Hoppa till innehållet

Västerås kommun

Från Wikipedia
Västerås kommun
Västerås stad
Kommun
Västerås stadshus (kommunhus)
SloganMälarstaden / Alltid bästa möjliga möte[1]
Kommunens vapen.
Västerås kommunvapen
LandSverige
LandskapVästmanland
LänVästmanlands län
CentralortVästerås
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd160 305 ()[2]
Areal1 137,82 kvadratkilometer ()[3]
- därav land958,36 kvadratkilometer[3]
- därav vatten179,46 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet167,27 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°37′00″N 16°32′00″Ö / 59.616666666667°N 16.533333333333°Ö / 59.616666666667; 16.533333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVästmanlands domkrets (–)
Västerås domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2080[4]
Anställda9 725 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1980
GeoNames2664441
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Västerås kommun (uttal (fil)) eller Västerås stad är en kommun i Västmanlands län. Centralort är Västerås som även är länets residensstad.

Kommunen är Sveriges sjunde folkrikaste och centralorten är landets sjätte största tätort. Landskapet är i den södra delen av kommunen en öppen jordbruksbygd och i den norra delen en mer växlande landsbygd. Tillverkningsindustrin, med arbetsgivare som ABB i spetsen, har under lång tid dominerat kommunens näringsliv.

Sedan kommunen bildades 1971 har, med undantag för 1980, befolkningstrenden varit positiv. Kommunen har haft skiftande styre, men åren 2014 till 2022 har kommunen styrts av olika regnbågskoalitioner.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Badelunda, Björksta, Dingtuna, Haraker, Hubbo, Irsta, Kungsåra, Kärrbo, Lillhärad, Lundby, Romfartuna, Rytterne, Sankt Ilian, Sevalla, Skerike, Skultuna, Tillberga, Tortuna, Västerås-Barkarö och Ängsö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Västerås stad som 1863 bildade en stadskommun. I Västerås stad införlivades 1918 landskommunerna Lundby och Sankt Ilian och 1946 Badelunda.

Vid kommunreformen 1952 bildades fem "storkommuner" i området: Dingtuna (av de tidigare kommunerna Dingtuna, Lillhärad och Västerås-Barkarö), Kolbäck (av Kolbäck, Rytterne och Säby), Kungsåra (av Björksta, Irsta, Kungsåra, Kärrbo och Ängsö), Skultuna (av Haraker, Romfartuna och Skultuna) samt Tillberga (av Hubbo, Sevalla, Tillberga och Tortuna). Samtidigt uppgick Skerike landskommun i Västerås stad.

1967 införlivades Dingtuna, Kungsåra, Skultuna och Tillberga landskommuner i Västerås stad. Västerås kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Västerås stad samt en del ur Kolbäcks landskommun (Rytterne församling).[6]

Under 1990-talet fattades ett beslut att använda benämningen Västerås stad i de fall det "saknar kommunalrättslig betydelse". I vissa sammanhang, till exempel lagstiftning och juridik, används begreppet Västerås kommun.

Västerås är indelad i 85 stadsdelar. Den senaste justeringen gjordes 2005 då man gick från 91 stadsdelar till de nuvarande 85.

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Västerås domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Västmanlands domsaga.[7]

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska. [8]

Geografi

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Västmanland vid sjön Mälarens norra strand. Västerås kommun gränsar i väster till Hallstahammars kommun och Surahammars kommun samt i norr till Sala kommun, alla i Västmanlands län. I öster gränsar kommunen till Enköpings kommun i Uppsala län och har i söder maritim gräns till Strängnäs kommun och Eskilstuna kommun i Södermanlands län samt i sydväst till Kungsörs kommun i Västmanlands län.

Anundshög, Västerås, Badelunda socken.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Lista över insjöar i Västerås kommun

Landskapet är i den södra delen av kommunen en öppen jordbruksbygd och i den norra delen en mer växlande landsbygd. Det landskap som vi ser idag är resultatet av verksamheter som pågått i flera tusen år. Det öppna landskapet kring Mälaren tar sin början i järnåldersbondens idoga arbete. Det äldsta ser vi i form av alla fornlämningar som finns i odlingslandskapet. I dag försöker man hålla kulturlandskapet öppet genom att låta bygden betas av boskap, vilket främjar biologisk mångfald.

Badelundaåsen öster om Västerås sträcker sig från Nyköping i söder till Siljanstrakten i norr. Längs åsen gick en av järnålderns viktigaste handelsvägar. När vikingatidens människor färdades mellan jordbruksbygderna vid Mälaren till skogstrakterna i norr följde man vägen på Badelundaåsens krön. Vid Badelunda möttes landvägar och vattenleder och platsen vid Anundshög blev en viktig knutpunkt. Badelundaåsen och Anundshögsområdet ligger cirka fem kilometer öster om centrala Västerås och är ett av Sveriges största fornlämningsområden. Längs åsen finns många olika typer av gravar och boplatser från järnålder och vikingatid.

Mälaren har varit en viktig transportled för Västerås. Redan under vikingatiden användes åmynningen som hamn och ändpunkt för landtrafik från Bergslagen.

Naturskydd

[redigera | redigera wikitext]

Det finns 21 naturreservat i Västerås kommun.[9] I Asköviken-Tidö har över 260 fågelarter hittats[10] och i Tååsen hittas växtligheter som vedtrappmossa, grön sköldmossa och svampen vedticka.[11] Hästholmarna är ett kommunalt reservat bestående av öarna Elba, Östra holmen och Västra holmen. Skog täcker större delen av öarna men det finns även klippor, vikar med vass och sandstränder samt enstaka gamla ekar och lindar.[12]

Åren 2015 och 2016 rankades kommunens som Årets energikommun av tidningen Aktuell hållbarhet.[13] År 2016 rankades kommunen även som Årets miljöbästa kommun av samma tidning.[14]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 13 församlingar – Västerås-Badelunda, Dingtuna-Lillhärad, Gideonsberg, Kungsåra, Lundby, Norrbo, Rytterne, Skerike, Tillberga, Viksäng, Västerås domkyrkoförsamling, Västerås-Barkarö och Önsta.

Distrikt inom Västerås kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[15]:

Tätorter

[redigera | redigera wikitext]

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det 17 tätorter i Västerås kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Västerås &&&&&&&&&0117746.&&&&&0117 746
2 Skultuna &&&&&&&&&&&03378.&&&&&03 378
3 Hökåsen &&&&&&&&&&&02986.&&&&&02 986
4 Irsta &&&&&&&&&&&02809.&&&&&02 809
5 Tillberga &&&&&&&&&&&02151.&&&&&02 151
6 Barkarö &&&&&&&&&&&01404.&&&&&01 404
7 Enhagen-Ekbacken &&&&&&&&&&&01091.&&&&&01 091
8 Dingtuna &&&&&&&&&&&01021.&&&&&01 021
9 Kvicksund, del av &&&&&&&&&&&02179.&&&&&02 179
10 Tidö-Lindö &&&&&&&&&&&&0675.&&&&&0675
11 Örtagården &&&&&&&&&&&&0474.&&&&&0474
12 Tortuna &&&&&&&&&&&&0420.&&&&&0420
13 Malmen &&&&&&&&&&&&0305.&&&&&0305
14 Lybeck &&&&&&&&&&&&0277.&&&&&0277
15 Munga &&&&&&&&&&&&0241.&&&&&0241
16 Kärsta och Bredsdal, del av &&&&&&&&&&&&0235.&&&&&0235
17 Lycksta &&&&&&&&&&&&0206.&&&&&0206

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Kvicksund var delad på två kommuner: Västerås kommun (995 personer) och Eskilstuna kommun (773 personer).
Tätorten Kärsta och Bredsdal var delad på två kommuner: Västerås kommun (230 personer) och Enköpings kommun (31 personer).

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Styre

[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010 till 2014 styrde de rödgröna kommunen.[16] Efter valet 2014 fick inget av de traditionella blocken egen majoritet. Därför gick Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna samman i en majoritetskoalition.[17] Efter valet 2018 kunde den tidigare styrande koalitionen inte komma överens om en politik gör kommande mandatperiod. Kristdemokraterna byttes därför ut mot Liberalerna och partierna bildade en mittenkoalition som kallar sig Utveckling Västerås.[18]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]

Presidium

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026[19]
Ordförande S Anders Teljebäck
Förste vice ordförande C Monica Stolpe-Nordin
Andre vice ordförande M Maria Ringström

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197033311126
33311126
6586,2
5411
19733311489
3311489
6589,6
4817
197633310109
33310109
6588,8
4520
19794318913
4318913
6587,5
4025
19824357415
4357415
6588,8
4223
198533531014
33531014
6586,8
3926
1988332351111
332351111
6581,8
4421
199122624410413
264410413
6582,9
4025
1994434426213
4344613
6583,8
3629
1998624426613
62446613
6177,00
3328
2002427431049
427431049
6176,33
3526
2006423448414
423448414
6178,87
3427
20104224327217
42243717
6182,17
3526
20144214645215
421464515
6182,42
3427
20185182847314
518847314
6184,02
3130
20225192944315
519944315
6178,73
3031
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

[redigera | redigera wikitext]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsens ordförande är även kommunens kommunalråd.

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Åke Hillman 1994 2004 Socialdemokraterna
  Ulla Persson 2004 2006 Socialdemokraterna
  Elisabeth Unell 2006 2010 Moderaterna
  Ulla Persson 2010 2014 Socialdemokraterna
  Anders Teljebäck 2014 2020 Socialdemokraterna
  Staffan Jansson 2020 Socialdemokraterna

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Individ- och familjenämnden S Ann-Louise Molin Östling L Anna Lundberg
Kulturnämnden MP Markus Lindgren S Jenny Setterholm
Miljö- och konsumentnämnden MP Anna Thunell C Monica Stolpe Nordin
Fastighetsnämnden L Jesper Brandberg S Staffan Jansson
Överförmyndarnämnden L Anna Nordanberg M Jan Plewako
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden S Carin Lidman MP Markus Lindgren
Byggnadsnämnden C Monica Stolpe Nordin S Jonas Cronert
Förskolenämnden C Vicki Skure Eriksson L Jenny Boström
Grundskolenämnden L Anna Lundberg S Alexandra Olsson
Nämnden för idrott och friluftsliv C Vicki Skure Eriksson S Anny Bustos Teljebäck
Nämnden för personer med funktionsnedsättning S Magnus Johansson MP Agneta Luttropp
Skultuna kommundelsnämnd C Karin Westlund S Mikael Sandberg
Tekniska nämnden MP Anna Thunell S Solveig Nilsson
Äldrenämnden L Bent-Åke Nilsson S Jonas Cronert
Valnämnden L Bengt Wallén S Jakop Yildiz

Vänorter

[redigera | redigera wikitext]

Västerås har sju vänorter.[20].

Vänortsförbindelser ska, enligt policybeslut inom kommunen, i första hand upprätthållas och utvecklas med de nordiska länderna och Kassel.[20]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Kategori:Företag i Västerås kommun

Asea-koncernen, nuvarande ABB, dominerade kommunens näringsliv under hela 1900-talet. I centralorten har ABB även ett antal dotterbolag och koncernen är den största privata arbetsgivaren i kommunen. Ungefär 25 procent av kommunens arbetstillfällen finns inom tillverkningsindustrin som, exkluderar ABB, inkluderar företag som Bombardier Transportation Sweden, som tillverkar tåg, och Westinghouse Electric AB som tillverkar bränslestavar till kärnkraftsindustrin. Därtill har ett stort antal företag inom elektronik, data och verkstad vuxit upp som underleverantörer till ABB. Vestmanlands Läns Tidning (VLT) och ICA Sverige AB tillhör den grafiska industri som vuxit sig stor i centralorten. Centrallasarettet, Västra sjukhuset och kommunen är de största arbetsgivarna inom den offentliga sektorn.[21]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Transporter

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas i öst-västlig riktning av E18 och i nord-sydlig riktning av riksväg 56. I Västerås avtar riksväg 66 åt nordväst. Öst-västlig riktning har även Mälarbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg mellan Stockholm och Örebro. Järnvägslinjen Sala–Oxelösund har nord-sydlig riktning och trafikeras av Tåg i Bergslagens regiontåg mellan Ludvika och Västerås med stopp även i Dingtuna samt Uven-tågets regiontåg mellan Uppsala och Linköping.

I centralorten Västerås finns stor containertrafik vid Sveriges största insjöhamn och en internationell flygplats.[21]

Utbildning

[redigera | redigera wikitext]

År 2024 fanns 64 grundskolor i kommunen[22] och 23 gymnasieskolor,[23] varav 10 kommunala. Bland de kommunala återfinns exempelvis Carlforsska gymnasiet, Rudbeckianska gymnasiet, och Widénska gymnasiet.[24] År 2016 belönades kommunen med utmärkelsen Årets skolmatskommun av White guide junior.[25] Bland de fristående gymnasieskolorna hittas ABB Industrigymnasium,[26] Jensen gymnasium, Klara teoretiska gymnasium, Kopparlundsgymnasiet, Kunskapsgymnasiet, Realgymnasiet och Thoren Business School.[23]

Västerås folkhögskola, som grundades 1997, ligger nära Västerås centrum.[27] Huvudmän är bland annat LO, ABF och Riksbyggen.[28]

I kommunen finns också Mälardalens universitet som har campus både i Eskilstuna och i Västerås. Antalet studenter är totalt över 20 000 och totalt har universitetet ca 1 000 anställda. Vid universitetet bedrivs även forskning. Dåvarande Mälardalens högskola var 1999 första högskolan i världen som blev miljöcertifierad enligt den internationella standarden ISO 14001 och 2006 den första i Sverige att bli arbetsmiljöcertifierad.[29]

Befolkning

[redigera | redigera wikitext]

Demografi

[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 160 305 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 6:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Västerås kommun 1970–2020[30]
ÅrFolkmängd
1970
  
116 725
1975
  
117 911
1980
  
117 487
1985
  
117 706
1990
  
119 761
1995
  
123 728
2000
  
126 328
2005
  
131 934
2010
  
137 207
2015
  
145 218
2020
  
155 551

Utländsk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 37 948, eller 26,41 % av befolkningen (hela befolkningen: 143 702 den 31 december 2014).[31]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Västerås kommun 143 702 personer. Av dessa var 27 956 personer (19,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[32]

Minoriteter

[redigera | redigera wikitext]

Västerås kommun är sedan den 1 maj 2010 en del av det finska förvaltningsområdet[33] och 2016 utsågs kommunen till Årets sverigefinska kommun av Sverigefinländarnas delegation.[34]

Kultur

[redigera | redigera wikitext]

Offentlig konst

[redigera | redigera wikitext]

Den offentliga konsten i kommunen ägs och förvaltas av Västerås konstmuseum. Den första offentliga konsten i kommunen var Carl Gustaf Qvarnströms byst av Gustav Vasa som placerades ut 1864.[35] I syfte att göra konsten lättillgänglig har konstmuseet gjort i ordning ett flertal promenadstråk, så kallade konstpromenader, som passar olika målgrupper.[36]

Museum

[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett flertal museer i Västerås. Västerås konstmuseum och Västmanlands läns museum är belägna under samma tak i centrala Västerås. I utomhusmuseet Vallby friluftsmuseum visas kulturhistoria från Västmanland och på Västerås flygmuseum visas unika flygplan.[37]

Skultuna Messingsbruk är ett företag med anor från 1600-talet. Vid företagets säte vid Svartån finns Skultuna museum.[38]

Kulturarv

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Lista över fornlämningar i Västerås kommun

Ett av kommunens kulturarv är Tidö slott, som uppfördes av Axel Oxenstierna. Slottet, som är byggt i "stram holländsk renässansstil", bygges på 1600-talet.[39] Ett annat slott är Engsö slott med anor från 1100-talet. Enligt sägnen ska flera spöken hemsöka slottet.[40]

Västerås domkyrka har anor från åtminstone år 1271. I kyrkan finns exempelvis triumfkrucifix, epitafier och Brahegraven.[41]

Kommunvapen

[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver ett blått Mariamonogram, i stammen åtföljd av en röd ros.

Västerås kommunvapen är en gammal symbol som går tillbaka till 1200-talet. Symbolen har använts som sigill sedan 1307.[42] Vapnet fastställdes för Västerås stad med nuvarande blasonering av Kungl Maj:t (regeringen) 1939. 1974 registrerades det för den nuvarande kommunen i Patent- och registreringsverket.

Det finns två tänkbara tolkningar av vad vapnet föreställer. Mariamonogram är en sammansmältning av A och M – Ave Maria. Västerås domkyrka har sedan 1200-talet varit helgad åt jungfru Maria. Man kan dock även tolka vapenbilden som en anspelning på ortens ursprungliga namn, Aros, det vill säga A och ros.[43]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Alla kommun- och ortsslogans i vårt område, läs online, läst: 9 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Om Västerås tingsrätt (NAD)
  8. ^ ”SFS 2010:196 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. 18 mars 2010. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2010/100-199/d_619300-sfs-2010_196-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023. 
  9. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 9 juni 2022. 
  10. ^ ”Asköviken-Tidö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat/askoviken-tido.html. Läst 9 juni 2022. 
  11. ^ ”Tååsen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat/taasen.html. Läst 9 juni 2022. 
  12. ^ ”Hästholmarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat/hastholmarna.html. Läst 9 juni 2022. 
  13. ^ ”Aktuell Hållbarhet”. 7 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 9 november 2016. https://web.archive.org/web/20161109021229/http://www.aktuellhallbarhet.se/vasteras-ar-sveriges-basta-energikommun-igen/. Läst 8 november 2016. 
  14. ^ ”Aktuell Hållbarhet”. 29 juni 2016. Arkiverad från originalet den 8 november 2016. https://web.archive.org/web/20161108195338/http://www.aktuellhallbarhet.se/det-har-ar-sveriges-miljobasta-kommun-2016/. Läst 8 november 2016. 
  15. ^
  16. ^ VILKA ÄR VI OCH VAD VILL VI?. Miljöpartiet Västerås. https://www.mp.se/sites/default/files/miljopartiet_i_vasteras_nagra_av_vara_profilfragor_datum_2014-02-04.pdf. 
  17. ^ ”Klart vilka som ska styra Västerås”. Sveriges Radio. 10 oktober 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5987467. Läst 10 juni 2022. 
  18. ^ Mårtensson, Rebecka; Söderman, Christoffer (4 oktober 2018). ”Inget maktskifte i Västerås”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/klart-vem-som-kommer-styra-vasteras. Läst 10 juni 2022. 
  19. ^ ”Kommunfullmäktiges ledamöter”. Västerås stad. 17 oktober 2022. https://www.vasteras.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige/kommunfullmaktiges-ledamoter.html. Läst 17 juni 2024. 
  20. ^ [a b] Västerås vänorter Arkiverad 19 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ [a b] ”Västerås - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4ster%C3%A5s. Läst 10 juni 2022. 
  22. ^ ”Hitta och jämför grundskolor - Utbildningsguiden”. utbildningsguiden.skolverket.se. Skolverket. https://utbildningsguiden.skolverket.se/verktyg/hitta-och-jamfor/hitta-och-jamfor-grundskolor?omrade=1980&skolform=all. Läst 15 oktober 2024. 
  23. ^ [a b] ”Sök gymnasieskolor - GymnasieGuiden”. www.gymnasieguiden.se. https://www.gymnasieguiden.se/kommun/vaesteras. Läst 9 juni 2022. 
  24. ^ ”Västerås kommunala gymnasieskolor”. www.gymnasium.se. https://www.gymnasium.se/skola/vasteras-gymnasieskolor/. Läst 9 juni 2022. 
  25. ^ ”White Guide Junior”. White Guide Junior. Arkiverad från originalet den 9 november 2016. https://web.archive.org/web/20161109021207/https://whiteguidejunior.com/. Läst 8 november 2016. 
  26. ^ ”Om oss | ABB-gymnasiet”. www.abbgymnasiet.se. https://www.abbgymnasiet.se/om-oss. Läst 9 juni 2022. 
  27. ^ ”Om oss”. Västerås Folkhögskola. 11 november 2014. https://www.vasterasfolkhogskola.se/vfhsk/om-oss/. Läst 9 juni 2022. 
  28. ^ ”Huvudmän”. Västerås Folkhögskola. 16 december 2014. https://www.vasterasfolkhogskola.se/vfhsk/om-oss/huvudman/. Läst 9 juni 2022. 
  29. ^ ”Om MDU – Mälardalens universitet”. www.mdu.se. https://www.mdu.se/om-mdu. Läst 9 juni 2022. 
  30. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  31. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 16 januari 2016)
  32. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  33. ^ ”Nationella minoriteter - Västerås”. www.vasteras.se. https://www.vasteras.se/kommun-och-politik/tillganglighet-mangfald-och-jamstalldhet/nationella-minoriteter.html. Läst 9 juni 2022. 
  34. ^ ”Västerås blev årets sverigefinska kommun - Institutet för språk och folkminnen”. www.sprakochfolkminnen.se. Arkiverad från originalet den 9 november 2016. https://web.archive.org/web/20161109021236/http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/nyheter-2016/2016-02-25-vasteras-blev-arets-sverigefinska-kommun.html. Läst 8 november 2016. 
  35. ^ ”Offentlig konst”. Västerås Konstmuseum. 7 augusti 2018. http://vasteraskonstmuseum.se/offentlig-konst-2/. Läst 9 juni 2022. 
  36. ^ ”Konstpromenader i Västerås”. Västerås Konstmuseum. 27 maj 2014. http://vasteraskonstmuseum.se/offentlig-konst-2/konstpromenad/. Läst 9 juni 2022. 
  37. ^ ”Museum”. Visit Västerås. https://visitvasteras.se/gora/museum/. Läst 10 juni 2022. 
  38. ^ ”Om Skultuna”. Skultuna. 7 november 2018. Arkiverad från originalet den 13 april 2021. https://web.archive.org/web/20210413002218/https://skultuna.com/se/om-skultuna. Läst 10 juni 2022. 
  39. ^ ”Tidö Slott”. http://tidoslott.se/. Läst 10 juni 2022. 
  40. ^ ”Engsö slott”. Visit Västmanland. https://visitvastmanland.com/engso-slott. Läst 10 juni 2022. 
  41. ^ ”Om Västerås domkyrka”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/vasteras/om-vasteras-domkyrka. Läst 10 juni 2022. 
  42. ^ Vapen - stadsvapnen i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  43. ^ ”Heraldiskt register / vapen”. Riksarkivet. https://riksarkivet.se/heraldik-register-vapen. Läst 13 juni 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Bostadsområden i Västerås
Bostadsområden
Övriga områden
Indelning enligt Områdesfakta Västerås kommun. Karta stadsdelar
v • r
Västerås kommun i Västmanlands län
DistriktVästerås kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
v • r
Kommuner i Västmanlands län
Se även: Lista över Sveriges kommuner
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Västerås_kommun&oldid=56069023”