Lingon
| Lingon Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Ljungordningen Ericales |
| Familj | Ljungväxter Ericaceae |
| Släkte | Blåbärssläktet Vaccinium |
| Art | Lingon V. vitis-idaea |
| Vetenskapligt namn | |
| § Vaccinium vitis-idaea | |
| Auktor | Carl von Linné, 1753 |
| |
Lingon (Vaccinium vitis-idaea[2]) är ett ris som är vintergrönt.[3] Lingonets bär, som också heter lingon, är ätliga, och mognar i augusti–september. Lingon växer vilt, men går även att odla.[4]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Lingon blir 10–40 centimeter hög med kompakt växtsätt.
Lingonväxter har blad året om, även under de kallaste vintrarna. De sprider sig med underjordiska rötter. På sommaren har de vita blommor och frukten mognar på hösten. Lingonets bär är röda och sura.
Lingon liknar mjölon och kan förväxlas med denna växt. Mjölonet har fått sitt namn av att bäret är torrare och mjöligare än lingonet, vilket är den tydligaste skillnaden. Hos lingon är bladkanterna nedvikta och hos mjölon är kanterna platta. Lingonriset växer också mer upprätt, medan mjölon har liggande ris.
Biotop
[redigera | redigera wikitext]Lingon trivs i halvskugga och med sur, fuktig jordmån. I Sverige är lingon vanligt i gles barrskog, särskilt i närheten av tall. Obördig jordmån tåls men inte basisk jordmån. Lingonväxter är mycket tåliga mot kyla; de kan tåla -40 °C och eventuellt lägre, men växer dåligt där somrarna är mycket varma.
Vid egen odling används med fördel sandblandad och kalkfattig jord med lågt pH-värde.[4]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Lingonets naturliga utbredningsområde är norra halvklotets skogsbälte i Europa, Asien, och Nordamerika, från tempererade till nästan arktiska klimat. Arten förekommer i låglandet och i bergstrakter upp till 1800 meter över havet.[1]
I Sverige växer lingon vilt i stora delar av landet. SLU producerade lingonprognoser för Sverige åren 2003–2016. I genomsnitt under perioden 2003–2015 beräknades det största beståndet finnas i Svealand med fler än 14 bär per kvadratmeter, följt av Norrland utom fjälltrakterna med 11–14 bär per kvadratmeter och slutligen Götaland med färre än 5 bär per kvadratmeter. Tillgången varierar dock från år till år.[5]
I lämpliga habitat är lingon vanligt förekommande. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Lingon som livsmedel
[redigera | redigera wikitext]Lingon är populärt i Europa, särskilt i Norden. I exempelvis Sverige får allmänheten plocka bären i skogen i enlighet med allemansrätten. De bär som inte har blivit övermogna kan plockas med bärplockare. Bären kokas och sockras i allmänhet innan de ätes som sylt, saft, kompott eller gelé. De kan också serveras rårörda, vilket innebär att de krossas och blandas med socker. Tack vare dess höga innehåll av bensoesyra är hållbarheten hög för produkterna även vid lågt sockerinnehåll. I Sverige serveras lingon till bland annat vilt, köttbullar, blodpudding, rårakor, raggmunk, kroppkakor och fläskpannkaka. Regionalt serveras lingon till stekt strömming och plattfisk. Lingon ingår i olika kakor och bröd samt såser och desserter.
Näringsvärde
[redigera | redigera wikitext]Lingon innehåller organiska syror, vitaminer (A, C, B1, B2, B3), och grundämnena kalium, kalcium, magnesium, och fosfor.
Medicinsk användning
[redigera | redigera wikitext]Bären används i folkmedicinen som ett medel mot urinvägsinfektion, gikt och njursjukdomar. Det saknar dock tillförlitligt vetenskapligt stöd.[6] En amerikansk studie visade 2004 att lingon innehåller lika mycket resveratrol som vindruvor.[7]
Lingon i kulturen
[redigera | redigera wikitext]- Lingonben – sång av och med Povel Ramel
- På lingonröda tuvor – alternativ titel på Flickorna i Småland, sång av Karl Williams
- Hur många lingon finns det i världen? – svensk film med Glada Hudikteatern
Dialekt
[redigera | redigera wikitext]| Namn | Trakt | Anmärkning | Ref. |
|---|---|---|---|
| Bremle | [8] | ||
| Klöjson, kröjson, kröjsonbär | Finland (Nyland) | [9] | |
| Krösebär | Dalsland | [9] | |
| Kröser | Blekinge, Dalsland | [9] | |
| Krösen | Småland | Krösamos (lingonsylt) | [10] |
| Krösä (singular) | Närke | plural kröser | |
| Linbär el. Lingbär | Västerbotten | uttal linnber koll. linnbera (eng. lingonberry borde vara linberry el. lingberry!) | |
| Ljungbär | En uppenbar synonym till lingon | ||
| Rödbär | Kan även avse smultron | ||
| Tyssling |
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Blommande ris -
Bär -
Blommor
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Maiz-Tome, L. 2015 Vaccinium vitis-idaea . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 17 juni 2023.
- ^ Broman, Maria K. ”Lingon – 12 fakta du inte visste”. Mitt kök. http://mittkok.expressen.se/artikel/lingon-12-fakta-du-inte-visste/. Läst 22 maj 2015.
- ^ Uddstal, Roger. ”Lingon”. Projektet Bärkraft. Arkiverad från originalet den 23 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160723004052/http://www.barkraft-sik.se/sv/bar/Sidor/Lingon.aspx. Läst 22 maj 2015.
- ^ [a b] ”Lingon – odla dina egna | Växtguide från Plantagen”. www.plantagen.se. https://www.plantagen.se/lingon.html. Läst 5 november 2023.
- ^ ”Dåligt lingonår väntas i stora delar av landet | Medarbetarwebben”. SLU.SE. https://internt.slu.se/nyheter-originalen/2016/8/daligt-lingonar-vantas-i-stora-delar-av-landet/. Läst 5 november 2023.
- ^ ”LINGONBERRY: Overview, Uses, Side Effects, Precautions, Interactions, Dosing and Reviews” (på engelska). www.webmd.com. https://www.webmd.com/vitamins/ai/ingredientmono-813/lingonberry. Läst 5 november 2023.
- ^ Rimando AM1, Kalt W, Magee JB, Dewey J, Ballington JR.. ”Resveratrol, pterostilbene, and piceatannol in vaccinium berries.”. J Agric Food Chem. 2004 Jul 28;52(15):4713-9.. doi:. ISSN 0021-8561. PMID 15264904. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15264904. Läst 7 november 2024.
- ^ ”215-216 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex)”. runeberg.org. 7 november 1921. https://runeberg.org/nfck/0126.html. Läst 16 december 2023.
- ^ [a b c] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 360, [1]
- ^ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: kröson
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Lingon.- Lingon i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- Lingon på livsmedelsdatabasen Fineli
- Lingon Vilda blommor i Sverige
|