente
	Uniform m/1779
Information
Officiellt namn	Kungl. Östgöta infanteriregemente
Datum	1634–1709, 1709–1791
Land	Sverige
Försvarsgren	Svenska armén
Typ	Infanteri
Efterföljare	Livgrenadjärregementet
Storlek	Regemente
Färger	Rött och svart
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Östgöta infanteriregemente var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1634–1709 och 1709–1791. Regementet blev indelt 1685 och dess soldater rekryterades från Östergötland.^[1]^[2]^[3]

Historia

Regementet har sitt ursprung i fänikor (kompanier) uppsatt i Östergötland 1551. År 1619 organiserades dessa enheter tillsammans med fänikor från det närliggande Jönköpings län av Gustav II Adolf till det storregementet Östergötlands storregemente, varav nio av de totalt 24 kompanier rekryterades i Östergötland. Östgöta storregemente bestod av tre fältregemente. Någon gång mellan 1623 och 1628 delades det storregementet permanent i tre mindre regemente, varav Östgöta infanteriregemente var ett.

I 1634 års regeringsform fastställdes den svenska regementetsindelningen, där det angavs att armén skulle bestå av 28 regementen till häst och fot, med fördelningen av åtta till häst och 20 till fot. De indelta och roterande regementena namngavs efter län eller landskap, medan de värvade regementena uppkallades efter sin chef. Regeringsformen angav Östgöta infanteriregemente som det åttonde i ordningen. Dock blev det ett nummer som aldrig användes, annat än för att ange regementets plats, enligt den då gällande rangordning.^[4] Regementets första befälhavare var Johan Banér. Östgöta infanteriregemente blev tilldelades 1685.

Uniform m/1765 för Östgöta Regemente

År 1791 slogs regementet samman med Östgöta kavalleriregemente för att bilda Livgrenadjärregementet. Omorganisationen och döpen till en "livgrenadjär" hederstitel genomfördes med avseende på regementets framsteg under Gustav III:s ryska krig. Inom det nya regementet byttes namn på regementet till Livgrenadjärregementets rotehållsdivision och behöll någon form av självständighet.

Genom försvarsbeslutet 1942 bildades ett fältregemente som under åren 1942–1949 bar namnet Östgöta infanteriregemente. Fältregementet fick beteckningen I 34 och var ett så kallat dubbleringsregemente till Livgrenadjärregementet (I 4). Genom försvarsbeslutet 1948 kom fältregementet Östgöta infanteriregemente 1949 att omorganiserades till Östgötabrigaden (IB 34).^[5]

Ingående enheter

1634(?)

Livkompaniet
Överstelöjtnantens kompani
Majorens kompani
Ydre kompani
Östanstångs kompani
Kinds kompani
Västanstångs kompani
Vadstena kompani

17??(?)

Livkompaniet
Stångebro kompani
Kinds kompani
Östanstångs kompani
Ombergs kompani
Vreta Klosters kompani
Motala kompani
Ydre kompani

Heraldik och traditioner

Fälttåg

Förbandschefer

Nedan anges regementscheferna mellan 1674 och 1791. Chefsbostället var Kungsbro, Vreta kloster.^[1]

1674–1702: Gustaf Ulfsparre
1702–1706: Nils Alexander von Ungern-Sternberg
1706–1709: Jacob Sperling
1709–1716: Anders Appelgren
1709–1712: Magnus Gripensköld ^[b]
1712–1712: Johan Jäger (till Wüstenhagen och Lassontin) ^[c]
1712–1717: Pehr Stierncrantz ^[d]
1717–1721: Gabriel Ribbing
1721–1743: Carl Johan Wrangel
1743–1747: Carl Anders Sinclair
1747–1791: Fredrik Vilhelm von Hessenstein
1747–1757: Carl Johan Mörner ^[e]

Överstelöjtnanter

1674–1684: Johan Orcharton
1684–1692: Georg Fredrik Leijonburg
1692–1702: Nils Alexander von Ungern-Sternberg
1703–1706: Carl Ludolf Leijonsten
1706–1708: Jakob Johan Törnsköld
Georg Albrecht Storckman
1735–1739: Johan Gyllenborg
1739: Pehr Silfversparre
1741–1757: Carl Johan Mörner af Morlanda
1757–1760: Casper Herman Krebs
1760–1767: Fredrik Carl Sinclair
1773–1781: Lars Fredrik von Kaulbars

Majorer

1674–1684: Georg Fredrik Leijonburg
1684–1700: Anders Gyllenållon
1700–1702: Gustaf Ulfsparre
1702–1707: Zakarias Klingenstierna
Hindric Knorring
1729–1735: Johan Gyllenborg
Nils Lilliehöök
1760–1773: Albrecht Tigerklou
1770–1776: Carl Göran Rehnberg

Namn, beteckning och förläggningsort

**Namn**
Östgöta infanteriregemente	1636	–	1791

**Beteckningar**
Inget		–

**Övningsfält och förläggningsort**
Malmen		–	1791

Referenser

Anmärkningar

^ uniform, 1675–1697.
^ Magnus Gripensköld hade ett förordnande som tillförordnad chef.
^ Johan Jäger hade ett förordnande som tillförordnad chef.
^ Per Stierncrantz hade ett förordnande som tillförordnad chef.
^ C.J. Mörner hade ett förordnande som tillförordnad chef.

Noter

^ [a b] Kjellander (2003), s. 338
^ Östgöta regemente i Projekt Runeberg
^ Östgöta regemente i Projekt Runeberg
^ Björkenstam (1994), s. 10-11
^ ”Omorganisering av armén till brigader”. Brigadmuseum.se. Arkiverad från originalet den 2 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110202141319/http://www.brigadmuseum.se/popups/brigadestructure.php. Läst 15 november 2009.

Tryckta källor

Björkenstam, Knut, red (1994). Så levde man på Kungsbäck: Hälsinge regemente i Gävle 1909–1994: minnesbilder från ett regemente i förvandling. Ljusdal: Hälsinge regemente. Libris 7450121. ISBN 9163027356
Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5

[1] uniform, 1675–1697.

[7] Magnus Gripensköld hade ett förordnande som tillförordnad chef.

[8] Johan Jäger hade ett förordnande som tillförordnad chef.

[9] Per Stierncrantz hade ett förordnande som tillförordnad chef.

[10] C.J. Mörner hade ett förordnande som tillförordnad chef.

[Kjellander_(2003),_s._338-2] [a b] Kjellander (2003), s. 338

[Östgöta_regemente1-3] Östgöta regemente i Projekt Runeberg

[Östgöta_regemente2-4] Östgöta regemente i Projekt Runeberg

[Björkenstam_(1994),_s._10-11-5] Björkenstam (1994), s. 10-11

[6] ”Omorganisering av armén till brigader”. Brigadmuseum.se. Arkiverad från originalet den 2 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110202141319/http://www.brigadmuseum.se/popups/brigadestructure.php. Läst 15 november 2009.

[a]