Hoppa till innehållet

Knylhavre

Från Wikipedia
Knylhavre
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassEnhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
OrdningGräsordningen
Poales
FamiljGräs
Poaceae
SläkteKnylhavren
Arrhenatherum
ArtKnylhavre
A. elatius
Vetenskapligt namn
§ Arrhenatherum elatius
Auktor(Linné) P. Beauv. ex J.Presl & C.Cech, 1819
Synonymer
1 = rotklump, 2 = stråblad, 3 = blommande vippa, 4 = honblomma, 5 = hanblommor med det typiska borstet
1 = rotklump, 2 = stråblad,
3 = blommande vippa,
4 = honblomma,
5 = hanblommor med det typiska borstet

Knylhavre (Arrhenatherum elatius) är en växtart i familjen gräs.

Knylhavre är högväxt på långa strån (därav det vetenskapliga namnet], som kan bli upp till 1,5 m höga. Växten är flerårig. Knylhavre är även känd som knölhavre, pga att den har tjocka rotknölar.

Tuva

Växts��ttet är tuvor, som tillsammans kan bilda stora mattor.

Stråblad och blommande strå

Bladen är ca 5 mm breda och ganska mjuka. Roten är gulaktig.

Upptill på en blommande vippa sitter tvåkönade blommor, medan längre ned på samma vippa enkönade hanblommor. Blomningstiden är huvudsakligen i juni–juli med ca 3 dm långa vippor med korta småax avslutade med enkla borst. Det är hanblomman, som svarar för borstet. Det kan emellertid komma blommor långt fram på hösten. I de bästa lägena, där knylhavre odlas kan man t o m få två skördar om året.

Bengt Anderberg hänvisar till Lindmans Nordens Flora : ”Detta vackra gräs har ingen stor utbredning i Norden, utan håller sig ungefär inom de ädla lövträdens och hasselns område”.[1]

Stenig mark, torra ängar, vägrenar.

Knylhavre brukar indelas i två underarter:

  • Vanlig knylhavre, ssp elatius som i Sverige är den oftast förekommande.
  • Pärlhavre, ssp bulbosum (Willd.) Hyl. Denna variant är i Sverige mindre vanlig, men i Europa i övrigt den allmänt förekommande.

I Sverige är knylhavre sedan forna tider naturlig i kustområdet söder om en ungefärlig linje Uddevalla — Norra Åland och kulturspridd längre in över landet. Norr om denna linje är knylhavre mindre vanlig, men kan förekomma tillfälligt där liksom längs kusterna i Norge. Saknas i fjälltrakterna.

I Skåne och söderut i hela Central- och Sydeuropa och fram till Afrikas medelhavsområde + Marocko odlas knylhavre som vallväxt.

Knylhavre förekommer på sina håll även i Nordamerika, men är inte ursprunglig där.

I en båge från östligaste Kina, över Korea och till Japan finns knylhavre i mindre omfattning

Utbredningskartor

[redigera | redigera wikitext]
  • Norden[2]
  • Norra halvklotet [3]

Det vetenskapliga namn Linné valde 1753, Avena elatior är växtens basionym, men enligt ITIS accepteras ej det namnet numera. Det är i stället Arrhenatherum elatius, som är det accepterade namnet. Alla de övriga synonymerna i synonymlistan har också klassats som icke-accepterade.

Svenska synonymer

[redigera | redigera wikitext]
  • Knölhavre [2]
  • Pärlhavre (ssp. bulbosum)[3]

Förväxlingsarter

[redigera | redigera wikitext]

Ej alltför olika är:

men de känns igen kort översta stråblad och med större ax med många borst.

  • Arrhenatherum (synonym) sammansätts av grekiska arrhén = hane och athér, atéros = borst syftande på hanblommans ensamma, långa borst.
  • Elatius är latin = högt.
Namn Trakt Referens

Franskt rajgräs [4]
Fromental
Havregräs
  1. ^ Anderberg, Bengt (1991). Under molnen. sid. 338 
  2. ^ *Knölhavre i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
  3. ^ *Den virtuella floran
  4. ^ Johan Wilhelm Palmstruch, Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org [1].

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]