Yersinios

Yersinios är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Yersinia enterocolitica.^[1] Ofta är det barn som drabbas av starka infektionssymptom så som diarré, feber, buksmärtor och hudutslag som varar i 1-3 veckor men det finns de som får följdsjukdomar i form av artrit.^[2] Infektionssjukdomen förs lättast över till individen vid intag av förorenade livsmedel såsom fläskkött och mjölkprodukter.^[3] År 2005 var Yersinios anmälningspliktig i 17 av 21 EU-medlemsländer plus Norge. Kriterierna för att anmäla bakterien varierar från land till land och det är därför svårt att få en exakt bild över hur spritt Yersinios är över världen.^[2]

I 65-90% av Yersinios har det visat sig att bakterien kommer från livsmedel och i synnerhet kött från gris.^[2] Många inrapporterade utbrott och sporadiska fall kopplade till Y. enterocolitica har upptäckts i underkokt eller rått fläskkött.^[4] Y. enterocolitica finns i svalg och tarm hos grisen och för över bakterien under slaktprocessen.^[5] Bakterien förekommer oftast inte i andra livsmedel än fläskkött men det är svårt att helt utesluta andra källor såsom grönsaker och mejeriprodukter.^[2] Den optimala temperaturen för Y. enterocolitica att tillväxa i är runt 20-30 grader C men Y. enterocolitica är en psykrotrof och kan därför tillväxa även i temperaturer så låga som 0 grader C.^[3] I och med att handel mellan länder förekommer betyder det att bakterien också färdas mellan länder och på så vis är svår att spåra.^[6] Eftersom de flesta fallen av Yersinios är utspridda, är det svårt att utveckla kunskapen om smittkällorna och smittvägarna. Att föra över infektionen från person till person är ovanligt.^[5]

De symptom som uppkommer vid Yersinios är diarrér, ofta blodiga, inflammation i tunntarmen eller i både tunn- och tjocktarmen. Även feber, magsmärtor och kräkningar är vanliga. Symptomen varierar beroende på ålder hos de drabbade, det är nästan uteslutande barn och unga vuxna som smittas^[7] och då barn under 5 år. Barn och unga vuxna drabbas främst av magsmärtor och diarrér. Vuxna och äldre kan också drabbas av magsmärtor ^[2], ofta i högre nedre buk vilket kan liknas vid blindtarmsinflammation som kan leda till en onödig operation.^[5] Detta orsakas av inflammation i lymfkörtlarna. Vuxna och äldre kan även bara få symptom som halsont. Det inflammatoriska tillståndet varar ca. 3 - 28 dagar. Symptomen kan återkommer efter att den drabbade blivit kliniskt frisk ifrån första utbrottet.^[2]

För att diagnostisera Yersinios hos en individ använder läkare sig av generell avföringsdiagnostik. Avföringsprover analyseras mot bakteriell odling. Hur effektivt detta sätt är för att hitta spår av Y. enterocolitica i avföring är ännu inte fastställt.^[5] Man kan också ställa en diagnos med hjälp av blodprov som visar antikroppar mot Y. enterocolitica.^[8] Vid diagnos visar det på att sänkan ökat hos individen även leukocyter och C-reaktivt protein ökar.^[9]

I de flesta fall behövs inte någon slags behandling för Yersinios. Människor med ett friskt och fungerande immunförsvar återhämtar sig oftast utan behandling efter ca.1-3 veckor.^[10] I många fall av Yersinios behandlas bara symptomen, så som vätskebrist vid kraftig diarré. ^[11]

Vid väldigt svåra fall av Yersinios, kraftig diarré eller septisk sjukdom, kan en antibiotikabehandling övervägas. I behandlingen används läkemedel så som Ciprofloxacin och Doxycyklin.^[12] Enligt en studie utförd i Tyskland, där 110 stammar av Y. enterocolitica testades för antibiotikaresistens, har det visat sig att Y. entercolitica är resistent mot ampicillin. I Sverige saknas det i dagsläget en sammanlagd redovisning av antibiotikaresistens hos svenska humanstammar. Detta eftersom behovet av antibiotikakurer för Yersinios hos befolkningen är jämförelsevis få. ^[5]

Infektion av Y. enterocolitica kan leda till kroniska sjukdomar som ledbesvär till exempel Yersinia-artrit. Dessa ledsymptom uppstår hos ca. 10 - 30% av fallen och visas ca.1-4 veckor efter bukinflammationen. Ledbesvären pågår i ca. 3-5 månader och ca. 15% får kroniska besvär. Risken för kroniska besvär är högre för individer med diabetes, skrumplever eller andra allvarliga sjukdomar.^[5] Följdsjukdomar som uppstår efter första infektionen drabbar främst äldre. Bakterien kan även röra sig via blodbanan hos personer med hög halt järn i blodet eller hos personer med ett nedsatt immunförsvar. Blodgivare som inte har symptom men är bärare av Y.Enterocolitica kan i samband med blodtransfusion överföra bakterien. Y.enterocolitica överlever olika reningssteg före transfusion. Mottagaren av blodet blir då också infekterad.^[2] Detta ger en ökad risk för blodförgiftning som har hög dödlighet. ^[5]

I Sverige har det nästan enbart rapporterats enstaka fall av Yersinios, utbrott är ovanliga men de har förekommit.^[2] Det har skett 7 möjliga utbrott av Y. enterocolitica i Sverige under åren 1980-2013 men smittkällorna har ej kunnat spåras i någon av fallen.

Det största utbrottet i Sverige ägde rum i Göteborg 2010 där cirka 60 personer insjuknade. Vid odling hittades Y. enterocolitica men två personer visade positivt för salmonella och därför betecknas utbrottet som ett misstänkt yersinia-salmonellautbrott. Under 2000-talet har yersiniosinfektioner både ökat och minskat. Under 2004 rapporterades nästan 600 fall av smittan i Sverige, medan det år 2012 uppgick till endast 254 inrapporterade fall. Man kan se en minskning av inrapporterade fall sedan 2004. Orsaken till att smittan minskar är fortfarande okänd.^[5] Trots att en infektion av Yersinia bakterien hos människan i Sverige är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen^[8] tros det ske ett stort bortfall eftersom symptomen kan vara lindriga och analysmetoderna bristfälliga.^[13] Trots att det funnits en del utbrott världen över är det svårt att identifiera källan för bakterien eftersom den kan förekomma inte bara i kött utan också i grönsaker och mjölkprodukter.^[6]