Vilken härlig långhelg jag haft! Som ett enda långt lyckorus...
Här har varit fullt upp sedan Torsdag kväll och fram tills nu Söndag kväll... En fantastiskt trevlig långhelg, men jag tar det från början.
Jag har ju nämnt att vi varit i "hästköpartagen" denna sommar. Vi har tittat runt på stall och hittat ett som vi hyr in oss i, och vi eller rättare sagt Minstingen, har provridit hästar. Och speciellt en häst klickade det med direkt. Kärlek vid första ögonkastet skulle jag nästan vilja säga. Så vi bestämde oss för att köpa en häst som stod utanför Göteborg. Hästägaren har varit på semester, och när hon återkom i början av den gångna veckan, så var bollen i rullning, det skulle bokas veterinärbesiktning och till slut så blev det en tid på fredag förmiddag. En bit utanför Göteborg.
Så i torsdags eftermiddag blev det ett jagande efter hästlastbil och ett funderande på hur vi skulle lägga upp det hela. Som tur är, så är ju jag numera ledig fredagar. Och som tur var så hann vi få en hästlastbil på torsdag eftermiddag. Besiktningen skulle ske före kl elva på förmiddagen och vi hade ju ett antal timmars bilresa... Så vi resonerade fram och tillbaka och det slutade med att när jag kom hem från jobbet så bokade jag ett hotell i Jönköping och vi drog direkt. Fyra timmar senare var vi framme i Jönköping och det var lagom till läggdags.
Så upp i tid på fredag morgon, äta hotellfrukost och hoppa in i lastbilen igen för att möta upp hästägare och häst för att vara med på veterinärbesiktningen. Vi fick vänta lite och stackars hästen tyckte inte det var så där jätteroligt att vänta. Men det gick bra, han verkar så lugn och trevlig. Två timmar senare var besiktningen klar och vi åkte till stallet där hästen bodde, för att skriva alla papper och betala för oss.
Under tiden vilade hästen i sin box inför den långa resan hem. Hästen har ett finare namn, men vi kallar honom "Egon". Egon var rätt trött efter veterinärbesöket och gäspade flera gånger. Såg så kul ut, och vi skrattade gott åt bilderna...
Minstingen, hon var hur nöjd som helst förstås. En egen häst, liksom... Och jag som inte är hästmänniska, kände mig också väldigt nöjd. Glad att vi tänkt igenom detta, och tagit beslutet att skaffa denna häst. Jag vet ju hur mycket det betyder för Minstingen, och jag vet ju att det är viktigt för henne att röra på sig, p g a hennes diabetes. Och nu har hon verkligen något meningsfullt att sysselsätta sig med. Det kommer bli så bra! Det värmer i hjärtat när jag tänker på det! Mellantjejen är allt rätt nöjd hon med. Nu kan hon återuppta sin ridning som hon lade av för några år sedan.
Resan hem gick bra, men det tog tid. Vi kom inte iväg förrän 16:30, och så skulle vi ju stanna och äta, titta till Egon och se efter om han ville ha vatten... Det hann bli midnatt innan vi äntligen kunde lämna honom i sitt nya hem. Det blev en sen kväll för oss alla och så skulle vi ju upp i tid på lördagen för att vara med och släppa ut Egon i hagen. Lördagen löpte på med stallbesök, handla hästsaker på Hööks (Undrar hur många gånger jag åkt till Hööks denna sommar hittills???), handla mat till kvällen... Den där speciella kvällen...
Nämligen familjens traditionella kräftskiva. Vi har ju kört den flera år nu. Och det är en väldigt trevlig kväll, då vi alla är med. I år var vi ju ytterligare en till, eller två till rättare sagt... Både Lillprinsen och så "Någons vän" också.
Kräftskivan är ett sådant där tillfälle som jag gärna lägger ner lite extra tid på dukningen. Så även denna gång. Jag dukade med billiga kökshanddukar från Ikea, och kräftorna serverade jag i sådana där konserveringsburkar i glas.
Förutom kräftorna så åt vi också lax och fransk potatissallad. "Svärsönerna" hade gjort så himla goda Västerbottenspajer. Så gulligt av dem att fixa det!
Minstingen är ju vegetarian, så hon åt en tallrik vegetarisk sushi, förutom Västerbottenspajen.
Det blev en fantastiskt trevlig kväll! Inte bara massa gott att äta och dricka, utan en väldigt trevlig gemenskap. Så mycket prat och skratt och så mycket kärlek. Lillprinsen hade egentligen somnat strax innan vi satte oss till bords, men han vaknade igen och så klart fick han vara med vid bordet! Vovven kilade runt lite här och där och ville vara med i gemenskapen han med. Fast mest höll han sig nedanför Lillprinsen, som lärt sig att bjuda på sina majskrokar...
Det blev en sen kväll. Jag och Mannen i mitt liv satt uppe längst och hade sällskap av "Någons vän". Jag passade på att diska undan alla glasen under tiden som vi pratade om allt möjligt. Vi är ju i "lära känna-fasen" när det gäller "Någons vän" ;) Måste säga att våra döttrar har så trevliga och fina pojkvänner. Så himla glad för det! Det värmer i hjärtat...
Eftersom det blev riktigt sent lördag kväll, så var det skönt att ha lite sovmorgon i morse... Efter frukost så skjutsade vi Minstingen till ett annat stall där hon jobbade sitt sista pass som ledare vid ponnyridning. Under tiden som hon höll i det, så fixade vi lite ärenden, jag och Mannen i mitt liv. Sedan blev det en senare lunch och eftermiddagen spenderades i stallet, hos Egon. Hela familje åkte ut. Med pojkvänner och allt. Vi tog med fika och hängde där ett tag. Alla var ju mer eller mindre nyfikna på Egon.
Minstingen tog sin första ridtur på egen häst. Kan tro att det var en härlig känsla!
Ja, vilken helg det varit! Fullt upp och massor av glädje! Fast sömnkontot hamnat på minus de senaste dygnen, så känner jag att jag ändå fyllts på med så mycket positiv energi! Upplevt så mycket glädje den här helgen!
Jag är tankad och laddad för en intensiv ny arbetsvecka! (Imorgon börjar vår inskolning av fem nya barn, det brukar kräva en del energi... ;)
Maria
