James D. Watkins

James D. Watkins
	James D. Watkins
Född	7 mars 1927; Alhambra, USA
Död	26 juli 2012 (85 år); Alexandria, USA
Begravd	Arlingtonkyrkogården
Medborgare i	USA
Utbildad vid	United States Naval Academy; The Webb Schools; Naval Postgraduate School
Sysselsättning	Officer
Befattning
	Vicechef för USA:s flotta (1979–1981); Chef för USA:s flotta (1982–1986); USA:s energiminister (1989–1993)
Politiskt parti
	Republikanska partiet
Utmärkelser
	Bronze Star; World War II Victory Medal; Legionär av Legion of Merit; James Cardinal Gibbons Medal
	Redigera Wikidata

James David Watkins, född 7 mars 1927 i Alhambra, Kalifornien, död 26 juli 2012 i Alexandria, Virginia, var en amerikansk sjöofficer (4-stjärnig amiral) som var chef för USA:s flotta från 1982 till pensionsavgång 1986.^[5]

Efter pensioneringen utsågs amiral Watkins till USA:s energiminister i George H.W. Bushs administration och tjänstgjorde som sådan från 1989 till 1993.^[6]

Biografi

Efter examen 1949 från United States Naval Academy, tjänstgjorde Watkins på ubåtar under Koreakriget. Watkins tjänstgjorde under amiral Hyman G. Rickover i utvecklingsfasen av flottans atomdriftsprogram. 1958 erhöll han en masterexamen i maskinteknik från Naval Postgraduate School i Monterey, Kalifornien.^[5]

Watkins var sekond för dieselutbåten USS Barbero, därefter sekond och sedermera fartygschef för attackubåten USS Snook (SSN-592), som blev första atomubåten att göra örlogsbesök i Japan samt i Sydkorea. Han var sekond för den atomdrivna kryssaren USS Long Beach (CGN-9) under Vietnamkriget som i Tonkinbukten 1968 understödde Task Force 72.^[5]

Som flaggman var Watkins chef för Bureau of Naval Personnel, befälhavare för Sjätte flottan, samt befälhavare för Stillahavsflottan. USA:s president Ronald Reagan utnämnde amiral Watkins 1982 till Chief of Naval Operations, den högsta yrkesmilitära befattningen inom flottan med ledamotskap i Joint Chiefs of Staff. Watkins tid som CNO överlappade helt med John Lehmans tid som USA:s marinminister.

Efter pension utsåg president Ronald Reagan amiral Watkins till att leda en kommission om HIV-viruset (Watkinskommissionen) 1987-88.^[6]

Watkins var USA:s energiminister mellan 1989 och 1993.^[6]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, James D. Watkins, tidigare version.

^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6br99vv, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 94324146, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 152111, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ James D. Watkins, who led Reagan's commission on AIDS in the 1980s, dies at 85 (på engelska), The Washington Post, läs online, läst: 29 juli 2012.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] ”Admiral James D. Watkins” (på engelska). www.history.navy.mil. Naval History and Heritage Command. https://www.history.navy.mil/browse-by-topic/people/chiefs-of-naval-operations/admiral-james-d--watkins.html. Läst 3 september 2024.
^ [a b c] ”Former Secretaries of Energy” (på engelska). www.energy.gov. USA:s energidepartement. https://www.energy.gov/lm/secretaries-energy. Läst 3 september 2024.