Huvudur

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Huvudur är en anordning som inte bara i sig själv ger en tidsangivelse för en utomstående betraktare, på samma sätt som ett fristående ur eller klocka, utan som även har möjligheten att förmedla tidsangivelsen till sekundära organ, kallade sekundärur.

Det i Sverige (och kontinentala Europa) absolut vanligaste sättet att överföra tidsangivelsen är via växlande 24-voltspulser med 1/1- eller 1/2-minutintervall. Det senare har nästan uteslutande använts av Statens Järnvägar, senare Banverket/Trafikverket. Sannolikt har även den svenska militären använt 1/2-minutpuls-system, men detta har inte säkert kunnat verifierats.

För mer krävande system, exempelvis för tv- eller radiostudiotjänst eller för militär precisionsavfyrning finns även rena sekundsystem.

De flesta som gått i skolan under 1960-2000-talet har säkerligen suttit på någon långtråkig lektion och längtat efter rastklockans ringande, något som har styrts av ett signalhuvudur som i sin tur även har styrt klockorna i skolkorridorerna. Tyvärr verkar det som att man idag ofta skrotar gamla system då de går sönder istället för att reparera dem, eller väljer att inte bygga nya då nya skolor byggs.

Andra system som använts är bland annat

• Inducta seriesystem med seriekopplade sekundärur drivna av induktor. Hel- eller halvminut.
• Engelska Synchronome- och Gents-system med likriktade halvminutpulser
• IBM-system med likriktade helminutpulser med synkroniseringsledning.

På senare tid har de lokalt utbyggda huvudurssystemens betydelse radikalt minskat i Sverige. Detta beror i första hand på att nästan alla har tillgång till klockor med korrekt tidsangivelse i sin ficka tack vare moderna mobiltelefoner. Dessa klockor visar dock inte heller en tidsangivelse beroende på någon lokal tidsbas utan tid enligt Network Time Protocol eller GPS-tidsangivelse. Således är även mobiltelefonen ett sekundärur som visar en tid som bestäms från ett ur beläget långt ifrån platsen där tiden avläses.

Som en service till bland andra resenärer vid järnvägen finns sekundärur uppsatta på de flesta platser där tågresenärer kan tänkas fundera över hur försenat deras tåg är. Även andra områden där exakt tidsangivelse är essentiellt är TV- och radiostudio där huvudurssystem ännu används, men i princip är de flesta (elektroniska) klockor numera styrda av något slags huvudur.

Huvudurssystemens viktiga fördelar kvarstår fortfarande, fastän de verkar ha konkurrerats ut av personliga klockor med extremt hög noggrannhet.

En fördel kan vara att med ett avancerat huvudur kan man styra ett obegränsat antal okomplicerade sekundärur utan mer avancerat gränssnitt än en två-trådsanslutning. Dels kan man vara säker på att alla personer som befinner sig i ett område eller byggnad med ett huvudurssystem har tillgång till samma tidsangivelse. Detta kan vara av stor vikt i bland annat tv- och radiostudiosammanhang samt för allmänna kommunikationer.

• Urfabriken Westerstrands hemsida med bland annat info om moderna huvudurssystem
• IBM hemsida med info om historiska produkter