Hoppa till innehållet

Gunwer Bergkvist

Från Wikipedia
Gunwer Bergkvist
Gunwer Bergkvist, tidigt 1960-tal.
FödelsenamnClara Gunwer Bergkvist
Född3 augusti 1932 (92 år)
Malmö, Sverige
GenrerSchlager, revy
År som aktiv1952–1992

Gunwer Bergkvist, folkbokförd Clara Gunver Bergqvist Larsson[1][2], född 3 augusti 1932 i Malmö, är en svensk skådespelare och sångerska.

Bergkvist har framför allt medverkat i en mängd revyer och underhållningsproduktioner, är framför allt känd genom Povel Ramels Knäppupp-revyer, där hon debuterade 1952 och medverkade till 1962. Hennes repertoar som revyartist var något kringskuren. Hon fick alltid spela bortskämda, barnsliga eller spralliga tjejer i Ramelska sångnummer som "Tänk dig en strut karameller", "Alla har vi varit små", "Livet är stenkul" och "Fnittertösen". Hon sjöng inte så starkt men hennes bortarbetade skånska gav henne ett slags gulligt uttal, vilket Knäppupp-regissören Per-Martin Hamberg karakteriserade som ”sexualskrap i rösten”. Hon har även spelat i revyer med Karl Gerhard och Hasse Ekman och i filmer av Ingmar Bergman, Nils Poppe, Povel Ramel och Lasse Åberg. Bland filmkomedierna ingår Tull-Bom, I dur och skur, Ratataa samt Salta gubbar och sextanter.

På tv medverkade hon bland annat i Karin Falcks underhållningsprogram Estrad, där sällskapsspelssketchen Skattkammarön ingick, med Margaretha Krook, Åke Grönberg och Lars Ekborg (”Nisse Hult han spelar ärligt han”). Hon tävlade i Melodifestivalen 1966.

Senare i livet har hon framträtt sporadiskt, till exempel i Birgitta Götestams musikal Ringo 1986 och i jubileumsknäppuppen Knäpp igen 1992.

Tillsammans med estradören Mattias Enn har Bergkvist framträtt som berättare i ett program om Brita Borg både på scen och på CD. Skivan heter Banne mej – Brita Borg och kom ut 2010.

Gunwer Bergkvist gifte sig första gången 1952 med ingenjör Nils Peyron (1921–2011).[3] Andra gången gifte hon sig 1956[4] med regissören Hans Lagerkvist (1923–1991), och fick barnen Maria, Kristina och Mats Lagerkvist.[5] Tredje gången gifte hon sig 1979 med byggföretagaren Åke Larson (1936–2009).[6][7]

År Roll Produktion Regi Teater
1951 Medverkande Född i år, revy
Karl-Ewert
Werner Ohlson Odeonteatern, Stockholm[8]
1952 Medverkande Knäppupp I - Akta huvet, revy
Povel Ramel
Per-Martin Hamberg Lorensbergs Cirkus/
Folkan
1953 Medverkande Djuprevyn 2 meter, revy
Povel Ramel och Yngve Gamlin
Egon Larsson Idéonteatern
1954 Medverkande Knäppupp II - Denna sida upp, revy
Povel Ramel och Yngve Gamlin
Per-Martin Hamberg Idéonteatern
1955 Medverkande Spectacle, revy
Povel Ramel och Yngve Gamlin
Carl-Gustaf Kruuse af Verchou Idéonteatern
1957 Medverkande Kråkslottet, revy
Karl Gerhard
Hasse Ekman Idéonteatern
1958 Medverkande Spetsbyxor, vaudeville
P.A. Henriksson
Nils Poppe Idéonteatern
Therina Buhr
Cluck
Krusidull
Funny Boy, revy
Hasse Ekman och Povel Ramel
Hasse Ekman Idéonteatern
1960 Medverkande Alla 4, revy
Povel Ramel
Hans Dahlin Idéonteatern
1961 Medverkande Pippi Långstrump
Astrid Lindgren
Elsa Winge Södra Teatern (Malmö)
Medverkande Stjärnrevyn
Nils Bie m.fl.
Albert Gaubier Södra Teatern (Malmö)
1962 Medverkande Dax igen
Povel Ramel
Herman Ahlsell Idéonteatern[9]
Turné
1963 Medverkande Sextas
Beppe Wolgers, Karl Gerhard m.fl
Albert Gaubier Södra Teatern (Malmö)
1972 Gröna hissen
Avery Hopwood
Isa Quensel Maximteatern[10]
1976 Klärchen Vita hästen
Hans Müller och Ralph Benatzky
Jackie Söderman Oscarsteatern[11]
1986 Ringos mamma Ringo
Birgitta Götestam, Göran Arnberg och Magnus Fermin
Birgitta Götestam Göta Lejon[12]

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  2. ^ Sökning på Upplysning.se 7 augusti 2012: "Clara Gunver Bergqvist Larsson".
  3. ^ Sveriges Adelskalender 1953 s 727.
  4. ^ Lagerkvist, Hans R W, regissör, Lidingö i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1985 / s 620.
  5. ^ LAGERKVIST, HANS R W, regissör, Solna i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 761.
  6. ^ Larson, N Åke L, direktör, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 638.
  7. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  8. ^ Öhn (27 september 1951). ”Teater Musik Film: Odéons premiär”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1951-09-27/261/10. Läst 6 mars 2016. 
  9. ^ S B-l (13 december 1962). ”Jubelknäppen: Oskuld med stimulerande arsenikdoft”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1962-12-13/338/14. Läst 21 januari 2016. 
  10. ^ ”Nytt om nöjen”. Dagens Nyheter: s. 12. 26 januari 1972. http://arkivet.dn.se/tidning/1972-01-26/24/12. Läst 30 oktober 2016. 
  11. ^ ”Vita hästen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24828&pos=166. Läst 12 juni 2015. 
  12. ^ Marcus Boldemann (26 oktober 1986). ”Ungdomlig 'Ringo' på Göta Lejon: En alltför enkel historia”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1986-10-26/291/28. Läst 18 september 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]