Hoppa till innehållet

Nationalteatern

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Gorillateatern)
Nationalteatern
Nationalteatern 2013. Från vänster till höger: Ulf Stenberg, Håkan Svensson, Mattias Hellberg, Ulf Dageby, Nikke Ström, Håkan Nyberg, Matilda Sjöström.
BakgrundSverige Göteborg, Sverige
GenrerProgg, rock
År som aktivaTeatergruppen 1969–1993, 2010, 2020
Rockorkestern 1980–1981, 1991–
SkivbolagMNW, Nacksving, Amalthea, Bonnier Amigo
ArtistsamarbetenTältprojektet, Totta’s Bluesband, Hederos & Hellberg, Kanezon, Mattias Hellberg & The White Moose,
Medlemmar
Kalle Gustafsson Jerneholm
Håkan Nyberg
Stefan Missios
Håkan Svensson
Matilda Sjöström
Ulf ”Vinyl” Stenberg
Tidigare medlemmar
Se under rubriken Tidigare medlemmar

Nationalteatern var en svensk fri teatergrupp[1][2][3] och är ett rockband, del av 1970-talets proggrörelse. Ensemblen bildades 1969 och har sedan 1971 varit verksam med bas i Göteborg. Teatergruppen lade ner verksamheten 1993, medan man fortsatt som ”rockorkester”. Bland medlemmarna som figurerat i Nationalteatern finns Ulf Dageby, Anders Melander, Håkan Nyberg, Hans Mosesson, Torsten ”Totta” Näslund, Nikke Ström, Med Reventberg och Lars-Eric Brossner.

Pale Olofsson 2010.

Teatergruppen

[redigera | redigera wikitext]

Nationalteatern bildades som en utbrytargrupp från Lilla teatern i Lund och hette först Gorillateatern, samt var verksam på Kirsebergs fritidsgård[4] i Malmö 1969. Gruppen bytte namn till Nationalteatern 1969, och 1971 flyttades verksamheten till Göteborg, då man ansåg att myndigheterna i Skåne krånglade för mycket.

Under lång tid var den fasta punkten fritidsgården på Selma Lagerlöfs torg i Hisings Backa (och kan därmed sägas vara en föregångare till Backateatern), där det bland annat producerades ett antal barnföreställningar som visades runt om i Göteborg, i skolor, på fritidsgårdar, och utomhus på lämpliga platser. Ofta fick eleverna på närliggande skolor se pjäserna innan de var klara och komma med kritik. Senare flyttade teatergruppen till Östra Nordstaden och senare till en lokal vid Pustervikskällaren nära Järntorget.

Teatergruppen existerade fram till 1993; den sista pjäsen Nationalteatern satte upp var Familjen Bra efter Joakim Pirinens manus.[5][6][7]

Nationalteatern gjorde i början små spelningar och teateruppsättningar, och deras låga budget gjorde det svårt att annonsera och få uppmärksamhet. Pjäserna som Nationalteatern framförde blev alltmer politiska. Skivbolaget MNW hade hört talas om gruppen och gav dem chansen att spela in debutalbumet Ta det som ett löfte 1972. Nationalteaterns texter var vänsterorienterade och socialistiska.

Gruppens mest kända album är Livet är en fest (1974) och Barn av vår tid (1978) vilka innehåller många låtar som blivit klassiker. Albumet "Livet är en fest" och dess titellåt delade namn med den pjäs som man spelat under 1972 och 1973.[8] De drivande musikaliska krafterna i bandet var under denna period Anders Melander och Ulf Dageby. Melander skrev i stort sett samtliga låtar på den första skivan och spelade även de flesta instrumenten på denna. På den andra fick Ulf Dageby allt större inflytande.

Låtarna på de första skivorna var smakprov från Nationalteaterns pjäser och ursprungligen egentligen inte avsedda att framföras separat, utanför sitt sammanhang. Det verkliga politiska budskapet i vissa låtar – exempelvis "Speedy Gonzales" och "Livet är en fest" – från albumet "Livet är en fest" har därför ibland misstolkats. Dessa låtar har ibland kommit att betraktas som förutsättningslös drog- och festmusik trots att det avsedda budskapet egentligen snarast varit det omvända.

I mitten av 1970-talet gjordes många samarbetsprojekt med liknande grupper, varav det med Nynningen kan sägas vara det största. De kallade sig ibland Nationalteaternynningen då de spelade ihop. Sommaren 1977 var Nationalteatern en av de ledande krafterna i Tältprojektet, ett stort musikteaterprojekt om arbetarrörelsens historia i Sverige som turnerade i hela landet.

År 1978 kom albumet Barn av vår tid, där titelspåret är en av de mest kända låtarna gruppen framfört. Ulf Dageby var nu den drivande musikaliska kraften i bandet.

1980 skildes rockgruppen från teaterverksamheten och Nationalteaterns Rockorkester bildades. Denna konstellation gav bara ut en skiva, Rövarkungens ö (1980) och genomförde året därpå en avskedsturné. De återförenades 1991 med två bejublade spelningar på Rondo i Göteborg samt en konsert i Trädgårdsföreningen. Rockorkestern har sedan dess framträtt mer eller mindre regelbundet. Av originalmedlemmarna återstod då Ulf Dageby, Nikke Ström och Håkan Nyberg. År 2002 anslöt gitarristen Håkan Svensson till bandet. Efter Totta Näslunds död 2005 blev Mattias Hellberg sångare i Nationalteatern.

År 2002 spelades det in en tribute-skiva till Nationalteatern med namnet Nationalsånger - Hymner från Vågen och EPAs torg med bland annat The Ark, Regina Lund, Backyard Babies och Hellacopters. I början på 2015 meddelade Ulf Dageby att bandet inte skulle spela ihop alls under året, men 2018 började de turnera igen med en delvis ny banduppsättning.

Musikaliskt har Nationalteatern fått en särställning inom svensk musik, såväl inom proggrörelsen som inom den moderna svenska populärmusiken överhuvudtaget. Influenserna kom främst från utlandet, exempelvis från Bob Dylan, Lou Reed, David Bowie och amerikansk soulmusik. Musiken är också betydligt mer rockbetonad än merparten av den samtida proggmusiken, där influenserna i högre grad kom från den svenska folkmusiken och vistraditionen.

Ulf Dageby har också i en intervju berättat om sitt ambivalenta förhållande till svensk musik under proggtiden och hur han själv alltid främst har lyssnat på amerikansk musik.[9] Förmodligen har detta, tillsammans med experimentlusta och begåvade musiker och sångare, bidragit starkt till att gruppen kunde skapa musik som framstår som tidlös – trots att låtarna ofta avsåg att behandla dagsaktuella ämnen och företeelser – och som sedan länge har överlevt de teaterpjäser och kabaréer som den ursprungligen skrevs för.

  • 1975Ett samlat grepp från götet
  • 1977Vi äro tusenden
  • 1978Från flykt till kamp
  • 2008 - Live 2006 (DVD)

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Nationalencyklopedin: Nationalteatern (hämtad 2023-03-22)
  2. ^ Pontus Hjorthén (28 februari 2021). ”Vi är barn av vår tid – en film om Nationalteatern”. Sveriges Television, SVT. Av Pontus Hjorthén. https://www.svtplay.se/video/30267962/vi-ar-barn-av-var-tid-en-film-om-nationalteatern/vi-ar-barn-av-var-tid-en-film-om-nationalteatern-avsnitt-1. Läst 3 mars 2021. 
  3. ^ Jakobsson, Lars Jacob (2018). Nationalboken : den enda sanna skrönan om Nationalteatern (Första upplagan). ISBN 978-91-88809-08-7. OCLC 1047903366. https://www.worldcat.org/oclc/1047903366. Läst 3 mars 2021 
  4. ^ Svedberg, Örjan (2009). Hoola Bandoola : om ett band, en tid, en stad. Ordfront. ISBN 978-91-7037-276-6. OCLC 436913500. https://www.worldcat.org/oclc/436913500. Läst 3 mars 2021 
  5. ^ ”Nationalteatern lägger ned”. Dagens Nyheter/TT. 12 december 1993. https://www.dn.se/arkiv/teater/nationalteatern-lagger-ned/. Läst 3 mars 2021. 
  6. ^ Pirinen, Joakim (1993). Familjen Bra och andra relationer. ISBN 978-91-7742-113-9. http://libris.kb.se/bib/7664796. Läst 3 mars 2021 
  7. ^ "Familjen Bra". Arkiverad 15 maj 2009 hämtat från the Wayback Machine. Nationalteatern.nu. Läst 2012-06-13.
  8. ^ "LIVET ÄR EN FEST". Arkiverad 6 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine. Nationalteatern.nu. Läst 12 juli 2013.
  9. ^ Livet är en fest. – Ander Löwstedt (red.), Per Alexanderson... – Ordfront förlag, 2001.- ISBN 91-7324-834-7. – s. 322-323.
  10. ^ ”smhof.se”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307122159/https://smhof.se/sv-se/about/hall%20of%20fame/2014/nationalteatern. Läst 24 februari 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]