Proustit

	Proustit
Kategori	Sulfosalter
Dana klassificering	03.04.01.01
Strunz klassificering	02.GA.05
Kemisk formel	Ag3AsS3
Färg	Scharlakan - cinnober
Förekomstsätt	Oliksidiga, prismatiska kristaller, massiv, kompakt
Kristallstruktur	Trigonalt - hexagonalt
Tvillingbildning	Vanlig
Spaltning	Distinkt på {1011}
Brott	Mussligt till ojämnt
Hållbarhet	Spröd
Hårdhet (Mohs)	2 – 2,5
Glans	Diamant
Refraktion	Enaxlig (-)
Ljusbrytning	nω = 3,087 - 3,088 nε = 2,792
Dubbelbrytning	δ = 0,295 - 0,296
Pleokroism	Moderat, kochenillröd till blodröd
Transparens	Genomskinligt, mörknar vid belysning
Streckfärg	Cinnober
Specifik vikt	5,57 (uppmätt), 5,625 (beräknad)
Referenser

Proustit, eller arseniksilverblände, är ett sulfosaltmineral som består av silversulfarsenid, Ag₃AsS₃ med 65,4 procent silver även känt som rubinblandning, ljusrött silver, arsenik-silverblandning eller rubinsilvermalm, och en viktig källa till metallen. Den kristalliserar romboedriskt och har rödaktig färg. Proustit liknar det mörkare antimonhaltiga mineralet pyrargyrit. Genom en kemisk analys utförd 1804 av Joseph L Proust visades att pyrargyrit och proustit var olika mineral. Proustit är namngivet efter Joseph L Proust.

De prismatiska kristallerna avslutas ofta av skalenohedron och den trubbiga romboedern, vilket liknar kalcit (hund-tand-spar) i formen. Färgen är scharlakansröd-violett och lystern adamantin. Kristaller är genomskinliga och mycket lysande, men vid exponering för ljus blir de snart matt svarta och ogenomskinliga. Streckfärgen är röd, Mohs hårdhet 2 till 2,5,^[5] och den specifika vikten 5,57. Dess transparens skiljer sig från exemplar till exemplar, men de flesta är ogenomskinliga eller genomskinliga.^[6]

Förekomst

Proustit förekommer på olika platser, som hydrotermiska avlagringar som en fas i den oxiderade och supergena zonen, tillsammans med andra silvermalmer och sulfider som naturligt silver, naturlig arsenik, xantokonit, stefanit, akantit, tetraedrit och klorargyrit.^[2] Kända fyndigheter finns bland annat i Elsass, Sachsen och Böhmen, samt i Chile, Mexiko och i olika delar av västra USA.

Underenhet av proustitstrukturen, som visar anslutningen av Ag, As (violett), S.

Proustits struktur kan ses som Ag⁺-derivatan av [AsS₃]³⁻ .^[7]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Proustite, 8 april 2024.

Artikelsn innehåller text från publikation nu utan upphovsrätt: Chisholm, Hugh, ed. (1911). "Proustite". Encyclopædia Britannica. Vol. 22 (11th ed.). Cambridge University Press. p. 490.

Noter

^ mindat.org/min-3294[1]
^ [a b] http://rruff.geo.arizona.edu/doclib/hom/proustite.pdf Handbook of Mineralogy
^ http://www.mindat.org/min-3294.html Mindat.org
^ http://www.webmineral.com/data/Proustite.shtml Webmineral
^ ”Proustite”. www.mindat.org. https://www.mindat.org/min-3294.html.
^ ”Proustite Value, Price, and Jewelry Information” (på engelska). International Gem Society. https://www.gemsociety.org/article/proustite-jewelry-and-gemstone-information/.
^ Engel, P.; Nowacki, W."Die Verfeinerung der Kristallstruktur von Proustit, Ag₃As S₃ und Pyrargyrit, Ag₃SbS₃" Neues Jahrbuch fuer Mineralogie. Monatshefte 1966, p181-p184

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Proustit.

[1] t.org/min-3294[1]

[Handbook-2] [a b] http://rruff.geo.arizona.edu/doclib/hom/proustite.pdf Handbook of Mineralogy

[Mindat-3] ttp://www.mindat.org/min-3294.html Mindat.org

[Webmin-4] ttp://www.webmineral.com/data/Proustite.shtml Webmineral

[5] ”Proustite”. www.mindat.org. https://www.mindat.org/min-3294.html.

[6] ”Proustite Value, Price, and Jewelry Information” (på engelska). International Gem Society. https://www.gemsociety.org/article/proustite-jewelry-and-gemstone-information/.

[7] Engel, P.; Nowacki, W."Die Verfeinerung der Kristallstruktur von Proustit, Ag₃As S₃ und Pyrargyrit, Ag₃SbS₃" Neues Jahrbuch fuer Mineralogie. Monatshefte 1966, p181-p184

[1]