1857
år
1857 (MDCCCLVII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Händelser
redigeraMars
redigera- 4 mars
- Franklin Pierce efterträds som USA:s president av den förre utrikesministern, James Buchanan.
- John C. Breckinridge blir USA:s nye vicepresident.
- 14 mars – Öresundstullen, som funnits sedan 1429 och som Sverige erlagt till Danmark sedan 1720, upphävs genom Öresundstraktaten, som sluts i Köpenhamn. De utländska staterna köper sig för alltid fria från tullen, genom att erlägga en avgift på 30,5 miljoner danska riksdaler, av vilka Sverige bidrar med 1,5 miljoner.
- 18 mars – Republiken Maryland uppgår i Liberia.
April
redigera- 1 april – Öresundstraktaten träder i kraft.[1]
Maj
redigera- 9 maj – Sepoyupproret bryter ut i Brittiska Indien.
- Maj–juni – USA skickar fler soldater till Nicaragua för att skydda William Walker och hans män från att utsättas för hämnd av de infödda, som han slåss mot.[2]
Juni
redigera- 6 juni – Prins Oscar (II) gifter sig med Sofia av Nassau.
- 12 juni – Elfrida Andrée avlägger organistexamen som privatist och blir därmed Sveriges första kvinnliga organist.
Juli
redigera- 13 juli – Frimärket Gul tre skilling banco, som senare kom att bli världens dyraste och mest berömda frimärke, poststämplas i Kopparberg.
Augusti
redigera- 29 augusti – Järnvägen mellan Örebro och Arboga invigdes. Denna var en del av den planerade Köping–Hults Järnväg.
September
redigera- 10 september – Det ryska linjeskeppet Lefort förliser i en storm utanför Tyterskär i Finska viken på väg från Reval (dagens Tallinn) till Kronstadt utanför Sankt Petersburg. Samtliga 826 ombordvarande omkommer.
- 14–17 september – Det första skandinaviska kyrkomötet avhålls i Köpenhamn, på initiativ av Frederik Hammerich och med inledning av N.F.S. Grundtvig.
November
redigera- November–december – USA använder fartygen USS Saratoga, USS Wabash och Fulton för att skydda William Walker från ännu ett attentatsförsök i Nicaragua.[2]
December
redigera
- 31 december – Viktoria I av Storbritannien utser Ottawa till att bli Kanadas huvudstad.
Okänt datum
redigera- Reuters pressbyrå grundas i England.
- Efter ett svenskt ständerbeslut utsträcks beväringarnas övningstid från tolv till trettio dagar.
- Sveriges finansminister Johan August Gripenstedt håller inför den svenska riksdagen de så kallade blomstermålningarna om Sveriges lysande framtidsutsikter. Syftet är att förmå riksdagen att ta utlandslån för att bygga järnvägarna. Man är tveksam, eftersom Sverige inte har haft någon statsskuld på årtionden.
- Det första sliperiet för framställning av så kallad mekanisk trämassa anläggs vid Trollhättefallen. Papperskvaliteten är dock mycket dålig.
- En telegrafförbindelse upprättas mellan Stockholm och Haparanda.
- Malmös första sjukhus öppnas.
- Stockholms första moderna hotell öppnas vid Gustav Adolfs torg, och drivs av Oscar I:s kökschef, Régis Cadier. Hotellet har tillkommit genom donationer av grosshandlaren Abraham Rydberg, som får låna sitt namn till den klassiska maträtten Biff Rydberg.
- Ett sällskap bildas för att arbeta för införandet av "ni" som tilltalsord i Sverige.
- En nyhet i dammodet kommer till Sverige, nämligen krinolinen.
- En portugisisk diplomat och en engelsman utkämpar en pistolduell i Lill-Jansskogen i Stockholm, varvid "veterligen ingen sårades".
- Stockholms befolkning passerar 100 000 människor.
Födda
redigera- 12 februari – Eugène Atget, fransk fotograf.
- 22 februari
- Robert Baden-Powell, brittisk militär, författare och grundare av scoutrörelsen.
- Heinrich Hertz, tysk fysiker.
- 26 februari
- Émile Coué, fransk psykolog.
- Edwin S. Johnson, amerikansk demokratisk politiker, senator 1915–1921.
- 8 mars – Ruggiero Leoncavallo, italiensk operakompositör.
- 9 mars – Richard Karl Garbe, tysk sanskritist.
- 13 mars – Herbert Plumer, brittisk fältmarskalk.
- 16 mars – Arthur R. Gould, amerikansk republikansk politiker, senator 1926–1931.
- 22 mars – Paul Doumer, fransk politiker, Frankrikes president 1931–1932.
- 26 mars – August Nilsson, svensk tidningsman och riksdagsledamot.
- 10 april – Lucien Lévy-Bruhl, fransk antropolog och filosof.
- 19 april – Napoleon B. Broward, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1905–1909.
- 20 april – Herman Bang, dansk författare och journalist.
- 9 maj – Luigi Illica, italiensk librettist.
- 31 maj – Pius XI, född Ambrogio Damiano Achille Ratti, påve 1922–1939.
- 2 juni
- Edward Elgar, brittisk kompositör.
- Karl Gjellerup, dansk författare, nobelpristagare.
- 11 juni – Antoni Grabowski, polsk kemiingenjör, ledande inom Esperanto-rörelsen.
- 1 juni – Martha Hughes Cannon, amerikansk politiker.
- 24 juli – Henrik Pontoppidan, dansk författare, nobelpristagare 1917.
- 25 juli – George Pardee, amerikansk läkare och politiker.
- 2 augusti – Aloys Schulte, tysk historiker.
- 8 augusti – Henry Fairfield Osborn, amerikansk paleontolog och geolog.
- 23 augusti – Lave Beck-Friis, svensk friherre, häradshövding och riksdagsledamot.
- 30 augusti – Alexandra Gripenberg, finländsk kvinnorättsaktivist.
- 6 september – John B. Kendrick, amerikansk demokratisk politiker, senator 1917–1933.
- 15 september – William Howard Taft, amerikansk politiker, USA:s president 1909–1913.
- 9 oktober – Ivo Vojnović, kroatisk författare.
- 11 oktober – Hjalmar Westring, svensk ämbetsman och politiker.
- 13 oktober – Alfred Berg, svensk tonsättare och dirigent.
- 20 oktober – Charles N. Herreid, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1901–1905.
- 27 oktober – Ernst Trygger, svensk professor och politiker, Sveriges statsminister 1923–1924.
- 30 oktober – Axel Munthe, svensk läkare och författare, författare till "Boken om San Michele" [2].
- 9 september – Ernst Siemerling, tysk läkare.
- 17 november – Joseph Babinski, fransk neurolog.
- 1 december – Samuel M. Ralston, amerikansk demokratisk politiker, senator 1923–1925.
- 3 december – Joseph Conrad, polskfödd brittisk författare.
- 16 december – Edward Barnard, amerikansk astronom.
- 18 december – William V. Sullivan, amerikansk advokat och politiker, senator 1898–1901.
- 30 december – Henning Hammarlund, urmakare och fabrikör.
Avlidna
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 15 januari – Samuel Prentiss, 74, amerikansk politiker och jurist, senator 1831–1842.
- 25 januari – Andrew Stevenson, 73, amerikansk politiker och diplomat.
- 27 januari – Dorothea von Lieven, 71, politiskt aktiv rysk furstinna.
Februari
redigera- 15 februari – Michail Glinka, 52, rysk kompositör.
Mars
redigera- 9 mars – Domenico Savio, 14, italiensk yngling och bekännare; helgon (1954).
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 20 april – Benjamin Tappan, 83, amerikansk demokratisk politiker, senator 1839–1845.
Maj
redigera- 1 maj – Stephen Adams, 49, amerikansk politiker.
- 2 maj – Alfred de Musset, 46, fransk författare.
- 21 maj – Catherine Bagration, 73, rysk furstinna och skönhetsikon, värd för en politisk salong.
- 23 maj – Augustin Louis Cauchy, 67, fransk matematiker.
- 25 maj – Andrew Butler, 60, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1846-1857.
- 29 maj – Agustina de Aragón, 71, spansk nationalhjältinna.
Juni
redigera- 23 juni – Christian Molbech, 73, dansk historiker, utgivare av historiska källskrifter, kritiker med mera.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 19 juli – Stefano Franscini, 60, schweizisk statistiker och politiker.
- 29 juli – Charles Lucien Bonaparte, 54, fransk naturalist och ornitolog.
Augusti
redigera- 3 augusti – Eugène Sue, 53, fransk författare.
September
redigera- 2 september – Benjamin Ruggles, 74, amerikansk politiker, senator 1815–1833.
- 5 september – Auguste Comte, 59, fransk filosof, grundare av positivismen.
- 15 september – John Henderson, 60, amerikansk politiker, senator 1839–1845.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 28 oktober – Louis Eugène Cavaignac, 55, fransk general och statsman, franska ministerrådets president 28 juni–20 december 1848.
November
redigera- 24 november – Sir Henry Havelock, 62, brittisk general.
December
redigera- 24 december – Robert C. Nicholas, amerikansk demokratisk politiker, senator 1836–1841.
Okänt datum
redigera- Elizabeth Philpot, brittisk fossilsamlare och paleontolog.
Referenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ Terra Scaniae Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör 1857.