Lorentz Creutz den äldre

Lorentz Creutz den äldre
Lorentz Creutz den äldre
	Lorentz Creutz den äldre, porträtt i olja av David Klöcker Ehrenstrahl. Nationalmuseum
	Titlar
	Friherre
Tidsperiod	5 juni 1654-1 juni 1676
Utnämnd av	Drottning Kristina
	Militärtjänst
I tjänst för	Sverige
Försvarsgren	Kungliga flottan
Grad	Amiralgeneral
Slag/krig	Skånska kriget Slaget mellan Bornholm och Rügen; Slaget vid Ölands södra udde;
	Personfakta
Född	1615; Dorpat, Svenska Estland
Nationalitet	Svensk
Död	1 juni 1676 (60-61 år); Ölands södra udde, Sverige
Religion	Protestantisk kristendom
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Creutz
	Heraldiskt vapen
	;
	Friherrliga ätten Creutz' heraldiska vapen.

Lorentz Creutz, eller Lorentz Creutz den äldre, född 1615 i Dorpat, död 1 juni 1676 utanför Öland, var en svensk friherre och ämbetsman. I egenskap av amiralgeneral förde Creutz befäl över den svenska flottan i inledningsskedet av Skånska kriget 1675-79. Han omkom då hans flaggskepp Kronan exploderade och förliste under slaget vid Ölands södra udde 1676.

Biografi

Lorentz Creutz var i sin ungdom anställd vid bergskollegium. Han visade prov på att vara en mycket kompetent administratör, och innehade ett flertal landshövdingsposter. Han var också medlem i olika kommissioner, tillsatta för att utreda missförhållanden runt om i riket. Den bäst kända av dessa var den trolldomskommission som 1669 sändes till Dalarna, för att utreda det påstådda häxeriet där. Processen slutade med att 23 personer dömdes till döden.^[1]^[2]

Under Skånska kriget utnämndes Creutz, trots att han saknade erfarenhet av sjömilitära frågor, till överbefälhavare för den svenska flottan, med titeln amiralgeneral. Den 1 juni 1676 mötte svenskarna under Creutz befäl en dansk-nederländsk eskader, ledd av amiralerna Cornelis Tromp och Niels Juel i slaget vid Ölands södra udde. När Creutz befallde att hans flaggskepp Kronan skulle vända upp mot fienden, krängde fartyget så kraftigt i den starka vinden, att vatten forsade in genom de öppna kanonportarna. I kaoset ombord kom elden lös och skeppet exploderade.^[1]^[2]

Av den 840 man starka besättningen överlevde endast 40 förlisningen. Bland de omkomna fanns Creutz själv, nästan hela det högre befälet samt amiralens son, överstelöjtnant Gustaf Creutz. Efter slaget återfanns Creutz kropp flytande illa sargad i vattnet. Tack vare en stämpel som hittades i hans ficka kunde hans identitet fastställas. Creutz begravdes i familjegraven vid herrgården Storsarvlax i Nyland.^[1]^[2]

Äktenskap och barn

Creutz gifte sig 2 oktober 1639 på Hedensö i Näshulta församling med friherrinnan Elsa Duwall (1620–1675), dotter till generalen Jakob MacDougall, friherre Duvall och Anna von der Berge. De fick tillsammans barnen Catharina Creutz (1640–1687) som var gift med översten Bernhard Mellin, Ernst Creutz (1641–1652), Anna Creutz (1642–1671), Jakob Creutz (1645–1667), landshövdingen Lorentz Creutz (1646–1698), Elsa Creutz (1647–1717) som var gift med landshövdingen Harald Oxe, Brita Creutz (1649–1649), Gustaf Creutz (1650–1676), Brita Creutz (1651–1710) som var gift med assessorn Nils Natt och Dag och översten Gustaf Johan Wrede af Elimä, greven Johan Creutz (1651–1726), Ernst Johan Creutz (1654–1654), Margareta Creutz (född 1655) som var gift med översten Gustaf Adolf Mellin, Helena Creutz (1657–1730) som var gift med lagmannen Fredrik Stenbock och generalen Georg Johan Maydell, Christina Creutz (1659–1699) som var gift med kommendören Göran Soop och generalen Carl Gustaf Creutz (1660–1728).^[3]