Riksmötet 2022/2023

Riksmötet 2022/2023
Talmän
Riksdagens talman	Andreas Norlén (M)
Första vice talman	Kenneth G. Forslund (S)
Andra vice talman	Julia Kronlid (SD)
Tredje vice talman	Kerstin Lundgren (C)
Ledamöter
Antal ledamöter	349 (Lista)
Politiska partier (vid öppnandet)	Partier:      V (24)      S (107)      MP (18)      C (24)      L (16)      M (68)      KD (19)      SD (73)
Riksmötets varaktighet
27 september 2022–11 september 2023 (349 dagar)
◄ 2021/2022 2023/2024 ►
Redigera Wikidata

Riksmötet 2022/2023 är Sveriges riksdags verksamhetsår 2022–2023. Det inleddes med upprop och val av talman den 26 september 2022^[1], och öppnades formellt vid riksmötets öppnande den 27 september 2022.^[2] Riksmötet avslutades den 12 september 2023, då ett nytt riksmöte inleddes.

Den nyvalda riksdagen sammanträdde för första gången efter riksdagsvalet den 26 september 2022, under ledning av ålderspresident Carina Ohlsson (S). Andreas Norlén (M) återvaldes som talman av en enhällig riksdag, då samtliga åtta riksdagspartier ställde sig bakom förslaget att välja honom. Till förste vice talman valdes Kenneth G. Forslund (S), efter förslag av Socialdemokraterna och Centerpartiet. Även Forslund valdes med acklamation.^[1]

Till andre vice talman föreslog Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna Julia Kronlid (SD). Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslog Janine Alm Ericson (MP). Centerpartiet avsåg att rösta blankt för att inte stödja Kronlid.^[1] Socialdemokraterna yttrade sig inte, men hade tidigare meddelat att de avsåg att rösta blankt.^[3]

Miljöpartiet begärde sluten omröstning. För att väljas till vice talman krävdes då mer än hälften av de avlagda rösterna i den första eller andra valomgången, alternativt högst antal röster i en tredje och avgörande valomgång.^[4] Då minst tre ledamöter avvek från partilinjen uppnådde ingen majoritet i den första valomgången. I den andra valomgången valdes Julia Kronlid till andre vice talman, med 174 av 347 avlagda röster. Även i denna valomgång avvek alltså minst två ledamöter från partilinjen.^[1]

Centerpartiet föreslog att Kerstin Lundgren (C) skulle återväljas som tredje vice talman, medan Vänsterpartiet med stöd av Miljöpartiet föreslog avgående andre vice talman Lotta Johnsson Fornarve (V). Socialdemokraterna avsåg att rösta blankt. Övriga partier yttrade sig inte i debatten. Ingen av de föreslagna ledamöterna fick mer än hälften av de avgivna rösterna, vare sig i den första eller andra valomgången. I den tredje valomgången valdes Kerstin Lundgren med 57 av 346 röster. Även i detta val avvek ledamöter från partilinjerna; dessutom lades röster på Martin Ådahl (C), Ali Esbati (V) och Björn Söder (SD), som dock inte var föreslagna.^[1]

Den 27 september genomfördes Riksmötets öppnande. På begäran av talman Andreas Norlén förklarade kung Carl XVI Gustaf riksmötet 2022/2023 öppnat.^[5]

Den 27 september inleddes allmänna motionstiden. Den avslutas femton dagar efter det att regeringen lämnat sin budgetproposition, dock senast den 30 november då regeringen under ett valår måste avge sitt budgetförslag senast den 15 november. Allmänna motionstiden 2022 avslutades den 23 november. 2 235 motioner lämnades in.^[6]

Genom Tidöavtalet kunde ett regeringsunderlag bildas av Moderaterna (med 68 mandat), Kristdemokraterna (19 mandat) och Liberalerna (16 mandat) i regeringsställning med stöd av Sverigedemokraterna (73 mandat) utanför regeringen. Statsministeromröstningen genomfördes måndagen den 17 oktober 2022 med röstsiffrorna 176 för och 173 mot. Ulf Kristersson läste upp sin regeringsförklaring i riksdagen den 18 oktober 2022 och samma dag hölls skifteskonselj som leddes av kung Carl XVI Gustaf och där statsministern, de övriga statsråden, kronprinsessan Victoria och riksdagens talman Andreas Norlén deltog. Det skedde i konseljsalen på Kungliga slottet. ^[7]

Under verksamhetsåret lämnade Sverigedemokraten Elsa Widding sitt parti, men valde att stanna kvar i riksdagen som politisk vilde vilket meddelades 1 maj 2023.

Mandatfördelningen i riksdagen under perioden

26 september 2022 t.o.m. 30 april 2023				fr.o.m. 1 maj 2023
F	Parti	PB	Mandat	F	Parti	PB	Mandat
	Socialdemokraterna	S	107		Socialdemokraterna	S	107
	Sverigedemokraterna	SD	73		Sverigedemokraterna	SD	72
	Moderaterna	M	68		Moderaterna	M	68
	Vänsterpartiet	V	24		Vänsterpartiet	V	24
	Centerpartiet	C	24		Centerpartiet	C	24
	Kristdemokraterna	KD	19		Kristdemokraterna	KD	19
	Miljöpartiet	MP	18		Miljöpartiet	MP	18
	Liberalerna	L	16		Liberalerna	L	16
	utan partibeteckning	–	0		utan partibeteckning	–	1
	Totalt		349		Totalt		349

Talman	Första vice talman	Andra vice talman	Tredje vice talman
Andreas Norlén (M)	Kenneth G. Forslund (S)	Julia Kronlid (SD)	Kerstin Lundgren (C)

• S: Magdalena Andersson
• SD: Jimmie Åkesson
• M: Ulf Kristersson
• V: Nooshi Dadgostar
• C: Annie Lööf (till 2 februari 2023)
  Muharrem Demirok (från 2 februari 2023)
• KD: Ebba Busch
• MP: Märta Stenevi (språkrör) och Per Bolund (språkrör)
• L: Johan Pehrson

Vid den nyvalda riksdagens första sammanträde den 26 september 2022 anmälde partierna följande gruppledare för mandatperioden:^[1]

• S: Gunilla Carlsson^[8]
• SD: Henrik Vinge^[9]
• M: Tobias Billström^[10]
• V: Samuel Gonzalez Westling^[11]
• C: Daniel Bäckström^[12]
• KD: Camilla Brodin^[13]
• MP: Rasmus Ling^[14]
• L: Mats Persson^[15]

• S: Lena Hallengren^[16]
• SD: Henrik Vinge
  Linda Lindberg (från april 2023)^[17]
• M: Mattias Karlsson^[18]
• V: Samuel Gonzalez Westling^[19]
• C: Daniel Bäckström^[20]
• KD: Camilla Brodin^[21]
• MP: Rasmus Ling
  Annika Hirvonen (från 2023)^[22]
• L: Lina Nordquist^[23]

• Sveriges Riksdag (officiell webbplats)

v • r Svenska riksdagar Medeltiden (herredagsmöten (urval) 1280 (Alsnö) • 1308 (Örebro) • 1319 (Uppsala) • 1347 (Örebro) • 1435 (Arboga) • 1435 (Uppsala) • 1436 (Arboga) • 1438 (Arboga) • 1439 • 1439 (Tälje) • 1440 (Arboga) • 1448 • 1457 • 1464 • 1466 (Västerås) • 1467 • 1471 (Arboga) • 1477 (Strängnäs) • 1495 (Linköping) • 1497 • 1499 • 1504 • 1507 • 1508 • 1511 (Strängnäs) • 1512 • 1517 (Arboga) • 1517 • 1518 (Arboga) • 1520 • 1521 (Vadstena) • 1523 (Strängnäs) • 1524 (Vadstena) • 1525 (Västerås) Reformationstiden (de första ståndsriksdagarna) 1527 (Västerås) • 1529 (Strängnäs) • 1544 (Västerås) • 1547 (Strängnäs) • 1560 • 1561 (Arboga) • 1562 (Strängnäs och Stockholm) • 1563 • 1564 (Uppsala) • 1566 • 1567 (Stockholm & Uppsala) • 1568 (ej genomförd) • 1569 • 1571 • 1573 • 1574 • 1577 • 1582 • 1587 (Vadstena) • 1590 • 1594 (Stockholm och Uppsala) • 1595 (Söderköping) • 1596 • 1597 (Arboga) • 1599 • 1600 (Linköping) • 1602 • 1604 (Norrköping) • 1605 • 1607 (Stockholm och Uppsala) • 1609 • 1610 (Örebro) • 1611 (Nyköping) • 1612 • 1614 (Örebro) • 1616 (Helsingfors) Stormaktstiden (fr.o.m. 1617 års riksdagsordning) 1617 (Örebro) • 1617 (Stockholm och Uppsala) • 1621 • 1622 • 1624 • 1625 • 1627 • 1627–1628 • 1629 • 1630 • 1631 • 1632 (februari) • 1632 (november) • 1633 • 1634 (Nyköping och Stockholm) • 1635 • 1636 • 1638 • 1640 (Nyköping) • 1642 • 1643 • 1644 • 1647 • 1649 • 1650 • 1652 • 1654 (Uppsala) • 1655 • 1660 (Göteborg) • 1660 • 1664 • 1668 • 1672 • 1675 • 1676 (ej genomförd) • 1678 (Halmstad) • 1680 • 1682–1683 • 1686 • 1689 • 1693 • 1697 •1710 • 1713–1714 • 1719 • 1720 Frihetstiden (fr.o.m. 1723 års riksdagsordning) 1723 • 1726–1727 • 1731 • 1734 • 1738–1739 • 1740–1741 • 1742–1743 (urtima) • 1746–1747 • 1751–1752 • 1755–1756 • 1760–1762 • 1765–1766 • 1769–1770 (Stockholm och Norrköping) • 1771–1772 Gustavianska tiden (fr.o.m. 1772 års regeringsform) 1778–1779 • 1786 • 1789 • 1792 (Gävle) • 1800 (Norrköping) De sista ståndsriksdagarna (fr.o.m. 1809 års regeringsform) 1809–1810 • 1810 (urtima; Örebro) • 1812 (urtima; Örebro) • 1815 • 1817–1818 (urtima) • 1823 • 1828–1830 • 1834–1835 (urtima) • 1840–1841 • 1844–1845 (urtima) • 1847–1848 • 1850–1851 • 1853–1854 • 1856–1858 • 1859–1860 • 1862–1863 • 1865–1866 Tvåkammarriksdagen (fastställt i 1866 års riksdagsordning) 1867 • 1868 • 1869 • 1870 • 1871 (lagtima) • 1871 (urtima) • 1872 • 1873 • 1874 • 1875 • 1876 • 1877 • 1878 • 1879 • 1880 • 1881 • 1882 • 1883 • 1884 • 1885 • 1886 • 1887 (A) • 1887 (B) • 1888 • 1889 • 1890 • 1891 • 1892 (lagtima) • 1892 (urtima) • 1893 • 1894 • 1895 • 1896 • 1897 • 1898 • 1899 • 1900 • 1901 • 1902 • 1903 • 1904 • 1905 (lagtima) • 1905 (första urtima) • 1905 (andra urtima) • 1906 • 1907 • 1908 • 1909 • 1910 • 1911 • 1912 • 1913 • 1914 (A) • 1914 (B) • 1915 • 1916 • 1917 • 1918 (lagtima) • 1918 (urtima) • 1919 (lagtima) • 1919 (urtima) • 1920 • 1921 • 1922 • 1923 • 1924 • 1925 • 1926 • 1927 • 1928 • 1929 • 1930 • 1931 • 1932 • 1933 • 1934 • 1935 • 1936 • 1937 • 1938 • 1939 (lagtima) • 1939 (urtima) • 1940 (lagtima) • 1940 (urtima) • 1941 • 1942 • 1943 • 1944 • 1945 • 1946 • 1947 • 1948 • 1949 • 1950 • 1951 • 1952 • 1953 • 1954 • 1955 • 1956 • 1957 • 1958 (A) • 1958 (B) • 1959 • 1960 • 1961 • 1962 • 1963 • 1964 • 1965 • 1966 • 1967 • 1968 • 1969 • 1970 Enkammarriksdagen (fastställt i 1974 års regeringsform och riksdagsordning) 1971 • 1972 • 1973 • 1974 • 1975 • 1975/1976 • 1976/1977 • 1977/1978 • 1978/1979 • 1979/1980 • 1980 (urtima) • 1980/1981 • 1981/1982 • 1982/1983 • 1983/1984 • 1984/1985 • 1985/1986 • 1986/1987 • 1987/1988 • 1988/1989 • 1989/1990 • 1990/1991 • 1991/1992 • 1992/1993 • 1993/1994 • 1994/1995 • 1995/1996 • 1996/1997 • 1997/1998 • 1998/1999 • 1999/2000 • 2000/2001 • 2001/2002 • 2002/2003 • 2003/2004 • 2004/2005 • 2005/2006 • 2006/2007 • 2007/2008 • 2008/2009 • 2009/2010 • 2010/2011 • 2011/2012 • 2012/2013 • 2013/2014 • 2014/2015 • 2015/2016 • 2016/2017 • 2017/2018 • 2018/2019 • 2019/2020 • 2020/2021 • 2021/2022 • 2022/2023 • 2023/2024 • 2024/2025