Hoppa till innehållet

V3961 Sagittarii

Från Wikipedia
V3961 Sagittarii
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkytten
Rektascension19t 51m 50,61067s[1]
Deklination-39° 52′ 27,7383″[1]
Skenbar magnitud ()5,28 - 5,34[2]
Stjärntyp
SpektraltypA0 EuCrSr[3]
VariabeltypAlfa2 Canum Venaticorum-variabel[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-1,7 ± 0,9[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +17,944 ± 0,460[1] mas/år
Dek.: -11,878 ± 0,278[1] mas/år
Parallax ()10,3412 ± 0,3119[1]
Avstånd315 ± 10 lå (97 ± 3 pc)
Detaljer
Massa2,7[1] M☉
Radie3,7[1] R☉
Luminositet75[1] L☉
Temperatur10 350[5] K
Vinkelhastighet5[6]
Ålder318[1] miljoner år
Andra beteckningar
HD 187474, CD-40 13514, CPD-40 9120, FK5 3583, GSC 07938-03655, HIC 97749, HIP 97749, HR 7552, IRAS 19484-4000, 2MASS J19515060-3952277, PLX 4664, PPM 299467, SAO 229903, TD1 25512, TYC 7938-3655-1, uvby98 100187474, V3961 Sagittarii, Gaia DR2 6690538945193477760, Gaia DR3 6690538945193477760[4][7]

V3961 Sagittarii eller HD 187474 är en dubbelstjärna i den södra delen av stjärnbilden Skytten. Den har en minsta skenbar magnitud av 5,34[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på 10,34 mas beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 315 ljusår (ca 97 parsek) från solen. Stjärnan rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av -2 km/s.[4]

Observation

[redigera | redigera wikitext]

År 1958 meddelade Horace Babcock att HD 187474 har ett magnetfält, vars styrka han uppskattade till 1 867 gauss. Han tyckte att stjärnan var anmärkningsvärd, eftersom det var den enda stjärna av spektraltyp A han hade hittat som verkade ha ett magnetfält som inte varierade i tiden.[8]

Flera grupper har försökt bestämma styrkan och geometrin hos HD 187474:s magnetfält. År 1987 härledde Pierre Didelon en ytfältstyrka på 5,0 ± 0,4 kilogauss, baserat på observationer av Zeemaneffekten av spektrallinjer.[9] År 2000 fann John Landstreet och Gautier Mathys att variationen av det uppmätta magnetfältet när stjärnan roterade var långt ifrån sinusformad. De fick en acceptabel anpassning till data med en modell av fältet som innehöll kolineära dipol-, kvadrupol- och oktupoltermer.[10] Två år senare modellerade Stefano Bagnulo et al. fältet som en dipol som lutar 80° i förhållande till rotationsaxeln plus en olinjär kvadrupolterm.[11] Året därpå modellerade V. R. Khalack et al. fältet som en uppsättning virtuella magnetiska laddningar, med begränsningen att den totala magnetiska laddningen måste vara noll.[3] År 2005, modellerade Yu. V. Glagolevskij fältet som en dipol förskjuten från stjärnans centrum och lutande i förhållande till rotationsaxeln med 24°.[5]

Egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan V3961 Sagittarii A är en vit till blå stjärna av i huvudserien av spektralklass av A0 EuCrSr,[3] som ingår i enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna, som klassas som en Alfa2 Canum Venaticorum-variabel. Den har en massa motsvarande ca 2,7[1] solmassor, en radie motsvarande ca 3,7[1] solradier och utsänder energi från dess fotosfär av ca 75[3] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 10 400 K.[5] Paret har en omloppsperiod av 690 dygn i en bana med excentricitet 0.45.[12] Den har en rotationsperiod på 2 345 dygn - mer än en storleksordning längre än vad som är typiskt för klassen.[5][13] HD 187474 är en Ap-stjärna.[14]

Ljuskurva i synliga bandet för V3961 Sagittarii plottade från Hipparcos-data (röda punkter) (2017),[15] och från Mikulášek et al. (blå punkter).[16]

Variabiliteten hos HD 187474 upptäcktes av Babcock någon gång före 1976, året då den fick variabelbeteckningen V3961 Sagittarii.[17] men resultatet publicerades aldrig av honom..[18][19]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, V3961 Sagittarii, 8 november 2023.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f g h i j k] Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c] Samus', N. N.; Kazarovets, E. V.; Durlevich, O. V.; Kireeva, N. N.; Pastukhova, E. N. (2017). "General catalogue of variable stars: Version GCVS 5.1". Astronomy Reports. 61 (1): 80. Bibcode:2017ARep...61...80S. doi:10.1134/S1063772917010085. S2CID 125853869.
  3. ^ [a b c d] Khalack, V. R.; Zverko, J.; Žižňovský, J. (May 2003). "Structure of the magnetic field in the Ap star HD 187474" (PDF). Astronomy and Astrophysics. 403: 179–185. Bibcode:2003A&A...403..179K. doi:10.1051/0004-6361:20030322. S2CID 122211894. Hämtad 18 mars 2023.
  4. ^ [a b c] https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=V3961+Sgr.Hämtad 2024-05-04.
  5. ^ [a b c d] Glagolevskij, Yu. V. (October 2005). "Model of the Magnetic Field of HD 187474". Astrophysics. 48 (4): 483–490. Bibcode:2005Ap.....48..483G. doi:10.1007/s10511-005-0047-y. S2CID 120770653. Hämtad 18 mars 2023.
  6. ^ Budsj, Ján (December 1999). "Do the physical properties of Ap binaries depend on their orbital elements?". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 310 (2): 419–427. Bibcode:1999MNRAS.310..419B. doi:10.1046/j.1365-8711.1999.02985.x. S2CID 53701368. Hämtad 18 mars 2023.
  7. ^ "V* V3961 Sgr -- alpha2 CVn Variable". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2023-03-16.
  8. ^ Babcock, Horace W. (September 1958). "Magnetic Fields of the A-Type Stars". Astrophysical Journal. 128: 228–260. Bibcode:1958ApJ...128..228B. doi:10.1086/146539. Hämtad 18 mars 2023.
  9. ^ Didelon, P. (September 1987). "HD 187474 - The first results of surface magnetic field measurements". The Messenger. 49: 5–10. Bibcode:1987Msngr..49....5D. Hämtad 18 mars 2023.
  10. ^ Landstreet, J. D.; Mathys, G. (July 2000). "Magnetic models of slowly rotating magnetic Ap stars: aligned magnetic and rotation axes". Astronomy and Astrophysics. 359: 213–226. Bibcode:2000A&A...359..213L. Hämtad 18 mars 2023.
  11. ^ Bagnulo, S.; Landi Degl'Innocenti, M.; Landolfi, M.; Mathys, G. (November 2002). "A statistical analysis of the magnetic structure of CP stars" (PDF). Astronomy and Astrophysics. 394 (3): 1023–1037. Bibcode:2002A&A...394.1023B. doi:10.1051/0004-6361:20021221. Hämtad 18 mars 2023.
  12. ^ Leeman, S. (1964). "An Analysis of the Magnetic Star HD 187474". Monthly Notes of the Astronomical Society of South Africa. 23: 6. Bibcode:1964MNSSA..23....6L. Hämtad 18 mars 2023.
  13. ^ Variability types, General Catalogue of Variable Stars, Sternberg Astronomical Institute, Moscow, Russia. Upptagen on line 16 mars 2023.
  14. ^ Bidelman, William P.; Böhm, Karl-Heinz (June 1955). "Spectral Classification of Some Peculiar A Stars". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 67 (396): 179–180. Bibcode:1955PASP...67..179B. doi:10.1086/126797. S2CID 120459197. Hämtad 18 mars 2023.
  15. ^ EAS (1997). "The HIPPARCOS and TYCHO catalogues". Astrometric and Photometric Star Catalogues Derived from the ESA Hipparcos Space Astrometry Mission. ESA SP Series. 1200. Noordwijk, Netherlands: ESA Publications Division. Bibcode:1997ESASP1200.....E. ISBN 9290923997. Hämtad 15 oktober 2022.
  16. ^ Mikulášek, Z.; Janík, J.; Zverko, J.; Žižňovský, J.; Zejda, M.; Netolicky, M.; Vaňko, M. (January 2007). "On-line database of photometric observations of magnetic chemically peculiar stars". Astronomische Nachrichten. 328 (1): 10–15. Bibcode:2007AN....328...10M. doi:10.1002/asna.200610705. Hämtad 18 mars 2023.
  17. ^ Kukarkin, B. V.; Kholopov, P. N.; Fedorovich, V. P.; Kireyeva, N. N.; Kukarkina, N. P.; Medvedeva, G. I.; Perova, N. B. (March 1977). "62nd Name-List of Variable Stars" (PDF). Information Bulletin on Variable Stars. 1248: 1. Bibcode:1977IBVS.1248....1K. Hämtad 18 mars 2023.
  18. ^ Hensberge, H.; Manfroid, J.; Schneider, H.; Maitzen, H. M.; Catalano, F. A.; Renson, P.; Weiss, W. W.; Floquet, M. (March 1984). "The frequency of Ap-stars with long rotation periods". Astronomy and Astrophysics. 132: 291–295. Bibcode:1984A&A...132..291H. Hämtad 18 mars 2023.
  19. ^ Wolff, S. C. (November 1975). "The distribution of periods of the magnetic A-type stars". Astrophysical Journal. 202: 127–136. Bibcode:1975ApJ...202..127W. doi:10.1086/153958. Hämtad 18 mars 2023.
v • r
Stjärnor i Skytten
Bayer
Flamsteed
Variabler
R Sagittarii · S Sagittarii · T Sagittarii · U Sagittarii · V Sagittarii · W Sagittarii · X Sagittarii · Y Sagittarii · Z Sagittarii  · KW Sagittarii  · RS Sagittarii  · RY Sagittarii  · VX Sagittarii  · V356 Sagittarii  · V630 Sagittarii  · V725 Sagittarii  · V1017 Sagittarii  · V1059 Sagittarii  · V1216 Sagittarii  · V3903 Sagittarii  · V3961 Sagittarii  · V3890 Sagittarii  · V4024 Sagittarii  · V4029 Sagittarii  · V4030 Sagittarii  · V4046 Sagittarii  · V4199 Sagittarii  · V4200 Sagittarii  · V4332 Sagittarii  · V4334 Sagittarii  · V4375 Sagittarii  · V4381 Sagittarii  · V4580 Sagittarii  · V4641 Sagittarii  · V4647 Sagittarii  · V4650 Sagittarii  · V4743 Sagittarii  · V4998 Sagittarii  · V5125 Sagittarii  · V5157 Sagittarii  · V5652 Sagittarii  · V5668 Sagittarii · V5668 Sagittarii  · V5856 Sagittarii
HD
Övriga
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=V3961_Sagittarii&oldid=54683631”