Nicolaus Bruhns

Nicolaus Bruhns
Född	1665[1][2][3] Schwabstedt[4]
Död	29 mars 1697 (g.s.) Husum[5]
Medborgare i	Schleswig och Konungariket Danmark
Sysselsättning	Kompositör, organist
Redigera Wikidata

Nicolaus Bruhns (även Nikolaus, Nicholas), född under senare delen av 1665, död 8 april (28 mars) 1697 i Husum, var en dansk-tysk organist, violinist och kompositör. Han var en av de mest framstående organisterna och kompositörerna i sin generation.

Bruhns föddes i Schwabstedt (danska: Svavsted ), en liten bosättning nära Husum. Han kom från en familj av musiker och kompositörer. Hans farfar, Paul (död 1655), arbetade som lutenist i Lübeck. Hans tre söner valde alla musikaliska karriärer. Bruhns far, även kallad Paul (1640 ––cirka 1689), blev organist i Schwabstedt, eventuellt efter att ha studerat med Franz Tunder. Nicolaus var uppenbarligen ett underbarn: enligt Ernst Ludwig Gerber kunde han spela orgel och komponera kompetenta verk för klaver och sång redan i tidig ålder. Han fick förmodligen sina första musiklektioner av sin far.

Vid 16 års ålder skickades Bruhns tillsammans med sin yngre bror Georg till Lübeck för att bo hos sin farbror Peter, som skulle lära Bruhns fiol och viola da gamba. De två bröderna studerade också orgel och komposition, Georg under Bernhard Olffen, organist från St. Aegidien och Nicolaus under Dieterich Buxtehude. Den senare, en av de bästa kompositörerna under sin tid, var så imponerad av Bruhns talanger och framsteg att han ansåg honom som sin bästa elev och så småningom rekommenderade honom till Köpenhamn. Där arbetade Bruhns som organist och violinist. Den 29 mars 1689 tävlade han om positionen som organist för stadskyrkan i Husum och accepterades enhälligt. Inom ett par månader erbjöds han en tjänst i Kiel, men avböjde när myndigheterna i Husum ökade hans lön. Bruhns stannade kvar i Husum till sin alltför tidiga död 1697, 31 år. Hans enda son, Johan Paul, valde en karriär inom teologi. Bruhns efterträddes i Husum av sin bror Georg.

Asteroiden 5127 Bruhns är uppkallad efter honom.^[6]

Bruhns bevarade verk är tyvärr få: endast 12 vokalverk och 5 orgelverk finns kvar. De vokala verken består av fyra sakrala konserter som etablerade en ny nivå av virtuositet i genren och tre sakrala madrigalkantater som representerar en direkt koppling till nästa sekel och Johann Sebastian Bachs verk. Även om instrumentalkompositionerna i de flesta av dessa verk tyder på att Bruhns bara kunde förlita sig på musiker av genomsnittlig skicklighet, finns det rörelser, som den öppnande sonatinan i solokantaten Mein Herz ist bereit, som är i hög grad utvecklad med virtuosa strukturer. Bruhns skrev med största sannolikhet kammarmusik, som kan ha varit av samma höga kvalitet, men ingen av dessa verk finns bevarade.

Orgelverken består av fyra preludier och en koralfantasi på psalmen "Nun komm, der Heiden Heiland". Den mest betydelsefulla av dessa stycken är den större av de två preludierna i e-moll, som vanligtvis beskrivs som ett av de största verken under den nordtyska orgeltraditionen. Även om Johann Sebastian Bachs son Carl Philipp Emanuel Bach hävdade att hans far beundrade och studerade Bruhns arbeten, har forskarna inte spårat något direkt inflytande.

• Muss nicht der Mensch auf dieser Erden i stetem Streite sein
• Ich har Lust abzuscheiden
• O werter heil'ger Geist
• Hemmt eure Traenenflut
• Ich liege und schlafe
• Jauchzet dem Herren
• Wohl dem, der den Herren fürchtet
• De profundis
• Paratum cor meum
• Die Zeit meines Abschieds ist vorhanden
• Erstanden ist der heilige Kristus
• Der Herr hat seinen Stuhl im Himmel bereitet
• Mein Herz ist bereit - Exempel och noter

Orgelverk

• Preludium "Stora" i e-moll - Exempel ( info ), noter
• Preludium "lilla" i e-moll " - Exempel och noter
• Koralfantasi: Nun Komm der Heiden Heiland
• Preludium i g-dur
• Preludium i d-dur (fragment)
• Preludium i g-moll

• McLean, Hugh J. (2001). Sadie, Stanley ; Tyrrell, John (red.). The New Grove Dictionary of Music and Musicians. iv (2 utg.). London: Macmillan. pp.   492-493.

  Den senaste och kortfattade sammanfattningen av Bruhns liv och verk tillgänglig på engelska.

• Webber, Geoffrey. North German church music in the age of Buxtehude. Oxford: Clarendon Press, 1996. ISBN   0-19-816212-X.

  Täcker ett brett utbud av ämnen relaterade till kyrkomusik, med mycket utrymme som ges till Bruhns.

• Snyder, Kerala J. Dieterich Buxtehude: Organist i Lübeck. New York: Schirmer Books, 1987. ISBN   0-02-873080-1.

  Denna slutgiltiga biografi om Buxtehude innehåller betydande diskussioner om Bruhns tidiga liv och sammanhang.

• Fosse, R.C. "Nicolaus Bruhns", pp. 92–107 in The Musical Heritage of the Lutheran Church, ed. T. Hoelty-Nickel. St. Louis: Concordia Publishing House, 1959.

  Den första väsentliga behandlingen av Bruhns på engelska.

• Geck, Martin. Nicolaus Bruhns: Leben und Werk. Köln: Musikverlag H. Gerig, 1968. (tyska)

  Något gammal, förblir detta hittills den centrala studien av Bruhns.

• Kölsch, Heinz. Nicolaus Bruhns. Kassel: Bärenreiter-Verlag, 1958. Utgivet 1938 som avhandling, Kiel. (tyska)

  Den första landmärkes studien av Bruhns liv och verk.

• Fructus, Michel. L'oeuvre d'orgue de Nicolaus Bruhns (1665-1697), Essai sur la persuasion musicale dans l'Allemagne barock du XVIIe siècle, DEA de Musicologie, Lyon, 1999, 2 vol.
• Fructus, Michel. Les cantates de Nicolaus Bruhns (1665-1697), Thèse de Doctorat de Musicologie, Lyon, 2009, 3 vol.

• International Music Score Library Project har fria noter av Nicolaus Bruhns.
• Choral Public Domain Library har fria noter av Nicolaus Bruhns.