Praktikprövning

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2020-09) Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Praktikprövning (en. "situation testing") är en metod som bland annat används för att skapa bevis i diskrimineringsärenden. Dessa bevis kan sedan användas i diskrimineringsrättegångar för att bevisa att diskriminering har ägt rum.^[1]

Metoden innebär att man använder sig av olika testpersoner/grupper av testpersoner som är identiska på alla sätt förutom just den aspekt som skall testas (till exempel kön, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder).^[2] Denna metod används i bland annat USA, Storbritannien och Belgien för att bevisa enskilda diskrimineringsärenden i domstol.^[3]

För närvarande^[när?] pågår ett europeiskt forskningsprojekt inom ämnet praktikprövning, med syfte att utreda om det föreligger några juridiska hinder att använda praktikprövning som bevis i rättegångar i Sverige. Detta projekt är ett samarbete mellan Byrån För Lika Rättigheter, Dr Isabelle Rorive från the Free University of Brussels och The Migration Policy Group.^[4]

• Byrån För Lika Rättigheter (arkiverad länk)