Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/september 2014

Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:

• Mandag: Norsk (bokmål)
• Tirsdag: Svensk
• Onsdag: Norsk (nynorsk)
• Torsdag: Norsk (bokmål)
• Fredag: Svensk
• Lørdag: Norsk (nynorsk)
• Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk, færøsk, grønlandsk, islandsk, samisk.

Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:

• meta:Skanwiki/Utvalgte artikler

Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:

• no:Wikipedia:Ukens artikkel/2024
• nn:Wikipedia:Utvald artikkel/2024
• sv:Wikipedia:Utvald artikel
• fi:Malline:Valitut palat/2024
• fo:Wikipedia:Aðrar mánaðargreinir (månedens artikel)
• is:Wikipedia:Grein mánaðarins/2024 (månedens artikel)

Belgias historie starter med funn av tidlige førmennesker fra 400 000 f.Kr., mens den skriftlige historien strekker seg fra folkevandringstiden til dagens moderne, tospråklige Belgia. Kongeriket Belgia har vært en selvstendig stat siden 1830 og er i dag en føderasjon som omfatter det flamske Flandern og det fransk- og tyskspråklige Vallonia. Belgia deler det meste av sin historie med de andre Benelux-landene.

Landets historie har blitt preget av at det ligger sentralt i et godt utviklet grenseområde mellom ulike språk, kulturer og produksjonsområder, og hvor flere europeiske stormakter har hatt sterke interesser. I renessansen var området et kraftsentrum for tidlig industrialisering rundt tekstilproduksjon, og handel med Portugal og Spania. Fra 1820-tallet var landet det første utenom Storbritannia som gjennomgikk moderne industrialisering, basert på landets store kull- og jern-reserver. Tross sterke politiske omveltninger fra renessansen til 1900-tallet, forble landets økonomiske utvikling bemerkelsesverdig stabil gjennom ulike regimer. Les mer...
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Elisabet I (engelska Elizabeth), född 7 september 1533 på Palace of Placentia i Greenwich utanför London, död 24 mars 1603 på Richmond Palace i Richmond utanför London, var regerande drottning av England 1558-1603.

Populärt kallad Jungfrudrottningen (The Virgin Queen, ibland också Good Queen Bess), då hon aldrig gifte sig. Den sista regenten av Tudordynastin. Dotter till Henrik VIII och Anne Boleyn, halvsyster till Maria I och Edvard VI. Elisabets regeringstid kallas "Den gyllene eran" eller bara elisabetansk tid och kännetecknas av ökande makt och inflytande för England runtom i världen.

Elisabet var en härskare med kort stubin som stundtals visade tecken på obeslutsamhet. Den sistnämnda egenskapen betraktades med otålighet av hennes rådgivare, och avstyrde henne flera gånger från politiska och äktenskapsmässiga band. Liksom fadern Henrik VIII hade hon fallenhet för skrivande och poesi. Hon brukar även erkännas tillkomsten av flertalet kända organisationer, däribland Trinity College, Dublin (1592) och Brittiska Ostindiska Kompaniet (1600) Royal Charters. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Paul Robeson (1898-1976) var ein amerikansk barytonsongar og skodespelar som også markerte seg som aktivist for borgarrettar og sosialisme. Som skodespelar utmerkte Robeson seg med rolla som Joe i musikalen Show Boat, der han la lista med si framføring av «Ol' Man River», og med tittelrolla i Othello av Shakespeare. Som songar var han særleg kjend for sine spirituals, som han spelte inn på grammofon og turnerte med i ei rekkje land. Han vitja Oslo i 1949.

Etter at andre verdskrigen braut ut heldt Robeson seg i USA, der han blei framheva som Amerikas «no.1 entertainer» og samstundes uglesett for sine politiske haldningar. Som ihuga borgarrettsforkjempar og støttespelar for fagorganiseringar og kommunisme blei han svartelista frå media og gjeven utreiseforbod frå USA. I 1958 blei utreiseforbod mot mistenkte kommunistar oppheva av høgsteretten i USA og han la ut på ein verdsturné. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Belgias historie starter med funn av tidlige førmennesker fra 400 000 f.Kr., mens den skriftlige historien strekker seg fra folkevandringstiden til dagens moderne, tospråklige Belgia. Kongeriket Belgia har vært en selvstendig stat siden 1830 og er i dag en føderasjon som omfatter det flamske Flandern og det fransk- og tyskspråklige Vallonia. Belgia deler det meste av sin historie med de andre Benelux-landene.

Landets historie har blitt preget av at det ligger sentralt i et godt utviklet grenseområde mellom ulike språk, kulturer og produksjonsområder, og hvor flere europeiske stormakter har hatt sterke interesser. I renessansen var området et kraftsentrum for tidlig industrialisering rundt tekstilproduksjon, og handel med Portugal og Spania. Fra 1820-tallet var landet det første utenom Storbritannia som gjennomgikk moderne industrialisering, basert på landets store kull- og jern-reserver. Tross sterke politiske omveltninger fra renessansen til 1900-tallet, forble landets økonomiske utvikling bemerkelsesverdig stabil gjennom ulike regimer. Les mer...
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Elisabet I (engelska Elizabeth), född 7 september 1533 på Palace of Placentia i Greenwich utanför London, död 24 mars 1603 på Richmond Palace i Richmond utanför London, var regerande drottning av England 1558-1603.

Populärt kallad Jungfrudrottningen (The Virgin Queen, ibland också Good Queen Bess), då hon aldrig gifte sig. Den sista regenten av Tudordynastin. Dotter till Henrik VIII och Anne Boleyn, halvsyster till Maria I och Edvard VI. Elisabets regeringstid kallas "Den gyllene eran" eller bara elisabetansk tid och kännetecknas av ökande makt och inflytande för England runtom i världen.

Elisabet var en härskare med kort stubin som stundtals visade tecken på obeslutsamhet. Den sistnämnda egenskapen betraktades med otålighet av hennes rådgivare, och avstyrde henne flera gånger från politiska och äktenskapsmässiga band. Liksom fadern Henrik VIII hade hon fallenhet för skrivande och poesi. Hon brukar även erkännas tillkomsten av flertalet kända organisationer, däribland Trinity College, Dublin (1592) och Brittiska Ostindiska Kompaniet (1600) Royal Charters. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Paul Robeson (1898-1976) var ein amerikansk barytonsongar og skodespelar som også markerte seg som aktivist for borgarrettar og sosialisme. Som skodespelar utmerkte Robeson seg med rolla som Joe i musikalen Show Boat, der han la lista med si framføring av «Ol' Man River», og med tittelrolla i Othello av Shakespeare. Som songar var han særleg kjend for sine spirituals, som han spelte inn på grammofon og turnerte med i ei rekkje land. Han vitja Oslo i 1949.

Etter at andre verdskrigen braut ut heldt Robeson seg i USA, der han blei framheva som Amerikas «no.1 entertainer» og samstundes uglesett for sine politiske haldningar. Som ihuga borgarrettsforkjempar og støttespelar for fagorganiseringar og kommunisme blei han svartelista frå media og gjeven utreiseforbod frå USA. I 1958 blei utreiseforbod mot mistenkte kommunistar oppheva av høgsteretten i USA og han la ut på ein verdsturné. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Joshua A. Norton, född cirka 1819, död 8 januari 1880, även känd som hans kejserliga majestät Kejsar Norton I, var en firad medborgare i San Francisco som utropade sig själv till "Kejsare av dessa Förenta stater" och senare "Beskyddare av Mexiko" 1859. Norton föddes i London i England och tillbringade större delen av sin uppväxt i Sydafrika. Han emigrerade till San Francisco 1849 efter att han mottagit en testamentsgåva på $40 000 från sin fars kvarlåtenskap. Norton försörjde sig till en början som affärsman, men förlorade sin förmögenhet genom att investera i peruanskt ris.

Efter att han hade förlorat i en rättsprocess där han försökte få sitt riskontrakt upphävt, lämnade Norton San Francisco. Han återvände några år senare som en excentrisk och synbarligen psykiskt obalanserad man, som hävdade att han var kejsare av USA. Fastän han inte hade någon politisk makt, och hans inflytande bara räckte så långt som han gjordes till viljes av personer omkring honom, behandlades han vördnadsfullt i San Francisco, och valuta som trycktes i hans namn accepterades i de butiker som han besökte. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Tjuvholmen er et strøk i Oslo. Det omfatter et landfast område og to øyer, til sammen 51 dekar, i indre havnebasseng, mellom Pipervika og Filipstad og rett syd for Aker brygge. Tjuvholmen er frem til 2014 under utbygging som en del av Fjordbyen. Ferdigstilt vil strøket etter planen inneholde 1450 arbeidsplasser og rundt 950 boliger, i tillegg til blant annet Astrup Fearnley Museet samt en rekke restauranter og kulturtilbud. Arkitekturen er variert og mange arkitekter har vært engasjert. Den nye Tjuvholmen er delt i tre av kanaler: Odden landfast og nærmest Aker brygge, Holmen mot syd og Skjæret mot øst.

Tjuvholmen, opprinnelig cirka 5 dekar stor og kupert, har en historie tilbake til 1600-tallet som rettersted, senere landsted, havnehage for kyr, pottemakeri og offentlige bad for damer og herrer henholdsvis på øst- og vestsiden. Oslo Havnevesen anla kaier fra 1919 og det var siden havnevirksomhet på holmen, som med havneutbyggingen øket i areal til 33 dekar. Fra 1982 frem til begynnelsen av 2000-tallet ble bygningene på Tjuvholmen brukt som lager, godsterminal, kontorer og lokaler blant annet for Statens balletthøgskole og Operahøgskolen. Les mer...
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Laputa – Slottet i himlen (japanska: 天空の城ラピュタ Tenkū no shiro Rapyuta) är en japansk animerad äventyrsfilm från 1986. Regissör var Hayao Miyazaki (även manus), och filmen var den första som animerades på nystartade Studio Ghibli. Laputa – Slottet i himlen har lånat inslag från Jonathan Swifts Gullivers resor, där den tredje resan delvis utspelas på den fritt svävande stadsön Laputa.

Filmen innehåller scenerier från gruvdistrikt, i viss mån efterliknande faktiska miljöer i Rhondda-dalen i Wales. Den är även påverkad av tidigare Miyazaki-projekt där blå ädelstenar, pirater och/eller kontroversiella industrimiljöer figurerar. Dessutom har den, som Makoto Shinkais favoritfilm, inspirerat till inslag i dennes filmer.

Laputa – Slottet i himlen finns i Sverige i utgåvor på DVD och Blu-ray. I Japan har inte minst filmens ikoniska robotar blivit kända, och en av dem finns utställd i full skala på taket av Studio Ghiblis museum i västra Tokyo. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Navier-Stokes-likningane er eit sett av likningar som skildrar rørsla til ei væske eller ein gass, og er kalla opp etter Claude-Louis Navier og George Gabriel Stokes. Dei er nokre av dei mest nyttige likningane ein har, fordi dei skildrar fysikken i mange forskjellige fenomen av akademisk og økonomisk interesse. Dei vert nytta for å skildre vêret, havstraumar, vasstraum i røyrleidningar, rørslene til stjerner i ein galakse, og luftstraum rundt ei vengje. Desse likningane, både den fulle utgåva og enklare utgåver, vert derfor brukt i design av luftfartøy og bilar, i studiet av blodkrinslaup, design av kraftstasjonar, analyser av kva effekt forureining har osv. I lag med Maxwell-likningane kan dei òg brukast til å modellere og studere magnetohydrodynamikk. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Tjuvholmen er et strøk i Oslo. Det omfatter et landfast område og to øyer, til sammen 51 dekar, i indre havnebasseng, mellom Pipervika og Filipstad og rett syd for Aker brygge. Tjuvholmen er frem til 2014 under utbygging som en del av Fjordbyen. Ferdigstilt vil strøket etter planen inneholde 1450 arbeidsplasser og rundt 950 boliger, i tillegg til blant annet Astrup Fearnley Museet samt en rekke restauranter og kulturtilbud. Arkitekturen er variert og mange arkitekter har vært engasjert. Den nye Tjuvholmen er delt i tre av kanaler: Odden landfast og nærmest Aker brygge, Holmen mot syd og Skjæret mot øst.

Tjuvholmen, opprinnelig cirka 5 dekar stor og kupert, har en historie tilbake til 1600-tallet som rettersted, senere landsted, havnehage for kyr, pottemakeri og offentlige bad for damer og herrer henholdsvis på øst- og vestsiden. Oslo Havnevesen anla kaier fra 1919 og det var siden havnevirksomhet på holmen, som med havneutbyggingen øket i areal til 33 dekar. Fra 1982 frem til begynnelsen av 2000-tallet ble bygningene på Tjuvholmen brukt som lager, godsterminal, kontorer og lokaler blant annet for Statens balletthøgskole og Operahøgskolen. Les mer...
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Laputa – Slottet i himlen (japanska: 天空の城ラピュタ Tenkū no shiro Rapyuta) är en japansk animerad äventyrsfilm från 1986. Regissör var Hayao Miyazaki (även manus), och filmen var den första som animerades på nystartade Studio Ghibli. Laputa – Slottet i himlen har lånat inslag från Jonathan Swifts Gullivers resor, där den tredje resan delvis utspelas på den fritt svävande stadsön Laputa.

Filmen innehåller scenerier från gruvdistrikt, i viss mån efterliknande faktiska miljöer i Rhondda-dalen i Wales. Den är även påverkad av tidigare Miyazaki-projekt där blå ädelstenar, pirater och/eller kontroversiella industrimiljöer figurerar. Dessutom har den, som Makoto Shinkais favoritfilm, inspirerat till inslag i dennes filmer.

Laputa – Slottet i himlen finns i Sverige i utgåvor på DVD och Blu-ray. I Japan har inte minst filmens ikoniska robotar blivit kända, och en av dem finns utställd i full skala på taket av Studio Ghiblis museum i västra Tokyo. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Navier-Stokes-likningane er eit sett av likningar som skildrar rørsla til ei væske eller ein gass, og er kalla opp etter Claude-Louis Navier og George Gabriel Stokes. Dei er nokre av dei mest nyttige likningane ein har, fordi dei skildrar fysikken i mange forskjellige fenomen av akademisk og økonomisk interesse. Dei vert nytta for å skildre vêret, havstraumar, vasstraum i røyrleidningar, rørslene til stjerner i ein galakse, og luftstraum rundt ei vengje. Desse likningane, både den fulle utgåva og enklare utgåver, vert derfor brukt i design av luftfartøy og bilar, i studiet av blodkrinslaup, design av kraftstasjonar, analyser av kva effekt forureining har osv. I lag med Maxwell-likningane kan dei òg brukast til å modellere og studere magnetohydrodynamikk. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Praktblåsmyg (Malurus splendens) är en liten långstjärtad tätting i familjen blåsmygar (Maluridae). Den förekommer över stora delar av den australiska kontinenten från centrala västra New South Wales och sydvästra Queensland till Western Australias kust och bebor främst torra eller semitorra regioner. Den uppvisar en hög grad av sexuell dimorfism där hanen i häckningsdräkt är klarblå med svarta detaljer medan ickehäckande hanar, honor och juveniler till största delen är gråbruna. Detta gav upphov till uppfattningen att hanen var polygama då alla gråbruna individer bedömdes som honor. Idag omfattar arten ett antal taxa som tidigare kategoriserades som egna arter.

Som andra blåsmygar uppvisar praktblåsmygen ett antal ekologiska särdrag. Den är socialt monogam och sexuellt promiskuös, vilket innebär att trots att den bildar par med en hane och en hona så parar sig båda parter med andra individer och hjälper även till att föda upp ungar som kan bli resultatet ifrån sådana möten. Hanarna plockar rosa eller lila blomblad och visar upp dem för honan som en del av parningsleken. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Paseo de la Reforma er en om lag 15 km lang aveny i Mexico by. Den strekker seg mellom Santa Fe i sørvest og Tlatelolco i nordøst, via Lomas de Chapultepec, Polanco og Chapultepec, og forbi byens historiske sentrum. Reforma er Mexicos mest kjente vei, og langs den står mange av hovedstadens mest ikoniske monumenter og bygninger, deriblant Ángel de la Independencia («Uavhengighetsengelen»), Torre Mayor, Auditorio Nacional og Bolsa Mexicana de Valores (Mexicos børs).

Avenyen, som opprinnelig var 3,15 km lang, ble anlagt under Mexicos andre imperium på 1860-tallet etter ordre fra keiser Maximilian for å binde sammen Nasjonalpalasset med Chapultepec-slottet. Den første strekninga åpna i 1864. Det opprinnelige navnet var Avenida de la Emperatriz («Keiserinnas aveny»), til ære for Maximilians kone Charlotte. Den ble omdøpt til Paseo Degollado i 1867, før den i 1872 fikk dagens navn, som er til minne om den liberale reformen som ble gjennomført av president Benito Juárez. I 1920 ble den forlenga sørvestover til Santa Fe, mens den i 1964 ble utvida mot nordøst til Tlatelolco.

Fram til 1920-tallet var Paseo de la Reforma en rolig aveny omkransa av herskapshus med store hager, men den ble deretter sakte men sikkert til en av byens viktigste gjennomfartsårer omgitt av høye leilighetskomplekser, kontorbygninger, hoteller og kjøpesentere. Reforma har i dag byens største konsentrasjon av skyskrapere, og det bygges stadig høyere langs avenyen. Les mer...
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Gröngöling (Picus viridis) är en fågel inom familjen hackspettar. Den är en stannfågel som förekommer i västra, och sydvästra Asien, samt i större delen av Europa förutom på vissa öar och i de nordligaste områdena, och är en av de vanligaste hackspettarna i Europa. Den tillhör släktet Picus, vilka är hackspettarter med gröngrå fjäderdräkt.

Den kan bli cirka 32 cm lång och kan mäta upp till 52 cm mellan vingspetsarna och könen blir ungefär jämnstora. Både hona och hane kan, förutom den gröngråa fjäderdräkten, kännas igen på den röda hjässan och nacken.

Den dagaktiva gröngölingen befinner sig ofta på marken, till skillnad från de flesta andra hackspettar och dess huvudföda är myror som den effektivt fångar med sin cirka 10 cm långa tunga med hullingar. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Johnny Cash (1932-2003) var ein velkjend musikar og skodespelar frå Arkansas i USA. Stilen hans spenner over eit vidt spekter, med element av country, rock and roll, blues og spirituals. Cash var kjent for si fyldige baryton-røyst.

Johnny Cash vaks opp under den store depresjonen på trettitalet, og arbeidde på familiegarden der dei dyrka bomull, soya, mais og grønsaker. Opplevingane frå denne tida, knytt til fattigdom og ved eitt høve, flaum, har gjeve attklang i songane hans. Ei anna skilsetjande hending var dødsulukka der den to år eldre broren Jack blei kvesta i ei sag. Dødsfallet hans over ei veke seinare gjekk sterkt inn på Cash. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Paseo de la Reforma er en om lag 15 km lang aveny i Mexico by. Den strekker seg mellom Santa Fe i sørvest og Tlatelolco i nordøst, via Lomas de Chapultepec, Polanco og Chapultepec, og forbi byens historiske sentrum. Reforma er Mexicos mest kjente vei, og langs den står mange av hovedstadens mest ikoniske monumenter og bygninger, deriblant Ángel de la Independencia («Uavhengighetsengelen»), Torre Mayor, Auditorio Nacional og Bolsa Mexicana de Valores (Mexicos børs).

Avenyen, som opprinnelig var 3,15 km lang, ble anlagt under Mexicos andre imperium på 1860-tallet etter ordre fra keiser Maximilian for å binde sammen Nasjonalpalasset med Chapultepec-slottet. Den første strekninga åpna i 1864. Det opprinnelige navnet var Avenida de la Emperatriz («Keiserinnas aveny»), til ære for Maximilians kone Charlotte. Den ble omdøpt til Paseo Degollado i 1867, før den i 1872 fikk dagens navn, som er til minne om den liberale reformen som ble gjennomført av president Benito Juárez. I 1920 ble den forlenga sørvestover til Santa Fe, mens den i 1964 ble utvida mot nordøst til Tlatelolco.

Fram til 1920-tallet var Paseo de la Reforma en rolig aveny omkransa av herskapshus med store hager, men den ble deretter sakte men sikkert til en av byens viktigste gjennomfartsårer omgitt av høye leilighetskomplekser, kontorbygninger, hoteller og kjøpesentere. Reforma har i dag byens største konsentrasjon av skyskrapere, og det bygges stadig høyere langs avenyen. Les mer...
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Gröngöling (Picus viridis) är en fågel inom familjen hackspettar. Den är en stannfågel som förekommer i västra, och sydvästra Asien, samt i större delen av Europa förutom på vissa öar och i de nordligaste områdena, och är en av de vanligaste hackspettarna i Europa. Den tillhör släktet Picus, vilka är hackspettarter med gröngrå fjäderdräkt.

Den kan bli cirka 32 cm lång och kan mäta upp till 52 cm mellan vingspetsarna och könen blir ungefär jämnstora. Både hona och hane kan, förutom den gröngråa fjäderdräkten, kännas igen på den röda hjässan och nacken.

Den dagaktiva gröngölingen befinner sig ofta på marken, till skillnad från de flesta andra hackspettar och dess huvudföda är myror som den effektivt fångar med sin cirka 10 cm långa tunga med hullingar. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Johnny Cash (1932-2003) var ein velkjend musikar og skodespelar frå Arkansas i USA. Stilen hans spenner over eit vidt spekter, med element av country, rock and roll, blues og spirituals. Cash var kjent for si fyldige baryton-røyst.

Johnny Cash vaks opp under den store depresjonen på trettitalet, og arbeidde på familiegarden der dei dyrka bomull, soya, mais og grønsaker. Opplevingane frå denne tida, knytt til fattigdom og ved eitt høve, flaum, har gjeve attklang i songane hans. Ei anna skilsetjande hending var dødsulukka der den to år eldre broren Jack blei kvesta i ei sag. Dødsfallet hans over ei veke seinare gjekk sterkt inn på Cash. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

En bergart är det som bygger upp berggrunden. En bergart definieras med hjälp av de olika mineral som ingår, dess kemiska sammansättning samt på vilket sätt den har bildats. Man delar vanligen in bergarter i fyra olika huvudgrupper: magmatiska bergarter, metamorfa bergarter, sedimentära bergarter samt meteoriter.

Även om bergarter i ett mänskligt perspektiv verkar eviga, utsätts de för förändring av en rad geologiska processer som verkar över lång tid. Det geologiska kretsloppet beskriver en rad sådana processer; hur de olika typerna av bergarter bildas, och övergår i varandra. Magmatiska bergarter bildas när magma svalnar i jordskorpan, eller lava svalnar på markytan eller havsbotten. De metamorfa bergarterna bildas när befintliga bergarter utsätts för så stora tryck och temperaturer att de omvandlas, något som till exempel inträffar när kontinentalplattor krockar. De sedimentära bergarterna bildas genom diagenes eller litifiering av sediment som i sin tur bildats genom vittring, transport och deposition av befintliga bergarter. Meteoriter består av bergarter eller metaller som faller ned på jorden från rymden.

Bergarternas struktur, sammansättning och uppkomst studeras bland annat inom ämnena petrologi, mineralogi, kristallografi och sedimentologi. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Hønefoss er en by på Østlandet og ligger i Ringerike kommune i Buskerud fylke cirka 60 km nordvest for Oslo. Byen dekker et areal på 10,52 km² og hadde per 1. januar 2013 14 966 innbyggere. Mellom 1952 og 1964 var byen også egen kommune.

Hønefoss fikk bystatus og ble en egen bykommune i 1852. I 1964 ble den slått sammen med Hole, Norderhov, Tyristrand og Ådal til den nye kommunen Ringerike, hvor Hønefoss er administrativt sentrum. Hole trakk seg ut av storkommunen i 1977. I dag er byen et naturlig handelssentrum for befolkningene i kommunene Ringerike, Hole og Jevnaker. Byen ligger som det nordligste punktet i et triangel med Drammen i sør og Oslo i sørøst.

Hønefoss er en innlandsby og et sentralt knutepunkt på Østlandet. Herfra går blant annet jernbane til Bergen, Drammen og Oslo, og til Gjøvik via Roa. Gjennom Hønefoss gikk dessuten E16 fra Sandvika til Vestlandet via Valdres, samt riksvei 7 til Vestlandet via Hallingdal og riksvei 35 til Hokksund og Hadeland. Disse veiene går imidlertid nå i hovedsak utenom selve byen, bortsett fra Rv35 som fortsatt passerer gjennom. Les mer...
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Gustaf V, fullständigt namn Oscar Gustaf Adolf, född 16 juni 1858, död 29 oktober 1950, var kung av Sverige från 1907, som den femte regenten av huset Bernadotte. Han var son till Oscar II och drottning Sofia, sonsons son till Karl XIV Johan samt farfars far till Carl XVI Gustaf, som är Sveriges nuvarande kung.

Gustaf V var kung under 43 år och därmed den näst längst regerande monarken i Sveriges historia. Han var Sveriges regent under 1900-talets båda världskrig där han deltog med diplomatiska insatser. Han var också den förste svenske kungen att avstå från en religiös kröning, något som annars varit bruk i Sverige sedan 1210. Privat var Gustaf V musik-, konst- och sportintresserad samt en internationellt känd tennisspelare under pseudonymen Mr. G. Kung Gustaf V blev en relativt folkkär kung och fick i folkmun smeknamnet "V-Gurra". Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Det nyassyriske riket var eit rike i Mesopotamia som byrja i 934 f.Kr. og enda i 609 f.Kr. I løpet av denne perioden tok Assyria ein posisjon som den mektigaste nasjonen på jorda, og overgjekk Babylonia, Egypt, Urartu/Armenia og Elam i dominansen av Midtausten, Anatolia, Kaukasus, Nord-Afrika, og den austlege delen av Middelhavet. Ein del forskarar har vurdert det nyassyriske rike som det første reelle imperiet i historia til menneska.

Det nyassyriske riket vart til sist overvunne av ein samanslutning av babylonar, medarar, skytarar og andre i slaget ved Ninive i 612 f.Kr. Seinare vart både Babylonia og Assyria provinsar av Persarriket. Sjølv om assyrarane under kongedømmet til Asurbanipal øydela den elamittiske sivilisasjon, fekk den assyriske kulturen ein innverknad på det etterfølgjande riket til mederane og persarane, indoeuropeiske folk som tidlegare hadde vorte dominerte av Assyria. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Hønefoss er en by på Østlandet og ligger i Ringerike kommune i Buskerud fylke cirka 60 km nordvest for Oslo. Byen dekker et areal på 10,52 km² og hadde per 1. januar 2013 14 966 innbyggere. Mellom 1952 og 1964 var byen også egen kommune.

Hønefoss fikk bystatus og ble en egen bykommune i 1852. I 1964 ble den slått sammen med Hole, Norderhov, Tyristrand og Ådal til den nye kommunen Ringerike, hvor Hønefoss er administrativt sentrum. Hole trakk seg ut av storkommunen i 1977. I dag er byen et naturlig handelssentrum for befolkningene i kommunene Ringerike, Hole og Jevnaker. Byen ligger som det nordligste punktet i et triangel med Drammen i sør og Oslo i sørøst.

Hønefoss er en innlandsby og et sentralt knutepunkt på Østlandet. Herfra går blant annet jernbane til Bergen, Drammen og Oslo, og til Gjøvik via Roa. Gjennom Hønefoss gikk dessuten E16 fra Sandvika til Vestlandet via Valdres, samt riksvei 7 til Vestlandet via Hallingdal og riksvei 35 til Hokksund og Hadeland. Disse veiene går imidlertid nå i hovedsak utenom selve byen, bortsett fra Rv35 som fortsatt passerer gjennom. Les mer...
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Gustaf V, fullständigt namn Oscar Gustaf Adolf, född 16 juni 1858, död 29 oktober 1950, var kung av Sverige från 1907, som den femte regenten av huset Bernadotte. Han var son till Oscar II och drottning Sofia, sonsons son till Karl XIV Johan samt farfars far till Carl XVI Gustaf, som är Sveriges nuvarande kung.

Gustaf V var kung under 43 år och därmed den näst längst regerande monarken i Sveriges historia. Han var Sveriges regent under 1900-talets båda världskrig där han deltog med diplomatiska insatser. Han var också den förste svenske kungen att avstå från en religiös kröning, något som annars varit bruk i Sverige sedan 1210. Privat var Gustaf V musik-, konst- och sportintresserad samt en internationellt känd tennisspelare under pseudonymen Mr. G. Kung Gustaf V blev en relativt folkkär kung och fick i folkmun smeknamnet "V-Gurra". Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Det nyassyriske riket var eit rike i Mesopotamia som byrja i 934 f.Kr. og enda i 609 f.Kr. I løpet av denne perioden tok Assyria ein posisjon som den mektigaste nasjonen på jorda, og overgjekk Babylonia, Egypt, Urartu/Armenia og Elam i dominansen av Midtausten, Anatolia, Kaukasus, Nord-Afrika, og den austlege delen av Middelhavet. Ein del forskarar har vurdert det nyassyriske rike som det første reelle imperiet i historia til menneska.

Det nyassyriske riket vart til sist overvunne av ein samanslutning av babylonar, medarar, skytarar og andre i slaget ved Ninive i 612 f.Kr. Seinare vart både Babylonia og Assyria provinsar av Persarriket. Sjølv om assyrarane under kongedømmet til Asurbanipal øydela den elamittiske sivilisasjon, fekk den assyriske kulturen ein innverknad på det etterfølgjande riket til mederane og persarane, indoeuropeiske folk som tidlegare hadde vorte dominerte av Assyria. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Kakapo (maori för nattpapegoja) (Strigops habroptilus), även kallad ugglepapegoja, är en nattaktiv papegojart med gul-grön fjäderdräkt, som är endemisk för Nya Zeeland. Kakapon känns igen på en distinkt ansiktsrundel av sensoriska, morrhårsliknande fjädrar, en stor grå näbb, korta ben, stora fötter, och vingar och stjärt av relativt kort längd. En viss kombination av egenskaper gör den unik i dess slag; det är den enda papegojarten som inte kan flyga, samt den tyngsta av dem.

Kakapon är gräsätare och har en tydlig könsdimorfism i kroppsstorlek, låg basalomsättning. Hanen deltar inte i omsorgen om ungarna och den är den enda papegojarten som har en polygyn parningslek, där hannen visar upp sig inför många honor (liknande orrspel). Den är också möjligen en av världens mest långlivade fåglar. Kakapon är kritiskt utrotningshotad, med bara 86 kända levande individer, av vilka alla har givits namn. Bevarandet av kakapon har gjort arten välkänd. Kakapon, liksom många andra fågelarter, har historiskt varit viktig för maorierna, Nya Zeelands ursprungsbefolkning, och förekommer i många traditionella legender och folktro. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Jehovas vitner er et verdensomfattende trossamfunn med over 7,96 millioner aktive medlemmer, over 12 millioner deltakere på stevner og over 19,2 millioner deltakere ved høytiden til minne om Jesu død. Trossamfunnet er ledet av Jehovas vitners styrende råd, som er en gruppe eldste i Brooklyn, New York som etablerer og reviderer trossamfunnets læresetninger.

Jehovas vitner beskrives innen religionsvitenskap som et millenaristisk, kristent trossamfunn med antitrinitaristiske oppfatninger som skiller dem ut fra andre kristne. Deres lære er basert på deres forståelse av Bibelen, og de foretrekker å bruke Ny verden-oversettelsen av De hellige skrifter. De mener at ødeleggelsen av dagens verdenssystem, ofte omtalt som «den nåværende tingenes ordning», i form av Guds inngripen i Harmageddon, er nært forestående. De tror videre at de overlevende etter Harmageddon-krigen vil få oppleve innføringen av Guds rike, et himmelsk styresett som Jehovas vitner anser som den eneste virkelige løsning på menneskehetens problemer. Les mer...
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia

Saxaulsparv (Passer ammodendri) är en centralasiatisk tätting i familjen sparvfinkar (Passeridae) som med sin längd på 14–16 cm och vikt på 25–27 gram är en av de allra största sparvarna. Den har en grå och sandfärgat brun fjäderdräkt med ljusbrun tars. Honan har inte en lika anslående dräkt som hanen, bland annat saknar hon den svarta teckningen på huvudet, men hon är ändå så pass distinkt att arten, i alla dräkter, är svår att förväxla med andra arter. Det råder kunskapsbrist om dess läten men den har ett jämförelsevis mjukt och musikaliskt kvittrande lockläte. Även dess sång och dess överflygningsläte är kända. Dess utbredningsområde, som tros vara uppdelat i sex förhållandevis åtskilda områden, sträcker sig från de centrala delarna av Turkmenistan till norra Gansu i Kina. Den lever i ökenområden, och föredrar platser med buskar som saxaul, i närheten av floder eller oaser.

Stora delar av dess utbredningsområde är otillgängliga för människan varför det finns få studier och säkra observationer kring många aspekter av artens ekologi. Den håller sig ofta dold i lövverk och födosöker i trädkronor och på marken. Utanför häckningsperioden bildar den flockar, men är mindre social än andra sparvar under häckningstiden, då paren oftast häckar isolerat. Trots att den har förlorat delar av sitt utbredningsområde på grund av habitatförstörelse orsakad av jordbruk bedöms arten inte vara hotad av mänsklig aktivitet. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia