Knylhavre
Knylhavre | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
Ordning | Gräsordningen Poales |
Familj | Gräs Poaceae |
Släkte | Knylhavren Arrhenatherum |
Art | Knylhavre A. elatius |
Vetenskapligt namn | |
§ Arrhenatherum elatius | |
Auktor | (Linné) P. Beauv. ex J.Presl & C.Cech, 1819 |
Synonymer | |
| |
1 = rotklump, 2 = stråblad, 3 = blommande vippa, 4 = honblomma, 5 = hanblommor med det typiska borstet |
Knylhavre (Arrhenatherum elatius) är en växtart i familjen gräs.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Knylhavre är högväxt på långa strån (därav det vetenskapliga namnet], som kan bli upp till 1,5 m höga. Växten är flerårig. Knylhavre är även känd som knölhavre, pga att den har tjocka rotknölar.
Växtsättet är tuvor, som tillsammans kan bilda stora mattor.
Bladen är ca 5 mm breda och ganska mjuka. Roten är gulaktig.
Upptill på en blommande vippa sitter tvåkönade blommor, medan längre ned på samma vippa enkönade hanblommor. Blomningstiden är huvudsakligen i juni–juli med ca 3 dm långa vippor med korta småax avslutade med enkla borst. Det är hanblomman, som svarar för borstet. Det kan emellertid komma blommor långt fram på hösten. I de bästa lägena, där knylhavre odlas kan man t o m få två skördar om året.
Bengt Anderberg hänvisar till Lindmans Nordens Flora : ”Detta vackra gräs har ingen stor utbredning i Norden, utan håller sig ungefär inom de ädla lövträdens och hasselns område”.[1]
Biotop
[redigera | redigera wikitext]Stenig mark, torra ängar, vägrenar.
Habitat
[redigera | redigera wikitext]Knylhavre brukar indelas i två underarter:
- Vanlig knylhavre, ssp elatius som i Sverige är den oftast förekommande.
- Pärlhavre, ssp bulbosum (Willd.) Hyl. Denna variant är i Sverige mindre vanlig, men i Europa i övrigt den allmänt förekommande.
I Sverige är knylhavre sedan forna tider naturlig i kustområdet söder om en ungefärlig linje Uddevalla — Norra Åland och kulturspridd längre in över landet. Norr om denna linje är knylhavre mindre vanlig, men kan förekomma tillfälligt där liksom längs kusterna i Norge. Saknas i fjälltrakterna.
I Skåne och söderut i hela Central- och Sydeuropa och fram till Afrikas medelhavsområde + Marocko odlas knylhavre som vallväxt.
Knylhavre förekommer på sina håll även i Nordamerika, men är inte ursprunglig där.
I en båge från östligaste Kina, över Korea och till Japan finns knylhavre i mindre omfattning
Utbredningskartor
[redigera | redigera wikitext]Synonymerna
[redigera | redigera wikitext]Det vetenskapliga namn Linné valde 1753, Avena elatior är växtens basionym, men enligt ITIS accepteras ej det namnet numera. Det är i stället Arrhenatherum elatius, som är det accepterade namnet. Alla de övriga synonymerna i synonymlistan har också klassats som icke-accepterade.
Svenska synonymer
[redigera | redigera wikitext]Förväxlingsarter
[redigera | redigera wikitext]Ej alltför olika är:
men de känns igen kort översta stråblad och med större ax med många borst.
- Arrhenatherum (synonym) sammansätts av grekiska arrhén = hane och athér, atéros = borst syftande på hanblommans ensamma, långa borst.
- Elatius är latin = högt.
Namn | Trakt | Referens |
---|---|---|
Franskt rajgräs | [4] | |
Fromental | ||
Havregräs |
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Anderberg, Bengt (1991). Under molnen. sid. 338
- ^ *Knölhavre i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- ^ *Den virtuella floran
- ^ Johan Wilhelm Palmstruch, Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org [1].
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Knylhavre.