Sileshårssläktet

Sileshårssläktet
Småsileshår (Drosera intermedia)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Nejlikordningen Caryophyllales
Familj	Sileshårsväxter Droseraceae
Släkte	Sileshårssläktet Drosera
Vetenskapligt namn
§ Drosera
Auktor	Linné
Utbredning
Arter (urval)
Bachstensileshår (D. paradoxa) Gaffelsileshår (D. binata) Kapsileshår (D. capensis) Madagaskarsileshår (D. madagascariensis) Rundsileshår (D. rotundifolia) Skorpionsileshår (D. scorpioides Småsileshår (D. intermedia) Storsileshår (D. anglica) Svärdsileshår (D. adelae) Trådsileshår (D. filiformis)

Sileshårssläktet (Drosera)^[1] är ett släkte i familjen sileshårsväxter med cirka 100, kärrlevande arter som förekommer i alla världsdelar. Tre arter av släktet sileshår förekommer tämligen allmänt över de nordiska länderna på mossarnas vitmosstuvor; storsileshår, småsileshår och rundsileshår.

Sileshårs-arterna är mest ryktbara för sina blad, som fungerar som fällor för insekter. Rosettbladen är i kanten och på hela översidan fullsatta av långskaftade, vackert purpurröda körtlar, tentakler – de som sitter vid kanten kan vara lika långa som bladskivans diameter. Dessa Drosera-tentakler har både känsel och rörelseförmåga. Om ett litet föremål läggs på bladet fastnar det i de närmaste körtlarnas klibbiga avsöndring, som i vilotillståndet täcker deras spets som en liten klar och glänsande droppe. Även de kringstående tentaklerna, som inte direkt berörts, böjer sig från alla håll långsamt ned mot det främmande föremålet. Skulle det vara en liten köttsmula eller en insekt, det vill säga innehålla protein, utsöndras även en matsmältningsvätska (ett ferment eller enzym), som smälter proteinerna, på samma sätt som i djurens magsäck. Tentaklerna utför då även sina fångströrelser hastigare än annars, och efter ett dygn är de alla böjda tillsammans över sitt byte. Efter ännu ett dygn är de åter utspärrade, och föremålet har upplösts och sugits upp av bladet. Av små insekter finnes endast hudskelettet kvar.

Tentakelspetsarna har således många skilda uppgifter, nämligen att avsöndra flera olika slag av vätskor, att suga upp dem igen, och att uppfatta eller känna beröringen av främmande kroppar.

Känseln består av särskilda sinnesceller med små utskjutande uddar från ytlagret av sin protoplasma. Känsligheten är så stor, att tentaklerna tydligt reagerar för trycket av ett stycke av ett litet hårstrå, endast 0,2 millimeter långt och 0,0008 milligram i vikt.^{[källa behövs]}

Drosera-arterna får på detta sätt vissa näringsämnen, som de inte skulle kunna erhålla genom sina rötter, eftersom de oftast växer på de vattendränkta mattorna och tuvorna av vitmossa (Sphagnum) i mossar, där endast mineralfattigt vatten finns att tillgå. Rotsystemet är också mycket svagt utvecklat.

• Den virtuella floran - Sileshår
• Sileshår i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
• Svensk Kulturväxtdatabas
• Wikimedia Commons har media som rör Sileshårssläktet.
  Bilder & media