Reichsmarine
Utseende
Reichsmarine var namnet på Tysklands flotta efter novemberrevolutionen 1918 (innan dess Kejserliga marinen) och fram till 1935 då den bytte namn till Kriegsmarine under nazisttiden. Det var en del av riksvärnet, den tyska Weimarrepublikens krigsmakt.
Storlek
[redigera | redigera wikitext]På grund av Versaillesfredens villkor efter första världskriget var Reichsmarines storlek starkt begränsad jämfört med andra stormakter. Mot slutet skedde dock en viss upprustning bland annat i och med sjösättningen av fickslagskeppen under det tidiga 1930-talet (innan Adolf Hitlers makttillträde).
Organisation
[redigera | redigera wikitext]Under chefen för marinledningen lydde:
- Flottans kommando under chefen för flottan. (Flaggskepp: Schleswig-Holstein) i Kiel
- Chef för slagskeppen
- Slagskeppen Hannover, Hessen, Schleswig-Holstein, Schlesien.
- Chef för spaningsstridskrafterna
- Lätta kryssarna Emden, Köln, Königsberg, Leipzig
- I. Torpedbåtsflottiljen(Swinemünde)
- II. Torpedbåtsflottiljen (Wilhelmshaven)
- 1. Minröjningsflottiljen (Kiel)
- Chef för slagskeppen
- Östersjöns örlogsstation (Kiel)
- Östersjöns kustförsvar
- Marinartilleribataljoner i Kiel, Swinemünde och Pillau
- Kommendanturer i Swinemünde och Pillau
- Östersjöns fartygsstammdivision
- Östersjöns fartygsförband i Kiel
- Östersjöns kustsignalväsende
- Inspektionen för flottans undervisning
- Marinskolor i Mürwik, Friedrichsort och Kiel- Wik.
- Marinfackskolan
- Marinarkivet (Berlin)
- tidvis underställda skolfartyg
- Övningsfartyget Niobe
- Inspektionen för torped- och sjöminväsendet
- Torpedförsöksanstalten i Eckernförde.
- Torped- och signalskolan i Flensburg-Mürwik.
- Torpedlaboratoriet i Kiel
- Signalförsöksanstalen
- Spärrförsökskommandot i Kiel
- Spärravdelning i Kiel med spärrskola och spärrförband
- Östersjöns kustförsvar
- Nordsjöns örlogsstation (Wilhelmshaven)
- Nordsjöns kustförsvar
- Marinartilleribataljon i Wilhelmshaven
- Nordsjöns fartygstammdivision i Wilhelmshaven
- Nordsjöns fartygsförband
- Nordsjöns kustsignalväsende
- Inspektionen för marinartilleriet
- Fartygsartilleriförsöksanstalten i Wilhelmshaven
- Fartygsartilleriskolan i Kiel
- Kustartilleriskolan i Schillig och Wilhelmshaven.
- Marindepåinspektionen i Wilhelmshaven
- Marinartilleridepåer i Wilhelmshaven, Cuxhaven, Borkum , Pillau, Swinemünde och Kiel- Dietrichsdorf.
- Marinspärrdepåer i Wilhelmshaven, Grauerort, Kiel-Dietrichsdorf
- Marinskjutfältet i Altenwalde
- Nordsjöns kustförsvar
- Örlogsvarvet i Wilhelmshaven, samt marinarsenal, tekniskt institut, förvaltningsmyndigheter och marinlasarett.
- Marina lokalmyndigheter i Hamburg, Bremen, Stettin och Königsberg.
Personal
[redigera | redigera wikitext]Grundläggande sjöofficersutbildning
[redigera | redigera wikitext]Utbildningssteg | Längd i månader | Genomförande | Befordran efter stegets genomförande |
---|---|---|---|
Grundläggande infanteriutbildning | Stralsund eller Wilhelmshaven | Gefreiter O.A. | |
Praktisk utbildning | Segelskolfartyg | Seekadett | |
Praktisk utbildning | Skolkryssare | Fähnrich z. See | |
Officerskurs | Sjökrigsskolan i Mürwik | - | |
Praktisk fördjupningsutbildning | Torped-, artilleri-, infanteri-, spärr och förbindelsetjänst | - | |
Fartygstjänst | Linjeskepp och kryssare | Oberfähnrich z. See | |
Officerstjänst | .. | Leutnant z. See |
Källa:[1]
Grader och löner
[redigera | redigera wikitext]Lönegrad | Grundlön i riksmark utan bostadstillägg |
Grad eller befattning |
---|---|---|
C1 | 24 000 | Chefen för marinledningen Amiral |
C2 | 19 000 | Viceamiral Generalöverstabsläkare |
C3 | 16 000 | Konteramiral Generalstabsläkare |
C4 | 12 600 | Kommendör Generalläkare |
C5 | 9 700 | Fregattkapten Generalöverläkare |
C6 | 7 700 - 8 400 | Korvettkapten Överstabsläkare |
C7 | 4 800 - 6 000 - 6 900 | Kaptenlöjtnant |
C8 | 2 400 -2 700 - 3 100 - 3 400 - 3 800 - 4 200 | Löjtnant Underlöjtnant |
C9 | 3 400 - 3 800 - 4 200 | Överläkare Assistentläkare |
C10 | 3 400 - 3 600 - 3 800 - 4 000 | Övermusikmästare |
C11 | .. | endast Reichsheer |
C12 | 2 800 - 2 960 - 3 120 - 3 280 - 3 440 - 3 600 | Däcksofficer |
C13 | 2 400 - 2 600 -3 000 | Musikmästare |
C14 | 2 200 - 2 400 - 2 600 - 2 800 | Undervapenmästare |
C15 | 2 400 | Överfältväbel Underläkare |
C16 | 2 340 | Fältväbel |
C17 | 2 040 - 2 160 | Underfältväbel |
C18 | 1 920 | Flaggkorpral (Maat) Högbåtsman(Stabsgefreiter) |
C19 | 1 680 - 1 740 - 1 800 | Furir (Obergefreiter) |
C20 | 1 410 | Korpral (Gefreiter) |
C21 | 1 260 | Övermatros |
C22 | 1 080 | Matros |
Källa:[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Richhardt 2002, sid. 277f.
- ^ Reichsgesetzblatt Teil I 1927, s. 391 f. 2015-03-13.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Dirk Richhardt, Auswahl und Ausbildung junger Offiziere 1930-1945, Diss., Magdeburg 2002