Hoppa till innehållet

Sverkerska ätten

Från Wikipedia
Sverkerska ätten
Helena Sverkersdotters heraldiska figur[1]
StamfarSverker den äldre
Framståendesvenska kungar från den Sverkerska ätten:
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1222
SvärdssidanJohan Sverkersson (d. 1222)
SpinnsidanHelena Sverkersdotter?, Margareta Sverkersdotter? (furstinna av Rügen), eller den möjligt, ifrågasatta Sverkersdottern Kristina, furstinna av Mecklenburg

Sverkerska ätten var en av två ätter som innehade regeringsmakten i Sverige mellan åren 1130 och 1250 och som kämpade om den mot den Erikska ätten från 1150-talet till 1220-talet. Namnet kommer sig av den första kungen ur ätten, Sverker den äldre. Den utslocknade på manssidan 1222 med Johan Sverkersson.

Under Sverker den äldres tid ska den hedniska gudstjänsten ha upphört i Sverige. Därtill anlades flera kloster, såsom Alvastra i Östergötland, Nydala i Småland samt Varnhem och Gudhem i Västergötland, där munkar och nunnor ogifta skulle tillbringa sitt liv med att tjäna Gud. Man började också inrätta biskopsstift.

Ett påvligt sändebud, kardinalen Nicolaus Albanus, kom år 1153 till Sverige för att inviga en ärkebiskop, men svear och götar kunde inte komma överens om huruvida ärkestiftet skulle ha sitt säte i Linköping eller Gamla Uppsala; därför lämnade kardinalen vid sin hemresa kvar palliet hos ärkebiskopen i Lund.

Svenska kungar ur den Sverkerska ätten:

  1. ^ Ättartal för Swea och Götha konungahus J. F. Peringskiöld, Stockholm 1725
Företrädare:
Stenkilska ätten
Sveriges konungahus (i konkurrens med Erikska ätten)
11301222
Efterträdare:
Bjälboätten