defeat

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Version från den 20 december 2023 kl. 09.53 av 92.239.103.64 (diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | se nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Engelska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av defeat  Singular Plural
Nominativ defeat defeats
Genitiv defeat's defeats'

defeat

  1. nederlag, förlust
    Antonymer: victory, triumph

Verb

[redigera]
Böjningar av defeat  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens defeat defeats defeat
Preteritum defeated
Perfektparticip defeated
Presensparticip defeating, vard. defeatin'

defeat

  1. besegra, övervinna
  2. förstöra, tillintetgöra
    That would kind of defeat the whole purpose.
    Det där skulle så att säga förstöra hela syftet.