Hoppa till innehållet

Ruth Bader Ginsburg

Från Wikipedia
Ruth Bader Ginsburg
Ruth Bader Ginsburg 2016.
FöddJoan Ruth Bader
15 mars 1933[1][2][3]
Brooklyn, New York, USA
Död18 september 2020[4][5] (87 år)
Washington[4], USA
BegravdArlingtonkyrkogården
Andra namnNotorious R.B.G.[6] och R.B.G.[6]
Medborgare iUSA
Utbildad vidCornell University
Harvard Law School
Columbia Law School
James Madison High School
SysselsättningDomare, advokat, jurist[7]
Befattning
Domare vid U.S. Court of Appeals for the D.C. Circuit (1980–1993)
Domare i USA:s högsta domstol (1993–2020)[8]
ArbetsgivareRutgers University
Columbia University
USA:s federala statsmakt
MakeMartin D. Ginsburg
(g. 1954–2010, makas/makes död)
Barn2
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Lunds universitet (1969)[9][10]
Margaret Brent Award (1993)[11]
Golden Plate Award (1995)
National Women's Hall of Fame (2002)[12]
Brandeis Medal (2003)[13][14]
The World's 100 Most Powerful Women (2004)
Hedersdoktor vid Willamette University (2009)
Hedersdoktor vid Ohio State University (2009)[15]
Hedersdoktor vid Princeton University (2010)[16]
Jefferson Awards for Public Service (2011)
Hedersdoktor vid Harvard University (2011)[17]
Radcliffe Medal (2015)[18]
Time 100 (2015)[19]
Fyra friheters-priset - Frihetsmedaljen (2015)
Genesispriset (2018)
Berggruen Prize (2019)
Jubelhedersdoktor vid Lunds universitet (2019)[9]
Elizabeth Blackwell Award (2021)[20]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Namnteckning
Redigera Wikidata

Ruth Joan Bader Ginsburg, född 15 mars 1933 i New York, död 18 september 2020[21] i Washington, D.C., var en amerikansk jurist som var ledamot av USA:s högsta domstol från 1993 fram till sin död 2020. Hon nominerades av president Bill Clinton och ersatte den avgående domaren Byron White.[22]

Ginsburg var den andra kvinnan som utsetts till domare i USA:s högsta domstol, efter Sandra Day O'Connor.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Ruth Bader växte upp i stadsdelen Brooklyn som dotter till föräldrar som var ashkenaziska judar ursprungligen från nuvarande Polen och Ukraina.[23] 1954 tog hon bachelorexamen vid Cornell University, följt av studier vid Harvard Law School och Columbia Law School där hon 1959 tog juristexamen (LL.B.).[24]

Från 1961 forskade Ginsburg vid Columbia Law School Project on International Procedure och arbetade från 1962 i Lund tillsammans med Anders Bruzelius för att beskriva svensk civilrättslig processordning för en amerikansk publik. Detta resulterade i boken Civil Procedure in Sweden 1965. Hon lärde sig svenska språket under arbetets gång. Hon och Anders Bruzelius blev 1969 hedersdoktorer vid Lunds universitet för detta arbete. Bader Ginsburg var professor vid Rutgers Law School 1963–1972 och därefter vid sitt alma mater (Columbia Law School) fram till 1980.

Hon gjorde sig känd på 1970-talet som en ivrig förkämpe och profil för kvinnors rätt till abort och var medgrundare till Women’s Rights Project vid American Civil Liberties Union (ACLU).[25][26]

USA:s president Jimmy Carter utsåg Bader Ginsburg 1980 till domare vid U.S. Court of Appeals for the District of Columbia Circuit.[26] Nästa president från det Demokratiska partiet, Bill Clinton, meddelade 14 juni 1993 i Vita husets rosenträdgård att han nominerade henne till USA:s högsta domstol, för att efterträda Byron White som valde att gå i pension.[27][26] Nomineringen godkändes sedermera av USA:s senat med 96 ja-röster och 3 nej-röster.[26]

Under tiden som domare i högsta domstolen drabbades hon av cancer flera gånger: först koloncancer 1999, pankreascancer 2009, lungcancer 2018, samt återfall i pankreascancer 2019 där metastaser från den sistnämnda uppgavs som dödsorsak.[28]

Ginsburgs död under 2020 öppnade en ledig plats i Högsta domstolen cirka sex veckor före presidentvalet och inledde kontroverser om nomineringen och bekräftelsen av hennes efterträdare.[29][30] Dagar före hennes död dikterade Ginsburg ett uttalande till sitt barnbarn Clara Spera, som hördes av Ginsburgs läkare och andra i rummet vid den tiden: "Min innersta önskan är att jag inte kommer att ersättas förrän en ny president är installerad."[28][31] President Donald Trumps val av ersättare, Amy Coney Barrett, godkändes av senaten den 27 oktober.

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Populärkultur

[redigera | redigera wikitext]

År 2014 gjorde Kjell Åke Modéer en längre intervju med Ruth Ginsburg i USA, vilken publicerades i boken A Conversation with Justice Ruth Bader Ginsburg.[35]

År 2018 hade dokumentärfilmen RBG premiär. Filmen skildrar Ginsburgs karriär men även hennes privatliv.[36] Samma år släpptes spelfilmen En kvinna bland män där rollen som Ginsburg spelas av Felicity Jones. Filmens manus skrevs av Daniel Stiepleman, systerson till Ginsburgs make Martin D. Ginsburg.[37]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6db86dw, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ FemBios databas, FemBio-ID: 11171, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000020758, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Justice Ruth Bader Ginsburg, Champion Of Gender Equality, Dies At 87 (på engelska), National Public Radio, 18 september 2020, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ 金斯柏格87歲病逝 美自由派大法官畢生維權成女中豪傑[影] (på kinesiska), Central News Agency, 19 september 2020, läs online, läst: 19 september 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, id-nummer i USA:s kongressbiblioteks katalog: n50029918, läst: 9 april 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jo2017965662, läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]
  8. ^ Members of the Supreme Court of the United States (på engelska), USA:s högsta domstol, läs online, läst: 2 mars 2018.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Ruth Bader Ginsburg kreerad till jubelhedersdoktor, 8 maj 2019, läs online, läst: 20 september 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ Hedersdoktorer, Lunds universitet, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ Previous Margaret Brent Women Lawyers of Achievement Award Recipients (på engelska), American Bar Association, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ Ruth Bader Ginsburg (på engelska), National Women's Hall of Fame, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ Justice Ginsburg to receive Brandeis medal (på engelska), Sun-Sentinel, 13 januari 2003, läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ Justice Ginsburg to Get Law School Honor (på engelska), Midland Daily News, 11 januari 2003, läs online.[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, www.osu.edu , läst: 10 maj 2019.[källa från Wikidata]
  16. ^ Princeton awards five honorary degrees, Princeton University, 1 juni 2010, läs onlineläs online, läst: 10 maj 2019.[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, www.harvard.edu , läst: 9 maj 2019.[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, www.radcliffe.harvard.edu .[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, time.com , läst: 10 maj 2019.[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, www.hws.edu .[källa från Wikidata]
  21. ^ ”Ruth Bader Ginsburg avliden”. SVT Nyheter. 19 september 2020. https://www.svt.se/nyheter/ruth-bader-ginsburg-avliden. Läst 19 september 2020. 
  22. ^ ”Byron R. White | United States jurist” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Byron-R-White. Läst 10 september 2021. 
  23. ^ Gertner, Nancy (23 juni 2021). ”Ruth Bader Ginsburg” (på engelska) (The Shalvi/Hyman Encyclopedia of Jewish Women). jwa.org. Jewish Women's Archive. https://jwa.org/encyclopedia/article/ginsburg-ruth-bader. Läst 30 juni 2022. 
  24. ^ ”Ginsburg, Ruth Bader” (på engelska). www.fjc.gov. Federal Judicial Center. https://www.fjc.gov/history/judges/ginsburg-ruth-bader. Läst 30 juni 2022. 
  25. ^ Hall, Carla (19 september 2020). ”Ruth Bader Ginsburg protected your abortion rights. Be afraid now that she’s gone”. Los Angeles Times. https://www.latimes.com/opinion/story/2020-09-19/opinion-ruth-bader-ginsburg-protected-your-abortion-rights-be-afraid-now-that-shes-gone. Läst 21 september 2020. 
  26. ^ [a b c d] ”Supreme Court Justice Ruth Bader Ginsburg” (på engelska). clinton.presidentiallibraries.us. Clinton Presidential Library & Museum. 2020. https://clinton.presidentiallibraries.us/rbg-topical-guide. Läst 30 juni 2022. 
  27. ^ ”Remarks Announcing the Nomination of Ruth Bader Ginsburg To Be a Supreme Court Associate Justice” (på engelska). www.presidency.ucsb.edu. 14 juni 1993. https://www.presidency.ucsb.edu/documents/remarks-announcing-the-nomination-ruth-bader-ginsburg-be-supreme-court-associate-justice. Läst 30 juni 2022. 
  28. ^ [a b] Totenburg, Nina (18 september 2020). ”Justice Ruth Bader Ginsburg, Champion Of Gender Equality, Dies At 87” (på engelska). www.npr.org. National Public Radio. https://www.npr.org/2020/09/18/100306972/justice-ruth-bader-ginsburg-champion-of-gender-equality-dies-at-87?t=1656542984226. Läst 30 juni 2022. 
  29. ^ Totenberg, Nina (18 september 2020). ”Justice Ginsburg's Death Sets Up Political Battle In The Senate” (på engelska). NPR. https://www.npr.org/2020/09/18/747742236/justice-ginsburgs-death-sets-up-political-battle-in-the-senate. Läst 23 september 2021. 
  30. ^ ”Ginsburg death ignites fierce U.S. Senate battle - and stirs Scalia's ghost” (på engelska). Reuters. 19 september 2020. https://www.reuters.com/article/uk-usa-court-ginsburg-congress-idUKKBN26A03T. Läst 23 september 2021. 
  31. ^ ”Ruth Bader Ginsburg's 'most fervent' wish” (på brittisk engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/av/world-us-canada-54242205. Läst 23 september 2021. 
  32. ^ ”My Own Words: Ruth Bader Ginsburg”. www.bookdepository.com. https://www.bookdepository.com/My-Own-Words-Ruth-Bader-Ginsburg/9781501145254. Läst 8 mars 2019.  ISBN 978-1-5011-4525-4
  33. ^ Lista över hedersdoktorer på fakultetens hemsida (läst 2018-06-20)
  34. ^ ”Ruth Bader Ginsburg kreerad till jubelhedersdoktor”. Lunds universitet. 8 maj 2019. https://www.lu.se/article/ruth-bader-ginsburg-kreerad-till-jubelhedersdoktor. Läst 9 maj 2019. 
  35. ^ Adlibris
  36. ^ Karolina Fjellborg (14 september 2018). ”"RBG" - en inspirerande hyllning av en amerikansk supertant”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/3jbPVX/rbg--en-inspirerande-hyllning-av-en-amerikansk-supertant. Läst 9 mars 2019. 
  37. ^ ”Filmrecension: Romantiskt om feministikon i ”En kvinna bland män””. DN.SE. 7 mars 2019. https://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/filmrecension-romantiskt-om-feministikon-i-en-kvinna-bland-man/. Läst 19 september 2020. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
USA:s högsta domstol
Nuvarande domare
Chefsdomare
  1. John Jay (1789–1795)
  2. John Rutledge (1795)
  3. Oliver Ellsworth (1796–1800)
  4. John Marshall (1801–1835)
  5. Roger B Taney (1836–1864)
  6. Salmon P Chase (1864–1873)
  7. Morrison Waite (1874–1888)
  8. Melville Fuller (1888–1910)
  9. Edward Douglass White (1910–1921)
  10. William Howard Taft (1921–1930)
  11. Charles Evans Hughes (1930–1941)
  12. Harlan Fiske Stone (1941–1946)
  13. Fred Vinson (1946–1953)
  14. Earl Warren (1953–1969)
  15. Warren Burger (1969–1986)
  16. William Rehnquist (1986–2005)
  17. John Roberts (2005–)
Ledamöter
  1. James Wilson (1789–1798)
  2. John Rutledge (1790–1791)*
  3. William Cushing (1790–1810)
  4. John Blair (1790–1795)
  5. James Iredell (1790–1799)
  6. Thomas Johnson (1792–1793)
  7. William Paterson (1793–1806)
  8. Samuel Chase (1796–1811)
  9. Bushrod Washington (1798–1829)
  10. Alfred Moore (1800–1804)
  11. William Johnson (1804–1834)
  12. Henry Livingston (1807–1823)
  13. Thomas Todd (1807–1826)
  14. Gabriel Duvall (1811–1835)
  15. Joseph Story (1812–1845)
  16. Smith Thompson (1823–1843)
  17. Robert Trimble (1826–1828)
  18. John McLean (1829–1861)
  19. Henry Baldwin (1830–1844)
  20. James Moore Wayne (1835–1867)
  21. Philip Pendleton Barbour (1836–1841)
  22. John Catron (1837–1865)
  23. John McKinley (1838–1852)
  24. Peter Daniel (1842–1860)
  25. Samuel Nelson (1845–1872)
  26. Levi Woodbury (1845–1851)
  27. Robert Grier (1846–1870)
  28. Benjamin Robbins Curtis (1851–1857)
  29. John Campbell (1853–1861)
  30. Nathan Clifford (1858–1881)
  31. Noah Swayne (1862–1881)
  32. Samuel Miller (1862–1890)
  33. David Davis (1862–1877)
  34. Stephen Johnson Field (1863–1897)
  35. William Strong (1870–1880)
  36. Joseph Bradley (1870–1892)
  37. Ward Hunt (1873–1882)
  38. John Harlan (1877–1911)
  39. William Woods (1881–1887)
  40. Stanley Matthews (1881–1889)
  41. Levi Woodbury (1882–1902)
  42. Horace Gray (1845–1851)
  43. Samuel Blatchford (1882–1893)
  44. Lucius Lamar (1888–1893)
  45. David Brewer (1890–1910)
  46. Henry Brown (1891–1906)
  47. George Shiras (1892–1903)
  48. Howell Jackson (1893–1895)
  49. Edward Douglass White (1894–1910)*
  50. Rufus Peckham (1896–1909)
  51. Joseph McKenna (1898–1925)
  52. Oliver Wendell Holmes (1902–1932)
  53. William R. Day (1903–1922)
  54. William Henry Moody (1906–1910)
  55. Horace Harmon Lurton (1910–1914)
  56. Charles Evans Hughes (1910–1916)*
  57. Willis Van Devanter (1911–1937)
  58. Joseph Rucker Lamar (1911–1916)
  59. Mahlon Pitney (1912–1922)
  60. James McReynolds (1914–1941)
  61. Louis Brandeis (1916–1939)
  62. John Clarke (1916–1922)
  63. George Sutherland (1922–1938)
  64. Pierce Butler (1923–1939)
  65. Edward Sanford (1923–1930)
  66. Harlan Fiske Stone (1925–1941)*
  67. Owen Roberts (1930–1945)
  68. Benjamin Cardozo (1932–1938)
  69. Hugo Black (1937–1971)
  70. Stanley Reed (1938–1957)
  71. Felix Frankfurter (1939–1962)
  72. William Douglas (1939–1975)
  73. Frank Murphy (1940–1949)
  74. James F Byrnes (1941–1942)
  75. Robert H Jackson (1941–1954)
  76. Wiley Rutledge (1943–1949)
  77. Harold H Burton (1945–1958)
  78. Tom C Clark (1949–1967)
  79. Sherman Minton (1949–1956)
  80. Joseph Harlan (1955–1971)
  81. William Brennan (1956–1990)
  82. Charles Whittaker (1957–1962)
  83. Potter Stewart (1958–1981)
  84. Byron White (1962–1993)
  85. Arthur Goldberg (1962–1965)
  86. Abe Fortas (1965–1969)
  87. Thurgood Marshall (1967–1991)
  88. Harry Blackmun (1970–1994)
  89. Lewis F Powell (1972–1987)
  90. William Rehnquist (1972–1986)*
  91. John Paul Stevens (1975–2010)
  92. Sandra Day O'Connor (1981–2006)
  93. Antonin Scalia (1986–2016)
  94. Anthony Kennedy (1988–2018)
  95. David Souter (1990–2009)
  96. Clarence Thomas (1991–)
  97. Ruth Bader Ginsburg (1993–2020)
  98. Stephen Breyer (1994–2022)
  99. Samuel Alito (2006–)
  100. Sonia Sotomayor (2009–)
  101. Elena Kagan (2010–)
  102. Neil Gorsuch (2017–)
  103. Brett Kavanaugh (2018–)
  104. Amy Coney Barrett (2020–)
  105. Ketanji Brown Jackson (2022–)
*Blev senare chefsdomare.
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ruth_Bader_Ginsburg&oldid=55143674”