Hoppa till innehållet

Mongolisk piphare

Från Wikipedia
Mongolisk piphare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningHardjur
Lagomorpha
FamiljPipharar
Ochotonidae
SläkteOchotona
ArtMongolisk piphare
O. pallasi
Vetenskapligt namn
§ Ochotona pallasi
Auktor(Gray, 1867)
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Mongolisk piphare (Ochotona pallasi[2][3][4][5]) är en däggdjursart som först beskrevs av Gray 1867. Ochotona pallasi ingår i släktet Ochotona och familjen Ochotonidae.[6][7]

Artens sommarpäls är på ovansidan enhetlig sandfärgad och undersidan är lite ljusare. På vintern är pälsens ovansida ljusgrå till ljusbrun och undersidan nästan vitaktig. Denna piphare har nakna svarta trampdynor vad som skiljer den från ogotona (Ochotona dauurica) som lever i samma region.[8] Individerna blir upp till 25 cm långa och väger 175 till 200 g.[9]

Utbredning och habitat

[redigera | redigera wikitext]

Denna piphare förekommer med flera från varandra skilda populationer i Mongoliet, norra Kina och Kazakstan. Arten vistas på högplatå och i bergstrakter mellan 1000 och 3200 meter över havet. Habitatet är beroende på underart och kan vara klippiga bergsängar eller torra stäpper.[1]

Individerna är aktiva på dagen och de håller ingen vinterdvala. Liksom flera andra pipharar samlar arten gräs, örter och andra gröna växtdelar och skapar högar för att torka växterna. Dessa högar kan ha en höjd av en meter. Höet flyttas sedan till det underjordiska självgrävda boet. Förutom hö äts frön och nötter.[9]

Honor kan para sig flera gånger per år men bara under varma årstider.[1] Hanar parar sig vanligen med flera honor från samma område och mellan olika hanar utkämpas strider om rätten att para sig.[8] Individer i fångenskap blev så aggressiva att de dödade varandra när de inte skildes åt.[9] Dräktigheten varar cirka 25 dagar och sedan föds upp till 12 ungar.[1] Ungarna väger vid födelsen cirka 7 g. De börjar efter cirka 19 dagar med fast föda och snart efteråt slutar modern med digivning.[9]

Individer blir upp till fyra år gamla.[1]

Arten delas in i följande underarter:[6]

  • O. p. pallasi
  • O. p. hamica
  • O. p. pricei
  • O. p. sunidica

Arten bekämpas ibland med gift på betesmarker. Hela populationen anses vara stabil. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

  1. ^ [a b c d e f] Lissovsky, A. & Smith, A.T. 2016 Ochotona pallasi . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 20 augusti 2023.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (2005) , website Ochotona pallasi, Mammal Species of the World
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2
  5. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  6. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (15 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/ochotona+pallasi/match/1. Läst 24 september 2012. 
  7. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  8. ^ [a b] Joseph A. Chapman, John E. C. Flux (red.): Rabbits, Hares and Pikas. Status Survey and Conservation Action Plan. Arkiverad 14 januari 2009 hämtat från the Wayback Machine. (PDF; 11,3 MB) IUCN, Gland 1990; sid. 41-43. ISBN 2-8317-0019-1.
  9. ^ [a b c d] A. DeMers (15 december 2007). ”Pallas's pika” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Ochotona_pallasi/. Läst 9 december 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]