Wikipedia

Brahestad

stad i landskapet Norra Österbotten i Finland
Raahe leder hit. För fartyget med detta namn, se Raahe (robotbåt, 1991)
 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-11)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Brahestad (finska: Raahe) är en stad i Finland vid den nordösterbottniska kusten, cirka 80 kilometer söder om Uleåborg. Brahestad har 24 260 invånare (2021),[2] och omfattar en yta av 1 888,93 km², varav 1 014,26 km² land.

Brahestad
Raahe (finska)
Kommun
Brahestads vapen
Land Finland Finland
Landskap Norra Österbotten
Admin. centrum Brahestads centraltätort
Area 1 888,93 km² (2016-01-01)[1]
 - land 1 014,26 km²
 - vatten 874,67 km²
Folkmängd 24 260 (2021-12-31)[2]
 - män 12 395 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 11 958 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 23,92 invånare/km²[2][1]
Politik    
 - Kommundir. Leena Mikkola-Riekkinen
 - Kommunfullm.
ordf. 		Nina Pulkkanen (C)
 - Kommunstyr.
ordf. 		Anu Mattila (Sannf)
Kommunkod 678
Geonames 640277
Språk (2021-12-31)[3]
- Finska:
- Svenska:
- Övriga: 		 
96,5 %
0,1 %
3,4 %
Admin. data  
- Landskapsförb. Norra Österbotten
- Regioncentrum Uleåborg
- Skattebyrå Uleåborg och Kajanaland
- Välfärdsområde Norra Österbotten
- Försäkringskrets Brahestad
- Nödcentral Norra Österbotten och Kajanaland
- Räddningsverk Uleåborg-Nordöstra Österbotten
Läge 64°40′00″N 24°28′00″Ö / 64.66667��N 24.46667°Ö / 64.66667; 24.46667
Brahestads läge
Brahestads läge
Brahestads läge
Webbplats: www.raahe.fi

Brahestad är en enspråkigt finsk kommun.

Historia

redigera
 
Per Brahe den yngre, gravyr av Ida Falander.
 
Bronsstaty av greve Per Brahe den yngre (1602-1680), generalguvernör i Finland, av Walter Runeberg (1838-1920), statyn restes 1888 i Brahestad. Statyn föreställer Per Brahe den yngre vid invigningen av Åbo akademi den 15 juli 1640 hållande fundationsbrevet i handen. Brahestatyn avtäcktes i Åbo den 29 maj 1888 i närvaro av en folksamling om ca 10 000 personer. På granitsockeln citeras Per Brahes ord: "Jach war med landett och landett med mig wääl tillfreds." Samma år restes denna mindre replik av statyn på torget i Brahestad.

Stadens anor går tillbaka till medeltida Salois socken. Generalguvernören, greve Per Brahe d.y. utgav år 1649 grundläggningsbrevet för staden Salois norr om dåvarande Salois kyrkby. Ett motiv för grundandet av staden kan ha varit att han därmed kunde slippa betala tullavgift i Uleåborg för de varor han förde ut från sina finska domäner.

Den ursprungliga planen var att bygga staden vid den gamla hamnplatsen på Satamakangas. Eftersom hamnplatsen var låglänt valde man istället en plats längre norrut, vid nuvarande Brahestadsviken. Efter att ha införskaffat Salois socken i sin ägo år 1652, gav Pehr Brahe sitt namn åt staden, som blev kallad Brahestad, på finska Raahe.

Lantmätaringenjör Claes Claesson ombads att utarbeta stadsplanen. Den kom att följa renässanstidens regelbundna, rutformiga ideal. Alla gator var lika breda, ca 20–21 alnar (10–11 meter). Torget låg vid Strandgatan (fi. Rantakatu) och rådhuset bakom torget. Av den första stadsplanen fullföljdes sex kvarter, det område som idag avgränsas av gatorna Skol-, Kyrko-, Skärgårds- och Strandgatan. Senare utvidgningar och förändringar har ända till början av 1900-talet beaktat Claessons strävan.

I Olkijoki slöts en överenskommelse mellan Sverige och Ryssland under finska kriget 1809 (se konventionen i Olkijoki).

Den äldsta bevarade bilden av Brahestad är en ritning från 1659 som visar att staden var omsluten av ett så kallat tullstaket, med två tullportar, den östra utanför dagens korsning mellan Brahekatu och Reiponkatu och den södra i slutet av Pitkänkatu (nuvarande Kauppakatu), ungefär där dagens Koulukatu ligger. Offentliga byggnader fanns det två av: det ståtliga, tornprydda rådhuset med två våningar samt träkyrkan, som hade börjat byggas redan år 1651. Rådhuset brann ner vid Brahestads brand 1810. Ekvirket till den kyrkans predikstol skänktes av stadens grundare, greve Per Brahe, och härstammade från hans domäner på Visingsö. Kyrkan brädfodrades utsides 1684–1685. Detta är ett av de äldsta kända fodringsarbetena i Finland. Kyrkan brann ner år 1908.

Staden förblev obetydlig fram till 1791, då den beviljades stapelrättigheter. Under 1800-talet var Brahestad en sjöfartstad, som tidvis hade Finlands största handelsfartygsflotta. Dess livligt trafikerade hamn låg vid Packhusstranden, numera museistranden.

Staden har idag drygt 22 000 invånare. I den "gamla staden" står Pehr Brahe nu staty på Pekkatorget (fi. Pekkatori). Statyn är en replik av Walter Runebergs staty i Åbo. Stadens befolkning är finskspråkig, men kyrkogården påminner om en tidigare talrik svenskspråkig befolkning.

Administrativ historik

redigera

1 januari 1973 inkorporerades kommunen Saloinen.[4] Den 1 januari 2003 införlivades vid en kommunsammanslagning kranskommunen Pattijoki med Brahestad,[5] och 1 januari 2013 inkorporerades kommunen Vihanti.[6]

Geografi

redigera
 
Karta utvisande den nutida kommunen Brahestad och förutvarande kommuners gränser.

Tätorter

redigera

Vid Statistikcentralens tätortsavgränsning den 31 december 2021 fanns sex tätorter inom Brahestads stads område:[7]

Nr Tätort Folkmängd
1 Brahestads centraltätort 18 618
2 Vihanti kyrkoby 1 041
3 Haapajoki-Arkkukari 662
4 Piehinki 410
5 Lampinsaari 216
6 Olkijoki 203

Kommundelar

redigera

Styre och politik

redigera

Stadsfullmäktige

redigera
Presidium 2021–2025
Ordförande C Nina Pulkkanen
Förste vice ordförande SAF Timo Mattila
Andre vice ordförande VF Katja Hänninen
Tredje vice ordförande SDP Pirkko Valtanen

Källa: Brahestads stad.[8]

Stadsstyrelsen

redigera
Presidium 2023–2025
Ordförande SAF Anu Mattila
Vice ordförande C Sari Pekkala

Källa: Brahestads stad.[9]

Mandatfördelning i Brahestads stad, valen 1976–2021

redigera
ValårVFDASDPGRÖNSAFCLFPKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19761771045
1771045
4375,5
1980157110316
1571036
4377,1
198414721217
1472127
4373,6
1988123611317
1236137
4367,6
199216711126
1671126
4367,7
19961281418
128148
4355,9
200012711526
1271526
4349,7
20041171735
1171735
4355,8
3112
200812711625
1271625
4356,1
2716
201210641814
1064184
4356,6
2914
2017107121913
1072193
4356,1
2815
202176171615
767165
4350,6
2518
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

redigera

Brahestad har följande vänorter.[10]

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Näringsliv

redigera

Staden är idag huvudsakligen en industri- och utbildningsort. I Brahestad studerar närmare tusen studenter teknik och handel med inriktning på informationsteknik vid en avdelning av Uleåborgsnejdens yrkeshögskola. Pehr Brahe Software Laboratory är ett samarbetsprojekt mellan yrkeshögskolan, Uleåborgs universitet, Statens Tekniska Forskningscentral, staden, och olika teleoperatörer. Bland mer traditionell industri märks järn- och stålverket (ägt av SSAB), som med över 3 000 anställda är en av Finlands största industriarbetsplatser.

Kommunikationer

redigera

Tågtrafik

redigera

Det går inga passagerartåg mera från Brahestads järnvägsstation utan för att komma till en station måste man söka sig till Vihanti som ligger 35 km därifrån. Det går en bussförbindelse till järnvägsstationen.

Flygtrafik

redigera

Närmaste flygplats är Uleåborgs flygplats som ligger 74 km norr om Brahestad. Flygtaxin sköter om transporten mellan staden och flygfältet. Det finns ett flygfält för småflygplan i Pattijoki, 10 km utanför staden.

Hamnen

redigera

Brahestads uthamn, Lapaluoto 5 km sydväst om själva staden, anlades 1900 och är en av de större finländska hamnarna för handelstrafik. Från Brahestad finns goda väg- och järnvägsförbindelser till de inre delarna av Finland, och även till Ryssland, varför mycket gods från skogs- och stålindustrin skeppas därifrån. Hamnen hålls farbar året runt.

Befolkning

redigera

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Brahestads stad 1975–2020[11]
ÅrFolkmängd
1975
  
24 475
1980
  
27 362
1985
  
28 431
1990
  
27 999
1995
  
27 690
2000
  
26 766
2005
  
25 746
2010
  
25 656
2015
  
25 165
2020
  
24 353
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna

redigera

Av Brahestads stads 24 073 invånare den 31 december 2022 var 991 (4,12 %) födda utomlands. Följande tabell visar de 10 vanligaste födelseländerna i Brahestad vid samma datum. Tabellen innehåller dock 11 länder då lika många invånare var födda i Filippinerna och Irak.[12]

Nr Födelseland Antal Andel (%) Andel
i hela riket
1   Finland 23 082 95,88 91,43
2   Sverige 189 0,79 0,61
3   Det forna Sovjetunionen 179 0,74 1,15
4   Ryssland 102 0,42 0,37
5   Vietnam 54 0,22 0,20
6   Thailand 49 0,20 0,22
7 Okänt födelseland 39 0,16 0,28
8   Afghanistan 33 0,14 0,17
9   Polen 31 0,13 0,10
10   Filippinerna 26 0,11 0,18
10   Irak 26 0,11 0,39
- Övriga födelseländer 263 1,09 4,90

Språk

redigera

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2021. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[13][3]

Språk Talare 2021-12-31
Antal Andel (%)
Hela befolkningen 24 260 100,0
Inhemska språk totalt 23 433 96,6
Finska 23 415 96,5
Svenska 17 0,1
Samiska 1 0,0
Främmande språk totalt 827 3,4
Ryska 347 1,4
Annat språk 66 0,3
Persiska 47 0,2
Thailändska 47 0,2
Albanska 41 0,2
Polska 33 0,1
Estniska 29 0,1
Ungerska 25 0,1
Turkiska 21 0,1
Kinesiska 20 0,1
Arabiska 17 0,1
Engelska 17 0,1
Kurdiska 14 0,1
Slovakiska 14 0,1
Språk med färre än 10 talare 89 0,4
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.







 
  Finska (96,5 %)
  Svenska (0,1 %)
  Samiska (0,0 %)
  Främmande språk (3,4 %)

Kultur

redigera

I Brahestad hålls årligen dessa evenemang :

  • Musikveckorna i februari
  • Kattdagarna i mars
  • Pekkasdagarna i övergången mellan juni och juli
  • Strandjazz i juli
  • Pattijokidagarna i augusti
  • Konstens natt i augusti
  • Barnens kulturveckor i oktober

Arkitektur

redigera

Gamla Brahestad är en av de bäst bevarade trästäderna från 1800-talets Finland. 1977 togs beslutet att den gamla trästaden skulle bevaras. Denna har sedan dess restaurerats försiktigt för framtiden. Stadsdelen är dock inte ett museum utan i hög grad en levande del av Brahestad. Norra delen av det rutformiga område som är ämnat att bevaras för stadsmässig småhusbyggelse ger historiskt djup åt dagens stålstad.

Museet

redigera

Brahestads museum (Raahen museo), Finlands äldsta museum för kulturhistoria, grundades 1862 av doktor Carl Robert Ehrström. Det är nu inrymt i det gamla tullhuset. På museet finns nu att beskåda en del av träskulpturerna från den ursprungliga kyrkan, snidade av Mikael Balt. Museets riktiga raritet är världens äldsta bevarade dykardräkt, en helkroppsdräkt i läder från 1700-talet kallad "Wanha herra" ("den gamle mannen"). En replik av denna, tillverkad av Jouko Turunen 1988, har vid ett flertal tillfällen visat sig fungera alldeles utmärkt.

Kyrkan

redigera
Huvudartikel: Brahestads kyrka
 
Brahestads kyrka och statyn över Per Brahe
 Den nuvarande kyrkan i Brahestad invigdes den 3 mars 1912. Den byggdes på samma plats som den tidigare träkyrkan och är ritad och byggd av arkitekten Josef Stenbäck. Tornets höjd är 52 meter. Kyrkan är byggd av granitblock, som mestadels hämtats från öarna utanför Brahestad.

Takkronorna smidda av stadsbon och konstsmidaren A.F. Westman och påminner om en fartygsreling och är således passande för en gammal sjöfartsstad. Predikstolen är tillverkad efter samma mall som den som gick till spillo vid eldsvådan 1908, fastän ej av ek som den tidigare.

Altartavlan är av Eero Järnefelt från år 1926. Konstnären har givit tavlan namnet "Vaknande hopp" och nyckelfiguren är den unge Filippos. Järnefelt har bara målat fem altartavlor, förutom i Brahestad även i Johanneskyrkan i Helsingfors.

I kyrkparken finns minnesmärken från tre krig: ett för den svenska översten Herman Fleming som dog efter slaget vid Pyhäjoki, ett för Vinterkrigets hjältar och ett för fortsättningskrigets hjältar. Kyrkparken har för övrigt ytterligare två gravstenar och fyra hällkistor, alla med text på svenska. Hällkistorna låg ursprungligen i den nedbrunna träkyrkan.

Källor

redigera
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d e] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ [a b] ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 16 april 2023. 
  4. ^ (på finska och svenska) (  PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 64 (69 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 10 april 2023 
  5. ^ (på finska och svenska) (  PDF) Befolkning kommunvis och i storleksordning 31.12.2002. Finlands officiella statistik. "Befolkning 2003:2". Helsingfors: Statistikcentralen. 2003. sid. 5 (6 i pdf:en). ISBN 952-467-144-1. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158298/xvaksu_200200_2003_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023 
  6. ^ (på finska och svenska) (  PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 61 (66 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 april 2023 
  7. ^ ”13vt -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2021”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 april 2023. https://web.archive.org/web/20230409083509/https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_13vt.px/. Läst 10 april 2023. 
  8. ^ ”Raahe.fi - Valtuuston kokoonpano” (på finska). Brahestads stad. https://www.raahe.fi/paatoksenteko/valtuuston-kokoonpano. Läst 16 april 2023. 
  9. ^ ”Raahe.fi - Kaupunginhallitus” (på finska). Brahestads stad. https://www.raahe.fi/paatoksenteko/kaupunginhallitus. Läst 16 april 2023. 
  10. ^ ”Kommuner - Brahestad”. Kommunförbundet. https://www.kommunforbundet.fi/kommuner/brahestad. Läst 13 april 2023. 
  11. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 26 mars 2023. 
  12. ^ ”11rq -- Födelseland efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rq.px/. Läst 25 april 2023. 
  13. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 13 april 2023. 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Brahestad&oldid=54952079”