Grånackad piprit
Grånackad piprit Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Tyranner Tyrannidae |
Släkte | Piprites |
Art | Grånackad piprit P. chloris |
Vetenskapligt namn | |
§ Piprites chloris | |
Auktor | (Temminck, 1822) |
Utbredning | |
Grånackad piprit[2] (Piprites chloris) är en sydamerikansk tätting som numera vanligen placeras i familjen tyranner.[3]
Utseende och läte
[redigera | redigera wikitext]Pipriter är små manakinliknande fåglar som i själva verket står närmare tyranner (se Systematik nedan). De ger ett storhövdat intryck, med kort näbb och stora mörka ögon. Denna art är olivgrön ovan och gul eller grå under, med grå ögonmask och två tydliga vingband. Sången är en mycket långsam och mjuk ramsa som i engelsk litteratur återges som "whip, pip-pip, piririipip, pipi".
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Grånackad piprit delas in i sju underarter med följande utbredning:[4]
- Piprites chloris chloris – förekommer från sydöstra Brasilien (Espírito Santo) till östra Paraguay och nordöstra Argentina
- Piprites chloris antioquiae – förekommer i centrala Anderna i Colombia (Antioquia)
- Piprites chloris boliviana – förekommer i tropiska norra Bolivia och sydvästra Amazonområdet (Brasilien)
- Piprites chloris chlorion – förekommer i tropiska sydöstra Venezuela, Guyanaregionen och norra Brasilien
- Piprites chloris grisescens – förekommer i norra Brasilien (östra Pará)
- Piprites chloris perijana – förekommer i Sierra de Perija (östra Colombia) och Anderna i västra Venezuela
- Piprites chloris tschudii – förekommer från tropiska sydöstra Colombia till centrala Peru och nordvästra Brasilien
Familjetillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Pipriterna placerades tidigare i familjen manakiner och vissa gör det fortfarande.[4] Genetiska studier visar dock att de är nära släkt med tyrannerna, dock relativt avlägset varför det föreslagits att de bör placeras i en egen familj.[5] Än så länge har dock detta förslag inte implementerats av de större taxonomiska auktoriteterna.
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Grånackad piprit hittas i fuktiga skogar, bland annat med Araucaria. Den följer gärna med kringvandrande artblandade flockar.
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Piprit är en försvenskning av det vetenskapliga släktesnamnet Piprites som betyder "liknande Pipria", ett släkte i familjen manakiner.[6]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Birdlife International 2017 Piprites chloris . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.3. Läst 1 februari 2018.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
- ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ Ohlson, J.I., M. Irestedt, P.G.P. Ericson, and J. Fjeldså (2013), Phylogeny and classification of the New World suboscines (Aves, Passeriformes), Zootaxa 3613, 1-35.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikispecies har information om Piprites chloris.
- Wikimedia Commons har media som rör Piprites chloris.
- Läten på xeno-canto.org
|