Murraytorsk

	Murraytorsk; Status i världen: Akut hotad
	Murraytorsk
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Överklass	Benfiskar; Osteichthyes
Klass	Strålfeniga fiskar; Actinopterygii
Ordning	Abborrartade fiskar; Perciformes
Familj	Percichthyidae
Släkte	Maccullochella
Art	M. peelii
Vetenskapligt namn
	§ Maccullochella peelii
Auktor	Mitchell, 1838
Utbredning
Synonymer
	Maccullochella peelii mariensis Rowland, 1993; Maccullochella peelii peelii (Thomas Mitchell (upptäcktsresande)
	Ett exemplar med karakteristiskt grönspräckligt mönster. Fisken återutsattes efter bilden tagits.
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

För den närbesläktade arten Maccullochella macquariensis, se Jätteflodabborre (djur).

Murraytorsk (Maccullochella peelii) är en stor sötvattensfisk som trots namnet inte hör till torskfiskarna (Gadidae) utan ordningen abborrartade fiskar. Den finns enbart i Australien och har länge varit en populär mat- och sportfisk, något som bidragit till dess hotade status^[3]. Arten kallas även jätteflodabborre^[4].

Beskrivning

En avlång fisk med ett brett huvud, konkav panna, stor mun (vanligtvis utan underbett utom för mycket stora exemplar) och rundad stjärtfena.^[5] Kroppsfärgen är variabel, men ovandelen av sidorna är vanligen spräcklig i ljust till mörkt grönt och mörkgrönt till svart. Buken är mycket ljust beige. Den mjuka delen av ryggfenan, analfenorna och stjärtfenan är grå till svarta med tydliga, vita kanter.^[3] Som mest kan den bli 180 cm lång och väga 113,5 kg, men sådana storlekar uppnår den sällan numera.^[6]

Vanor

Jätteflodabborren förekommer i många olika biotoper, från klara, klippiga bäckar till långsamma, grumliga floder. De går vanligen ner till 5 meters djup och föredrar miljöer med skydd i form av klippor, sjunkna trädstammar eller överskjutande flodbankar. Arten hävdar revir, som kan bestå av ett flod- eller sjöområde, en hög skräp på bottnen eller ofta ett särskilt bohål. Födan för de vuxna fiskarna består av allt från ryggradslösa djur, fiskar, groddjur och ibland reptiler, fåglar och vattenlevande däggdjur, medan de unga fiskarna lever av djurplankton.^[6] Den är mycket långlivad; högsta konstaterade åldern är 48 år, men det anses sannolikt att den kan bli upp till 100 år gammal.^[3]

Fortplantning

Arten blir könsmogen mellan 4 och 6 års ålder (2 till 3 kg)^[3] Under leken, som sker från vår till försommar,^[6] kan honan lägga mellan 10 000 ägg (för ett nyss moget exemplar) till 90 000 (för en hona runt 22 kg)^[3].

Status

Arten är klassificerad som akut hotad ("CR", underklassificering "C2a") av IUCN.^[1] Främsta orsakerna är överfiskning och habitatförlust (främst genom dammbyggnad och andra människoskapade hinder^[5]).^[6] Nedgången har varit betydande; man beräknar att dagens bestånd är en tiondel av vad det var när Australien först koloniserades av engelsmännen.^[3]

Referenser

^ [a b] Wager, R. 1986 Maccullochella peelii (på engelska). Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2011.2. Läst 8 maj 2012.
^ ”Maccullochella peelii Mitchell, 1838” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=641894. Läst 7 maj 2012.
^ [a b c d e f] ”Murray Cod”. Native Fish Australia. 1 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071010105433/http://www.nativefish.asn.au/cod.html. Läst 7 maj 2012.
^ Sven O Kullander (13 september 2006). ”Naturhistoriska riksmuseets databas över fisknamn”. Naturhistoriska riksmuseet. Arkiverad från originalet den 14 december 2013. https://web.archive.org/web/20131214095552/http://artedi.nrm.se/fishnames/namefind.php?FormData=Perciformes&Verbosity=Listing&Submit=Skicka&MaxRecs=1000&Category=cOrder&Precision=%3D&Ordering=default. Läst 7 maj 2012.
^ [a b] Robert E. Kearney & Melissa A. Kildea (Maj 2001). ”The Status of Murray Cod in the Murray-Darling Basin” (PDF, 1,47 MB). University of Canberra. Arkiverad från originalet den 4 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110604080952/http://www.environment.gov.au/water/publications/mdb/pubs/murray-cod.pdf. Läst 7 maj 2012.
^ [a b c d] Binohlan, Crispina B. (15 november 2011). ”Maccullochella peelii (Mitchell, 1838) Murray cod” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/Maccullochella-peelii.html. Läst 8 maj 2012.

[IUCN-1] [a b] Wager, R. 1986 Maccullochella peelii (på engelska). Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2011.2. Läst 8 maj 2012.

[ITIS-2] ”Maccullochella peelii Mitchell, 1838” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=641894. Läst 7 maj 2012.

[NF-3] [a b c d e f] ”Murray Cod”. Native Fish Australia. 1 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071010105433/http://www.nativefish.asn.au/cod.html. Läst 7 maj 2012.

[NR-4] Sven O Kullander (13 september 2006). ”Naturhistoriska riksmuseets databas över fisknamn”. Naturhistoriska riksmuseet. Arkiverad från originalet den 14 december 2013. https://web.archive.org/web/20131214095552/http://artedi.nrm.se/fishnames/namefind.php?FormData=Perciformes&Verbosity=Listing&Submit=Skicka&MaxRecs=1000&Category=cOrder&Precision=%3D&Ordering=default. Läst 7 maj 2012.

[UC-5] [a b] Robert E. Kearney & Melissa A. Kildea (Maj 2001). ”The Status of Murray Cod in the Murray-Darling Basin” (PDF, 1,47 MB). University of Canberra. Arkiverad från originalet den 4 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110604080952/http://www.environment.gov.au/water/publications/mdb/pubs/murray-cod.pdf. Läst 7 maj 2012.

[FB-6] [a b c d] Binohlan, Crispina B. (15 november 2011). ”Maccullochella peelii (Mitchell, 1838) Murray cod” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/Maccullochella-peelii.html. Läst 8 maj 2012.

[1]