Guanoskarv
| Guanoskarv Status i världen: Nära hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Sulfåglar Suliformes |
| Familj | Skarvar Phalacrocoracidae |
| Släkte | Leucocarbo |
| Art | Guanoskarv L. bougainvilliorum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Leucocarbo bougainvilliorum | |
| Auktor | (Lesson, 1837) |
| Synonymer | |
| |
Guanoskarv[2] (Leucocarbo bougainvilliorum) är en fågel i familjen skarvar inom ordningen sulfåglar.[3] Den förekommer i kustområden i Peru och Chile. Arten minskar relativt kraftigt i antal och kategoriseras som nära hotad.
Utseende och läten
[redigera | redigera wikitext]Guanoskarven är en slank och långnäbbad skarv med en kroppslängd på 71–76 cm. Ovansidan är svart, med blåaktig ton på huvud och nacke, medan den är vit på resten av undersidan. Den har mörkröd bar hud runt ögat och näbbroten är skär, liksom fötterna.[1]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Guanoskarven förekommer utmed kusten och på småöar utanför Peru och Chile.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Släktestillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Guanoskarv placerades tidigare ofta i släktet Phalacrocorax. Efter genetiska studier[5] som visar på att Phalacrocorax består av relativt gamla utvecklingslinjer har det delats upp i flera mindre, varvid guanoskarv med släktingar lyfts ut till släktet Leucocarbo.[4][3]
Skarvarnas släktskap
[redigera | redigera wikitext]Skarvarnas taxonomi har varit omdiskuterad. Traditionellt har de placerats gruppen i ordningen pelikanfåglar (Pelecaniformes) men de har även placerats i ordningen storkfåglar (Ciconiiformes). Molekulära och morfologiska studier har dock visat att ordningen pelikanfåglar är parafyletisk.[6] Därför har skarvarna flyttats till den nya ordningen sulfåglar (Suliformes) tillsammans med fregattfåglar, sulor och ormhalsfåglar.[4]
Status
[redigera | redigera wikitext]Guanoskarven har ett stort utbredningsområde, men minskar relativt kraftigt i antal, så pass att internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som nära hotad.[1] Världspopulationen uppskattas till 3,7 miljoner individer.[7]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Louis Antoine de Bougainville (1729–1811), viceadmiral i franska flottan, navigatör och matematiker, samt hans son Hyacinthe Yves Philippe Potentien de Bougainville (1781–1846), även han navigatör men också vetenskapsman.[8]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Phalacrocorax bougainvilliorum Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi : 10.14344/IOC.ML.14.2. Referensfel: Taggen
<ref>är ogiltig; namnet "IOC" definieras flera gånger med olika innehåll - ^ [a b c] Referensfel: Ogiltig
<ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnetCC - ^ Kennedy, M., and H.G. Spencer (2014), Classification of the Cormorants of the World, Mol. Phylogenet. Evol. 79, 249-257.
- ^ Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill (Balaeniceps rex). Journal für Ornithologie 144(2): 157–175. HTML sammanfattning
- ^ Zavalaga, C. B.; Paredes, R. 1999. Foraging behaviour and diet of the Guanay Cormorant. South African Journal of Marine Science 21: 251-258.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör guanoskarv.
Wikispecies har information om Leucocarbo bougainvilliorum.
|