Tysta skolan

Tysta skolan var en privatskola med inackordering för dövstumma barn som grundades 1860 av pedagogen Johanna Berglind i Stockholm. Namnet syftar på den inledande undervisningsmetoden som beskrevs som ”skriv-teckenmetod". Åren 1866–1910 var skolan belägen på en egendom vid Norrtullsgatan 51–67 i nuvarande Vasastan. Den flyttades därefter till Lidingö där till en början bedrev praktisk-teoretisk fortsättningsundervisning för dövstumma flickor innan den på 1930-talet omvandlades till yrkesskola. Skolan flyttade 1947 tillbaka till Stockholm där undervisningen drevs fram till nedläggningen 1971. Stiftelsen Tysta Skolan fortlever och fördelar fondernas avkastning i form av stipendier och anslag.

Historik

Tysta skolan i Stockholm

Tysta skolan grundades 1860 av pedagogen Johanna Berglind som tidigare arbetat på Institutet för Blinda och Döfstumma på Manillaskolan. Skolhemmet för de dövstumma barnen inhystes till en början i en trång lägenhet på tre rum och kök på Norrlandsgatan 33, men flyttade 1862 till en mer lämplig bostad i malmgården Loviseberg på Stora Gråbergsgatan 25.^[1]^[2] Tack vare frikostiga donationer från bland annat skolans beskyddare Karl XV och drottning Lovisa kunde skolan 1866 förvärva Maria Ruckmans stora egendom vid Norrtullsgatan 51–57 (dåvarande 25) i stadens lantliga utkanter. Den bestod av flera byggnader, däribland det av Bellman omsjungna värdshuset Altona vilket omgjordes till skolhus, samt ett stort markområde.^[3]

Barnen mottogs vid en ålder av 8–10 år, och undervisningstiden var runt 8 år. Hemmet var avgiftsbelagt där man betalade 150 för halv- och 350 kronor för helpension. Utöver dessa fanns även friplatser för mindre bemedlade. Till en början tillämpades i princip bara skriv- och teckenmetod i undervisningen, då Berglind var motståndare mot talmetoden. 1882 trädde Berglind tillbaka från rollen som föreståndarinna varvid Amy Segerstedt tillträdde tjänsten. Från och med detta år tillämpades istället talmetod i undervisningen. Vid denna tid uppgick antalet elever till 18.^[4]

Tysta skolan flyttar till Lidingö

I slutet av 1800-talet reglerades de lantliga omgivningarna för Vasastans fortsatta expansion, varmed egendomens markvärde steg kraftigt. 1905 såldes den till Stockholms stad mot en köpeskilling av 1 miljon kronor, och därmed vad anstaltens framtida bestånd tryggad. Skolan lämnade 1910 de gamla lokalerna (vilka revs 1912) och hyrde tillfälligt in sig i grannfastigheten på Norrtullsgatan 24. Med hjälp av det nya kapitalet införskaffades en tomt vid Floravägen i Lidingö villastad, där ett nytt skolhus uppfördes med utrymme för 40 elever och tjänstgörande personal, och dit flyttade anstalten 1912.^[5]

Undervisningen hade 1905 bytts mot praktisk-teoretisk fortsättningsundervisning, detta medan andra tillkomna dövskolor stod för elevernas primärundervisningen. Skolan blev en vård- och uppfostringsanstalt för dövstumma flickor. De teoretiska lärokurserna omfattade 1918 undervisning i modersmålet, kristendom, räkning, geografi och historia, hälsolära och teckning. I den praktiska lärokursen ingick utbildning i matlagning och bakning, sömnad och vävnad, förutom tvätt, rengöring, städning. Skolan blev kostnadsfri, och undervisningstiden varade i två år.^[5]

Yrkesskolan i Stockholm för hörselskadade

År 1938 omvandlades skolan till en yrkesskola. 1947 flyttade man till fastigheten Trädlärkan 7 vid Sköldungagatan 7 i Lärkstaden i Stockholm, och 1958 bytte man namn till Yrkesskolan i Stockholm för hörselskadade. Skolan upphörde 1971.^[6]^[7]

Stiftelsen Tysta Skolan

Stiftelsen Tysta Skolan (STS), som utgjorde den ekonomiska grunden för skolan finns kvar än idag. Stiftelsen förvaltar de medel som finns och fördelar avkastningen i form av stipendier och anslag. Man huserar idag på Brahegatan 32.^[8]

Vidare läsning

Sandahl, Martin (1960). Stiftelsen Tysta skolan: 100 årsjubileum 1960 : minnesskrift. Stockholm. Libris 2273155
Tysta skolan (Stockholm) (1896). Tysta skolan i Stockholm 1860-1896.. Stockholm. Libris 3087838

Källor

Tysta skolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920)
Berg P. G., Stålberg Wilhelmina, red (1864-1866). Anteckningar om svenska qvinnor [Elektronisk resurs]. Stockholm: P. G. Berg. Libris 10228753. https://runeberg.org/sqvinnor/

Noter

^ Anteckningar om svenska qvinnor, s.31
^ Hanson, Erik. ”Jeanette A Berglind - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18627. Läst 17 mars 2022.
^ SSM:Byggnadsinventering - Nordvästra Vasastaden, 1989
^ Idun 1895/34
^ [a b] Nordisk Familjebok: Tysta skolan
^ Harlén, Hans (1998). Stockholm från A till Ö., del 1, Innerstaden. Älvsjö: Brännkyrka hembygdsförening. sid. 403. Libris 2506698. ISBN 91-630-6771-4
^ ”Historik | Stiftelsen Tysta Skolan”. http://tystaskolan.se/om-stiftelsen/historik/. Läst 30 maj 2019.
^ ”Stiftelsen Tysta Skolan: Historik”. Arkiverad från originalet den 21 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150221160053/http://dev.tystaskolan.se/om-sts/historik/. Läst 7 februari 2015.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Tysta skolan.
Bilder & media
Stockholmskällan har media som rör Tysta skolan
Stiftelsen Tysta Skolans webbplats

[1] Anteckningar om svenska qvinnor, s.31

[2] Hanson, Erik. ”Jeanette A Berglind - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18627. Läst 17 mars 2022.

[3] SSM:Byggnadsinventering - Nordvästra Vasastaden, 1989

[4] Idun 1895/34

[Ugglan-5] [a b] Nordisk Familjebok: Tysta skolan

[ref_01-6] Harlén, Hans (1998). Stockholm från A till Ö., del 1, Innerstaden. Älvsjö: Brännkyrka hembygdsförening. sid. 403. Libris 2506698. ISBN 91-630-6771-4

[7] ”Historik | Stiftelsen Tysta Skolan”. http://tystaskolan.se/om-stiftelsen/historik/. Läst 30 maj 2019.

[8] ”Stiftelsen Tysta Skolan: Historik”. Arkiverad från originalet den 21 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150221160053/http://dev.tystaskolan.se/om-sts/historik/. Läst 7 februari 2015.

[1]