Lynda Benglis

Lynda Benglis
	Lynda Benglis
Född	25 oktober 1941 (83 år); Lake Charles, USA
Medborgare i	USA
Sysselsättning	Målare, videokonstnär, fotograf, skulptör, performancekonstnär
Arbetsgivare	School of Visual Arts
Utmärkelser
	Guggenheimstipendiet (1975)
	Redigera Wikidata

Lynda Benglis, född 25 oktober 1941 i Lake Charles, Louisiana, är en amerikansk konstnär, som bland annat gjort sig känd för sina vaxmålningar, latexskulpturer och sin feministiska konstnärliga praktik.^[12]^[13]

Biografi

Lynda Benglis studerade på Newcomb College i New Orleans, där hon tog en kandidatexamen 1964. Hon flyttade därefter till New York.^[14] Hon uttrycker sig med organiska former i sina verk och är influerad av bland andra Barnett Newman och Andy Warhol.^[15] I sina tidiga verk använder hon sig av bivax, senare av polyuretan under 1970-talet och därefter av guld, zink och aluminium och andra metaller.^[15] Hon var kontroversiell fram till 1980-talet, främst därför att hon hade tydliga sexuella referenser.^[16]

Som många andra konstnärer vid denna tid experimenterade Lynda Benglis med slungande och droppande målningsmetoder i Jackson Pollocks efterföljd.^[17]

År 1971 började hon samarbeta med Robert Morris, och gjorde videoverken Mumble (1972) och Morris Exchange (1973).^[16] Benglis gjort ett antal videofilmer under 1970-talet, i vilka hon arbetade med frågor som självbild och kvinnoidentitet.^[18]

Annons i Artforum

Lynda Benglis kände sig åsidosatt i en mansdominerad konstvärld och gjorde satir på pinuppbilder och Hollywood-artister. Hon valde en serie tidningsannonser som medium, en bildsvit som avslutades med en särskilt kontroversiell bild i utgåvan av Artforum i november 1974. I denna poserade hon med en stor latexdildo iklädd endast solglasögon som reklam för hennes nästkommande utställning på Paula Cooper Gallery.^[13]

Lynda Benglis anses vara ett tidigt exempel på arbete med genusperformance.^[19]

Senare utställningar

Lynda Benglis första retrospektiva utställning i Europa visades november 2009 - januari 2010 på Irish Museum of Modern Art i Dublin i Irland.^[20]

Källor

Noter

^ [a b c] RKDartists, RKDartists-ID: 103533, läst: 9 september 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Lynda Benglis, CLARA (på engelska), CLARA-id: 559.^{[källa från Wikidata]}
^ Lynda Benglis, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00016356.^{[källa från Wikidata]}
^ RKDartists, RKDartists-ID: 103533.^{[källa från Wikidata]}
^ Directory of Southern Women Artists, The Johnson Collection.^{[källa från Wikidata]}
^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 471, läs online, läst: 4 december 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.workwithdata.com , läst: 6 november 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Artnet, Artnet konstnärs-ID: lynda-benglis.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 26264, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ RKDartists, RKDartists-ID: 103533, läst: 10 september 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Guggenheim fellow-ID: lynda-benglis.^{[källa från Wikidata]}
^ Lydia Morrish Lynda Benglis: ‘You cannot kill creativity’, Dazed, läst 2016-07-30
^ [a b] Doss, Erika (2002). ”Feminist Art and Black Art”. Twentieth-Century American Art. Oxford History of Art. Oxford: Oxford University Press. sid. 184. ISBN 0-19-284239-0
^ ”Cheim & Read”. Lynda Benglis Artist Page. Arkiverad från originalet den oktober 17, 2011. https://web.archive.org/web/20111017114353/http://www.cheimread.com/artists/lynda-benglis/?view=bio. Läst 18 oktober 2011.
^ [a b] Krane, Susan (Spring-Summer 1992). ”Lynda Benglis: Dual Natures”. Woman's Art Journal (Atlanta : High Museum of Art, 1990.) 3 (1): sid. 54. ISBN 0-939802-63-5.
^ [a b] Joy, C. (2007). ”Benglis, Lynda”. Grove Art Online. Oxford University Press. http://www.groveart.com/shared/views/article.html?section=art.007881. Läst 24 juni 2007.
^ Jones, Amelia (1998). Body Art/Performing the Subject. Minneapolis: University of Minnesota Press. sid. 96–97. ISBN 0-8166-2773-8
^ Richmond, Susan. "The Ins and Outs of Female Sensibility: A 1973 Video by Lynda Benglis". Camera Obscura. 23.3 (2008): 80-109.
^ Richmond, Susan. "”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100829124953/http://www.ktpress.co.uk/nparadoxavolumes.htm. Läst 21 mars 2010. " "Sizing Up the Dildo: Lynda Benglis' Artforum Advertisement as a Feminist Icon", n.paradoxa 15 (January 2005): 24-34.
^ Douglas, Sarah. “My Brilliant Career: Lynda Benglis” Art+Auction, November 2009.

Externa länkar

[ef2662350918e8d4b1ae4c418ac401e80a249705-1] [a b c] RKDartists, RKDartists-ID: 103533, läst: 9 september 2021.^{[källa från Wikidata]}

[e5fe2cd58b42c91b785e5e58bf013052d0c3f4cc-2] Lynda Benglis, CLARA (på engelska), CLARA-id: 559.^{[källa från Wikidata]}

[f112188a7a2dd3f459e0aa7b6d7e560501816f61-3] Lynda Benglis, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00016356.^{[källa från Wikidata]}

[9b90ef5703ed0117f2037e4f0624a0c8db8f2a1d-4] RKDartists, RKDartists-ID: 103533.^{[källa från Wikidata]}

[681d2ffee162148f7a8c16078dc12f8cb7944171-5] Directory of Southern Women Artists, The Johnson Collection.^{[källa från Wikidata]}

[cb34d26c351fd7a7fdacb8b80957a63f7f3c490f-6] Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 471, läs online, läst: 4 december 2019.^{[källa från Wikidata]}

[144029c15eeb1b11b98791e9b85ffab4454bdf90-7] äs online, www.workwithdata.com , läst: 6 november 2024.^{[källa från Wikidata]}

[6492798c71e9e6925d38337bee67cf20dafd9e13-8] [a b c d] Artnet, Artnet konstnärs-ID: lynda-benglis.^{[källa från Wikidata]}

[d5374615b1f552dc233fed1e4d2e7749b61c7695-9] [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 26264, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}

[d7a40d500643a1eca8e81ca7807aad15e6bfd340-10] RKDartists, RKDartists-ID: 103533, läst: 10 september 2021.^{[källa från Wikidata]}

[cba1feab27c13e0b37f823347b21698e981618fd-11] Guggenheim fellow-ID: lynda-benglis.^{[källa från Wikidata]}

[12] Lydia Morrish Lynda Benglis: ‘You cannot kill creativity’, Dazed, läst 2016-07-30

[doss-13] [a b] Doss, Erika (2002). ”Feminist Art and Black Art”. Twentieth-Century American Art. Oxford History of Art. Oxford: Oxford University Press. sid. 184. ISBN 0-19-284239-0

[14] ”Cheim & Read”. Lynda Benglis Artist Page. Arkiverad från originalet den oktober 17, 2011. https://web.archive.org/web/20111017114353/http://www.cheimread.com/artists/lynda-benglis/?view=bio. Läst 18 oktober 2011.

[WAJ-15] [a b] Krane, Susan (Spring-Summer 1992). ”Lynda Benglis: Dual Natures”. Woman's Art Journal (Atlanta : High Museum of Art, 1990.) 3 (1): sid. 54. ISBN 0-939802-63-5.

[grove-bio-16] [a b] Joy, C. (2007). ”Benglis, Lynda”. Grove Art Online. Oxford University Press. http://www.groveart.com/shared/views/article.html?section=art.007881. Läst 24 juni 2007.

[jones-96-97-17] Jones, Amelia (1998). Body Art/Performing the Subject. Minneapolis: University of Minnesota Press. sid. 96–97. ISBN 0-8166-2773-8

[18] Richmond, Susan. "The Ins and Outs of Female Sensibility: A 1973 Video by Lynda Benglis". Camera Obscura. 23.3 (2008): 80-109.

[19] Richmond, Susan. "”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100829124953/http://www.ktpress.co.uk/nparadoxavolumes.htm. Läst 21 mars 2010. " "Sizing Up the Dildo: Lynda Benglis' Artforum Advertisement as a Feminist Icon", n.paradoxa 15 (January 2005): 24-34.

[20] Douglas, Sarah. “My Brilliant Career: Lynda Benglis” Art+Auction, November 2009.

[1]