Norrbottens län

Norrbottens län
Län
Vapen för Norrbottens län tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Landskap	Norrbotten och Lappland
Region	Region Norrbotten
Läge	67°N 20°Ö / 67°N 20°Ö / 67; 20
Residensstad	Luleå
Area	Rankad 1:a
- Totalt	98 911 km²
Folkmängd	Rankad 15:e
- Totalt	248 557 (2024-09-30) [1]
Befolkningstäthet
- Totalt	2,51 invånare/km²
Inrättat	1810
Landshövding	Lotta Finstorp
Länskod	25
Geonames	604010
Länsbokstav	BD
Karta	SCB geodata
Norrbottens läns läge i Sverige.

Norrbottens län, beläget i Övre Norrland, är Sveriges nordligaste län. Residensstad är sedan 1856 Luleå; innan dess (1810–1855) var Piteå länets residensstad.

Norrbottens län är landets största och ytmässigt nära en fjärdedel av Sveriges totala landareal. Norrbottens län består av landskapet Norrbotten (den tidigare norra delen av Västerbotten) samt den nordliga delen av landskapet Lappland.

Norrbottens läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Inom länet finns landets högsta fjäll, Kebnekaise (2104 meter över havet), och djupaste insjö, Hornavan (221 meter djup).

Norrbottens län skapades den 21 maj 1810 av den norra delen av Västerbottens län.^[2]

Pite lappmark (Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner) ingick till en början inte i det nya länet, utan överfördes från Västerbotten först den 10 februari 1837;^[3] detta område låg längs med Skellefte älv men avståndsmässigt närmare Piteå. Malå kommun bildades 1862 genom en utbrytning från Arvidsjaur och fördes tillbaka till Västerbottens län 1869.

Sedan 1869 har Norrbottens länsgränser varit oförändrade.

Residensstaden är i fet stil.

• Arjeplogs kommun
• Arvidsjaurs kommun
• Bodens kommun
• Gällivare kommun
• Haparanda kommun
• Jokkmokks kommun
• Kalix kommun
• Kiruna kommun
• Luleå kommun
• Pajala kommun
• Piteå kommun
• Älvsbyns kommun
• Överkalix kommun
• Övertorneå kommun

Länet har 14 kommuner: Störst till ytan är Kiruna kommun, minst är Haparanda kommun. Största folkmängden har Luleå kommun och den minsta har Arjeplogs kommun.

Älvarna i Norrbottens län har varit utsatta för omfattande utbyggnad. Totalt återfinns nio av Sveriges tio största vattenkraftverk i Norrbottens län. Den elproduktion som finns i länet genererar en stor del av Sveriges elförsörjning och en ännu större del av Sveriges vattenenergiproduktion. De största vattenkraftverken är Harsprånget, Stornorrfors, Messaure, Porjus, Letsi och Ligga.^[5]

Norrbottens län tillsammans med Skellefteå och Sorsele kommuner i Västerbottens län marknadsförs internationellt under platsvarumärket Swedish Lapland.

För allmänna busskommunikationer inom länet ansvarar Länstrafiken i Norrbotten. Däremot ansvarar kommunerna för stadsbussar med separata biljettsystem. Persontågstrafiken inom länet sköts dels av Norrtåg (Luleå–Kiruna, Luleå–Umeå och sedan 2021 även Luleå-Haparanda)^[6], dels av Vy Tåg (Luleå-Narvik och nattåg till Stockholm).

Det finns fem flygplatser i länet: Luleå, Arvidsjaur, Gällivare, Kiruna och Pajala. Norrbottens län är det enda länet i Sverige med flyglinjer inom länet (Luleå–Kiruna och Luleå–Pajala).

Näst efter Jämtlands län är Norrbottens län landets mest glesbefolkade. I genomsnitt bor här mindre än 2 invånare per kvadratkilometer, men befolkningstätheten varierar kraftigt. År 2016 bodde ungefär 83 procent av befolkningen i länet i någon av länets 92 tätorter. De största tätorterna var Luleå, Piteå, Kiruna, Boden, Gällivare, Kalix och Haparanda.^[5]

Generellt kan sägas att befolkningstätheten störst i kustområdena i sydöst, i de nedre älvdalarna samt i gruvorterna Kiruna, Gällivare och Malmberget. Kommunerna Luleå, Piteå och Boden i sydöst är till arealen sett förhållandevis små men tillsammans svarar de för ungefär 80 procent av länets invånare.^[5]

Under de första 60 åren på 1900-talet nästintill fördubblades befolkningen i Norrbottens län, från 134 800 till 261 800 invånare. Som en följd av betydande utflyttning vände trenden år 1963, och istället minskade befolkningen. I början av 1970-talet började befolkningen i länet återigen växa, en trend som höll i sig fram till år 1981, vilket åter följdes av ny period av befolkningsminskning på grund av utflyttning. Den stora utflyttningen kan härledas till de problem som fanns i näringslivet.^[5]

En ny trend med ökade födelsetal och inflyttning från utlandet ledde till en ny period av befolkningstillväxt från år 1988. Årsskiftet 1994/1995 slogs nytt rekord i befolkningsstorlek i länet då antal invånare uppgick till 267 648 personer. Från år 1995 till 2010 minskade befolkningen med 17 000 personer^[5] och därefter stagnerat.

Länsvapnets Blasonering: Kvadrerad sköld: i fält I och IV Västerbottens vapen, i fält II och III Lapplands vapen.

Länsstyrelsen i Norrbottens län använde till att börja med Västerbottens landskapsvapen i den utformning det då hade.^[7] Länsvapen fastställdes inte officiellt förrän med början under 1930-talet och en viss konflikt utbröt med länsstyrelsen i Västerbottens län. Detta vapen kom inte att fastställas förrän 1949. Landskapet Norrbotten har senare (1995) fått ett eget landskapsvapen, men någon förändring av länsvapnet i enlighet med detta har inte skett. Ända sedan början av 1990-talet har en förändring av länsindelningen varit uppe för diskussion, nu senast^[när?] av den så kallade Ansvarskommittén. Därför får troligen en sådan förändring anstå.

• Nordnytt – Sveriges Televisions regionalnyheter
• Lista över landshövdingar i Norrbottens län
• Länsstyrelsen i Norrbottens län

• Wikimedia Commons har media som rör Norrbottens län.
  Bilder & media
• Länsstyrelsen i Norrbottens län
• Region Norrbotten
• regionfakta.com om Norrbottens län
• Lokala turismorganisationen

v • r Kommuner i Norrbottens län Arjeplog · Arvidsjaur · Boden · Gällivare · Haparanda · Jokkmokk · Kalix · Kiruna · Luleå · Pajala · Piteå · Älvsbyn · Överkalix · Övertorneå Se även: Lista över Sveriges kommuner

v • r Kommuner i Norrbottens län 1952-1970 Städer (5 st) Boden · Haparanda · Kiruna · Luleå · Piteå Köpingar (1 st) Älvsbyn Landskommuner (24 st) Arjeplog · Arvidsjaur · Edefors · Gällivare · Hietaniemi (upphörde 1969/1/1) · Hortlax (upphörde 1967/1/1) · Jokkmokk · Junosuando · Karesuando · Karl Gustav (upphörde 1967/1/1) · Korpilombolo · Nederkalix (upphörde 1967/1/1) · Nederluleå (upphörde 1969/1/1) · Nedertorneå (upphörde 1967/1/1) · Norrfjärden (upphörde 1967/1/1) · Pajala · Piteå (upphörde 1967/1/1) · Råneå (upphörde 1969/1/1) · Tärendö · Töre (upphörde 1967/1/1) · Älvsby (upphörde 1969/1/1) · Överkalix · Överluleå (upphörde 1967/1/1) · Övertorneå Nya kommuner efter 1 januari 1952 Kalix landskommun (1967/1/1) Se även: Sveriges kommuner 1952

v • r Sveriges län Blekinge · Dalarna · Gotland · Gävleborg · Halland · Jämtland · Jönköping · Kalmar · Kronoberg · Norrbotten · Skåne · Stockholm · Södermanland · Uppsala · Värmland · Västerbotten · Västernorrland · Västmanland · Västra Götaland · Örebro · Östergötland Se även: Sveriges administrativa indelning · Länssammanslagningar i Sverige (2000-talet)

v • r Barentsregionen Norge Svalbard · Nordland fylke · Troms og Finnmark fylke Sverige Västerbottens län · Norrbottens län Finland Lappland · Norra Österbotten · Kajanaland Ryssland Murmansk oblast · Archangelsk oblast · Komi · Karelska republiken · Nentsien