Kivusångare

	Kivusångare; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Rörsångare; Acrocephalidae
Släkte	Graueria
Art	Kivusångare; G. vittata
Vetenskapligt namn
	§ Graueria vittata
Auktor	Hartert, 1908

Kivusångare^[2] (Graueria vittata) är en säregen afrikansk liten tätting som placeras som enda art i släktet Graueria.^[3]

Utseende och läten

Kivusångaren är en 14 cm lång, mörkt olivgrön sångare med ljusbandat ansikte och undersida och en kraftig näbb. Jämfört med zebraprinian (Prinia bairdii) har den mörkt öga, mer diffust bandad undersida, enfärgat brun vinge och kortare stjärt. Lätet är en 1-2 sekunder lång mjukt stigande, grodliknande drill som upprepas var tredje eller fjärde sekund.^[4]^[5]

Utbredning och systematik

Kivusångaren förekommer enbart i täta bergsskogar i östra Demokratiska republiken Kongo, sydvästra Uganda och västra Rwanda.^[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Familjetillhörighet

Det har länge funnits delade meningar om vilken familj fågeln tillhör. Tidigare fördes den till den stora, numera uppdelade familjen Sylviidae. Efter att denna delats upp i flera familjer har kivusångaren förts till både cistikolorna i Cisticolidae och familjen afrikanska sångare (Macrosphenidae). De första genetiska studier som omfattar arten^[7] visar dock att den är en avlägsen släkting till familjen rörsångare. International Ornithological Congress (IOC) har därför nyligen flyttat den dit och denna linje följs här.

Levnadssätt

Kivusångaren hittas i snår och klängväxter i bergsskogar på mellan 1600 och 2500 meters höjd. Den rör sig långsamt när den födosöker och håller sig väl dold. Födan består av insekter, bland annat skalbaggar som vivlar men även små myror och fjärilslarver. Fågeln verkar häcka mellan mars och maj i Demokratiska republiken Kongo då de sjunger som mest.^[4]^[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som fåtalig till lokalt vanlig.^[8]

Namn

Artens vetenskapliga släktesnamn hedrar den österrikiske ornitologen Rudolf Grauer (1871-1927), verksam som samlare av specimen i tropiska Afrika 1904-1911.^[9] Kivu är ett område i östra delen av Demokratiska Republiken Kongo tillika namnet på en sjö i området, Kivusjön.

Referenser

^ [a b c] Birdlife International 2016 Graueria vittata Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.2). doi : 10.14344/IOC.ML.9.2.
^ [a b] Pearson, D. (2019). Grauer's Warbler (Graueria vittata). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58927 1 april 2019).
^ [a b] Sinclair, Ian & Ryan, Peter (2003) Birds of Africa south of the Sahara, Struik, Cape Town.
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
^ Oliveros, C.H. et al. (2019) Earth history and the passerine superradiation. PDF Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America
^ Urban, E.K.; Fry, C.H.; Keith, S. 1997. The birds of Africa Vol. V. Academic Press, London.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Graueria vittata.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör kivusångare.
Bilder & media
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2016 Graueria vittata Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14

[IOC-3] Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.2). doi : 10.14344/IOC.ML.9.2.

[hbw-4] [a b] Pearson, D. (2019). Grauer's Warbler (Graueria vittata). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58927 1 april 2019).

[africa-5] [a b] Sinclair, Ian & Ryan, Peter (2003) Birds of Africa south of the Sahara, Struik, Cape Town.

[CC-6] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11

[7] Oliveros, C.H. et al. (2019) Earth history and the passerine superradiation. PDF Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America

[8] Urban, E.K.; Fry, C.H.; Keith, S. 1997. The birds of Africa Vol. V. Academic Press, London.

[9] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]